tisdag 21 juni 2011

Bestyr inför semestern!

Nu börjar det verkligen närma sig med redan till Turkiet. I morgon ska allt vara packat och klart, för vi åker härifrån Bälgviken halv tre på natten till torsdag. Idag och i morgon blir alltså två dagar fyllda med olika bestyr inför resan.

Jag hoppade över min morgonpromenad i morse, för jag är helt ledbruten efter en mils jogging i går eftermiddag. Det var skönt igår, men idag känns det som om jag har blivit överkörd av en lastbil eller något i den stilen. Man måste ju låta kroppen vila och återhämta sig ibland också. Jag kommer nog att röra mig tillräckligt här hemma idag ändå med allt som måste fixas.

Tvättmaskinen går varm för att vi ska hinna få allt tvättat och struket som ska med på resan. Vi brukar ju i vanliga fall resa på vinterhalvåret och då kan man ju ha kläderna packade och klara redan en vecka innan man ska resa, eftersom man inte använder samma kläder som man ska ha med sig. Nu gäller det att planera så att man använder "rätt" kläder.

Sen är det det där med egenvården också. Just nu har jag precis tvättat bort färgningen ur ögonbryn och ögonfransar. Skönt att bli lite extra fräsch till badsemestern när man dessutom inte kommer att sminka sig på dagarna.

Senare idag, när förhoppningsvis solen har tittat fram, ska jag sätta mig på altanen och "tofsrycka" benen. På ren svenska innebär det att epilera håret på benen. När man ska gå i badkläder hela dagen och ha kjol på kvällen, så vill man ju inte ha värsta Helly-Hansen-benen heller!

Om jag hinner, så ska även fötterna få sig en omgång med fotbad, pedikyr och nytt lack på tånaglarna. Men som sagt, det får vi se om vi hinner med.

Det är ju inte bara det som ska med på semestern som måste fixas idag. Jag vill ju att huset ska vara städat och fint när vi åker. Doris, min snälla svärmor ska bo här när vi är borta och se efter både katt och hus. Förutom vanlig veckostädning så ska kylskåpet ska torkas ur och duschhörnan ska skrubbas.

Jag har också en hel del småplantor som fortfarande inte har kommit ner i jorden och jag vill ju inte att Doris ska behöva ha en massa extra krukor att vattna. Det räcker bra med balkonglådorna och de krukor som redan står på altanen. Så det är definitivt en uppgift för dagen.

Sen är det ju saker som vi måste vänta med till in i det sista. Då tänker jag bl a på maten jag har tänkt laga till Doris. Jag ska göra en Jansson och en köttfärspaj till Doris och då är det ju bra om det blir så nära inpå som möjligt för att de ska hållas sig länge i kylskåpet.

Trädgården behöver ju också en sista duvning innan vi åker och gärna så nära inpå också då. Gräsmattan ska klippas och allt behöver vattnas ordentligt så att inte Doris ska behöva springa omkring och släpa på tunga vattenkannor.

Som ni ser så är det en hel del att stå i och även om man har hela dagarna på sig, så rusar tiden bara iväg. Därför tänker jag inte göra något mer inlägg nu innan vi reser. Även om jag bara älskar att skriva, så tar det en hel del tid i anspråk och den tiden behöver jag till att hinna bli klar nu.

När vi kommer tillbaka så har jag säkert mycket att berätta om och härliga kort att visa. På återseende, alltså!

måndag 20 juni 2011

Rådjur är söta, men inte i min trädgård!

Ni som följer min blogg vet ju hur vi slet i början av april med att få ordning på tre odlingsbäddar, som vi gjorde av pallkragar. Då kan ni kanske förstå hur frustrerad man blir när man upptäcker att rådjuren har hittat dit också.

Det började med att vi här om dagen såg misstänkta rådjursspår i grönsakslandet vi har närmast husväggen....


Vi började då prata om hur vi skulle skydda odlingsbäddarna på bästa sätt. Grönsakerna blir ju lite för höga för att ha fiberduk över. Sen blir det lite för varmt att ha fiberduk också. Johnny kom på idén med att sätta cd-skivor i ett snöre över varje bädd....


Det har man ju sett i en del trädgårdar att de har t ex i bärbuskarna. Kommer säkert att funka även mot rådjuren.

Idag när jag går min morgonpromenad, så möter jag ett skrämt rådjur, som skuttar ut från grannens trädgård och då börjar jag ana ugglor i mossen.

När jag är tillbaka, så går jag ett varv i trädgården för att titta till våra små odlingar. Jo då, mycket riktigt så har det förbaskade rådjuret varit där. Rödbetsblasten är prydligt avknipsad och det finns tydliga spår efter klövar i jorden....


Morr! Det hjälpte ju väldigt bra det där med cd-skivor, NOT! Nåja, skadan är ju inte alltför stor, men något måste vi göra innan vi far iväg på vår semestervecka. Annars lär vi ju inte ha en grönsak kvar och det skulle ju vara väldigt irriterande när vi har slitit så för att få till bra odlingsbäddar.

Jag har en idé som handlar om hönsnät, men jag har ännu inte riktigt kommit på hur vi ska lösa det. Får fundera på saken och hoppas att grönsakerna får vara ifred den lilla stunden i alla fall.

söndag 19 juni 2011

Kantarellerna är på G!

Läser på Expressens nätbilaga om att man redan har plockat kantareller både i Bohuslän och i Dalarna. Faktum är att jag också har sett kantareller idag! Jag gick en morgonpromenad med mamma runt sjön där vi bor och såg då små knattar på stigen där vi gick.

Omgivningarna runt Bälgviken är, som många redan vet, kända för sina fina svampmarker. Självklart tänker jag ju inte avslöja våra ställen, men jag kan ju säga så mycket att de bästa ställena har vi bara några hundra meter från huset där vi bor.

Förra året var ju ett bra svampår, men det jag minns som ett ännu bättre år är sommaren 2009. Då cyklade jag och Johnny runt en hel del på gamla traktorstigar mellan Bälgviken och Hälleforsnäs. Gissa om vi stötte på härliga kantarellställen där! Vi hade som tur var våra cykelväskor med oss, så att vi kunde få med oss allt hem.


Vi lät det gå någon vecka innan vi gjorde samma cykeltur igen och hittade då ännu mer kantareller. Dessutom hittade vi fler, nya ställen. Jag riktigt längtar tills när det blir dags att inspektera dessa ställen igen, för nu har vi nyligen gjort slut på sista paketet med kantareller vi hade i frysen.

En regnig dag som denna, så försöker jag tänka att regnet är bra för svampen. Allt känns lite lättare då!

Sushikväll med mamma och Lillis

Så kom då det där varma, soliga vädret, som vi egentligen hade beställt till i fredags. Det vara ju då vi egentligen hade tänkt bjuda mamma och Lillis på sushi, men vi ställde in när det bara regnade och var kallt. Inget kul att behöva sitta inne. Då var det bättre att vänta tills det blir bättre väder och nu kom den dagen idag.

Det första som jag börjar ordna med på förmiddagen är att skära till oasis till en stor kruka, som jag brukar sätta härliga arrangemang med sommarblommor i. Sen är det bara att ta saxen och gå iväg en sväng för att plocka blommorna. Mycket av blomsterprakten, som t ex lupinerna, har redan blommat över, men nu börjar andra sorter komma istället som blåklockor, prästkragar och rödklöver.

Så här fint blev blomsterarrangemanget på bordet tillsammans med sushidukningen....


Det tar en bra stund att göra sin egen sushi och det som tar längst tid är att tillreda själva riset efter konstens alla regler. Först ska riset sköljas och stå och dra i kallt vatten en halvtimme. Sen ska det koka upp och sedan stå och sjuda i 15 minuter. Sen drar man av det från plattan och det får stå och dra i 15 minuter till. Medan riset har kokat och dragit, så har jag förberett en lag på risvinäger, som har kokats upp med socker och salt. Den lagen rör man nu ner i riset. Sen häller man upp riset på en träbricka och låter det svalna av så att man kan hantera det utan att bränna sig....


Johnny är förste sushiknådare och min uppgift är att skära till lax, crabsticks och gurka. Sen har vi köpt färdiga tigerräkor som garnering också. Det blir både bitar och rullar och vi gör i ordning ett stor uppläggningsfat med sushi. Som förrätt blir det misosoppa. Tyvärr kom vi inte ihåg att ta något kort på allt innan vi gick loss på det, men det är väldigt dekorativt med sushi, så det är en fröjd både för gommen och för ögat.

Vid femtiden kommer mamma, Lillis och Effie och vi tar en välkomstskål ute på gräsmattan med rosa bubbel i glasen och vattenmelon som tilltugg. Vi har verkligen tur med vädret och det känns redan att det kommer att bli en toppenkväll....


Vi sitter ute på altanen och äter, dricker och mår gott till framåt elva. Det är fortfarande ganska varmt, så vi känner aldrig att vi måste gå in. Däremot så börjar vi alla bli lite trötta och vi säger godnatt. Mamma och Lillis har med sig sin husbil och sover i....


Jag vaknar vid så där halv nio och klär mig i träningskläder för att gå min morgonrunda. Jag knackar på i husbilen för att höra om mamma och Effie ska följa med på promenaden och det ska de. Lillis har redan tagit bilen in till golfbanan. Han hade vid något svagt ögonblick lovat att vara banvakt idag och var därför tvungen att åka in redan vid åttasnåret.

Nu har vi gått runt Lillsjön och fått i oss en stadig frukost. Jag har dessutom hunnit med att hjälpa mamma att färga ögonbrynen inför kommande Turkietresa. Nu är det bara mina egna ögonbryn som ska färgas också, men det får nog vänta till en annan dag. Känns som om jag skulle behöva sova lite middag idag....

lördag 18 juni 2011

Spartips Nr. 6

När jag jobbade, så var det rätt så ofta som vi på väg hem från tågstationen köpte med oss mat. Inte speciellt ekonomiskt! Klockan var ofta sent innan vi kom hem och vem vill stå och laga mat då. Nu har vi verkligen tiden att laga maten själva, men det händer ju ibland att man ändå blir riktigt sugen på den där snabbmaten vi köpte med oss hem när det var bråttom.

Igår skulle vi ju ha haft mamma och Lillis här på sushi, men eftersom vädret var uruselt och vi hade tänkt att sitta ute på altanen, så ställde vi in och så gjorde vi oss en supergod kebabpizza till kvällen i stället. Varför ligger det här inlägget bland spartipsen då? Jo, för att även om pizza är en ganska dyr maträtt, så kan man med enkla medel komma undan med mindre än halva priset, ca 25:-/pizza.

Så här gjorde vi:

Pizzabotten kan man ju givetvis göra själv om man vill ha en ännu lägre kostnad per pizza, men vi gjorde det enkelt för oss och köpte ett färdigt pizza-kit med pizzabotten och sås. Vi brukar köpa Wewalka pizza-kit, som brukar bli riktigt bra. Det står på förpackningen att det ska räcka till 6 - 8 personer, men brukar man kunna smälla i sig en hel pizza normalt, så räcker kittet bara till två personer. Allt hänger ju vad man har på som fyllning och om man äter någon sallad till.

När tomatsåsen ligger på pizzabotten, så är det dags att lägga på osten. Finns att köpa färdig pizza-ost, men vi brukar spara alla ostbitar, som inte längre går att hyvla, i frysen. Givetvis måste det då vara en ost utan paraffinkant, typ Hushållsost. Kör man den lättinade osten i en matberedare en stund, så vips har man prima pizza-ost. Förutom att det blir billigare att göra egen pizza-ost, så vet man ju vilken fetthalt den har.

Sen stekte jag den frysta kebabspliten klar, kryddade efter behag och fördelade den sen över pizzabotten. In i ugnen på 200 grader i ca 15 - 20 minuter. Sen på med färsk sallad, skivad tomat och gurka. Till stark sås använde vi Hot Taco-sås och den vita, milda såsen gjorde jag av Turkisk yoghurt smaksatt med havsörtsalt och vitlökspulver.

Den blev verkligen supergod, vår kebabpizza, och så här fin var den innan vi gick loss på den....

fredag 17 juni 2011

Anorexian styr min dotter!

Som jag även har berättat om i tidigare inlägg, så lider min dotter av Anorexia. Hon har gått ner över 30 kilo på ungefär ett år. Hon kanske hade några enstaka kilon i övervikt och det började som en oskyldig bantning, som senare spårade ur till Anorexia.


Som förälder känner man sig väldigt maklös. Ullis är idag 23 år och lever sitt eget liv tillsammans med sin sambo, Marre och deras sex månaders lilla flicka Hailey.

Då är det svårt att komma inklampande i deras liv och försöka göra något för att hjälpa dem. Det man kan göra rent konkret är väl då i så fall att hjälpa dem att ta hand om Hailey ibland, så att de orkar med problemen som Anorexian orsakar i vardagen och att bara finnas där om de behöver hjälp.

Om mindre än en vecka så ska vi åka till Turkiet allihop. Jag och Johnny har bjudit med mina barn och deras respektive för att fira min 50-års dag. Min mamma och hennes man, Lillis följer med också. Självklart så funderar man ju över hur det kommer att bli därnere med Ullis och hennes sjukdom. Hoppas bara att vi kan få en härlig vecka tillsammans utan att monstret i hennes kropp får ta alltför stor plats.

Ullis bloggar också om sin sjukdom och skriver så gott som dagligen för att få ur sig hemska tankar och för att kanske kunna hjälpa någon annan i samma situation. Gå gärna in och läs hennes blogg för att se vad som rör sig i huvudet hos en som styrs av ett monster som heter Anorexia.

Prisnivån i 50 turistländer

Det börjar dra ihop sig för oss att åka till Turkiet nu och då undrar man ju självklart över hur mycket pengar man behöver ta med sig på resan. På vår nya sajt, Bästa Stränderna, så kan man bl a läsa om prisnivån i 50 olika turistländer.

Välkommen in och titta!

Besök i Stockholm - igen

Det blir definitivt ingen kjol idag, snarare jeans och kofta. Det är bara runt 12 - 13 grader och regnet hänger i luften. Idag ska jag ta tåget upp till Stockholm för att luncha med Anna Hall, en fd kollega från Swedbank, fika med min kusin Jens och vara med på sommaravslutningen på min gamla arbetsplats.

Jag messar Anna när jag står på Klarabergsviadukten och undrar vart vi ska träffas. Inget svar, så då börjar jag knalla upp mot Swedbanks huvudkontor, där jag tror att Anna är. Hon sitter säkert i något möte och inte kan svara.

När jag har vankat lite av och an vid Brunkebergs Torg ett tag och börjar känna mig som ett av de "proffs" som har sin "arbetsplats" på Malmskillnadsgatan, så ringer Anna. "Jag är SÅÅ ledsen Lena, men jag sitter fast i ett möte och kan bara inte inte komma!". Anna låter verkligen förtvivlad, men det är ju inget att göra åt saken, så jag säger att vi får väl ta den där lunchen någon annan gång.

Det börjar kurra i magen, så jag knallar ner till Terry's Deli och beställer en Hot Curry Chicken. Lika gott som vanligt....


Känns rätt så bra att sitta här på uteserveringen och äta gott och titta på folk som strömmar förbi. Jag ser många bekanta ansikten från Swedbank, som man kan se i bakgrunden mellan Riksbanken och Scandic Sergel Plaza....


Även om jag trivdes bra på banken, så längtar jag definitivt inte tillbaka. Känns så där lagom att på avstånd se sin förra arbetsplats och inte behöva stressa eller ta några som helst beslut om någonting. Det enda jag behöver fundera på är om jag ska ta och ringa min kusin Jens för att höra om vi kan träffas lite tidigare.

Jag ringer Jens och hör om han kan komma ifrån lite tidigare, men det funkar inte för honom så det blir till att försöka fördriva tiden själv då fram till halv två när vi har bestämt att vi ska träffas vid Stureplan.

Måste ju erkänna att det inte är lika kul att gå på stan längre, när jag inte ska köpa något. Förr kunde man ju bara impulsköpa något utan att tänka efter, men nu måste jag verkligen överväga varje inköp, om det är nödvändigt eller inte, för att inte spräcka vår månadsbudget. Faktum är att det känns ändå riktigt skönt.

Jag promenerar sakta upp mot Östermalms Torg och blir mer och mer irriterad på alla "kostym-Nissar" som stressar fram och alla skönhetsopererade damer i vampiga kläder och högklackade skor. Näej, storstad är inget för mig! Jag längtar redan hem till Bälgviken!

Sista tjugo minuterna innan det är dags att träffa Jens, så sätter jag mig på en soffa vid Stureplan och tittar på folk som strömmar förbi. Solen börjar bryta igenom molnen och det blir riktigt trevligt väder. Så blir klockan halv två och Jens står där under "Svampen" och väntar. Han ser precis ut som jag kommer ihåg honom, kanske lite magrare.

Vi går in på en tvärgata till Birger Jarlsgatan, Grev Turegatan, och sätter oss på en litet, mysigt fik. Vi har inte träffats på sådär tio år, kommer vi fram till, så vi har mycket att ta igen. Vi delar livets upp- och nedgångar med varandra och tiden bara rusar iväg.

Jens följer mig tillbaka till Stureplan, där jag får syn på ettans buss och jag får springa för att hinna med. En snabb kram är allt vi hinner med som avsked, men vi har lovat att vi ska försöka att hålla kontakten den här gången.

Känns lite konstigt att sitta på samma buss som jag brukade åka till jobbet med. Faktum är ju att jag faktiskt ska till jobbet idag, men inte för att jobba då, utan för att vara med på en liten sommaravslutning med mat, dryck och trevlig samvaro.

När jag sitter där på bussen och filosoferar, så slår det mig att jag har ju inte tagit ett enda kort på Jens. Shit också! Jag tog ju med kameran för att kunna visa lite bilder från vårt möte på bloggen, men, men.... Jag får väl sno ett kort från Facebook då, bara så att ni får se vem Jens är. Tadaa!...


Väl framme på Swedbank IT, så känns det sådär konstigt igen när jag måste anmäla mig i receptionen för att få en besöksbricka och bli insläppt. Jag är en timme för tidig och hela Låna-gänget har kvartalsmöte, så jag får försöka att fördriva tiden fram till kl. 17 så gott det går.

Jag går direkt ner till Anna Hall och tittar om hon är på plats, och det är hon. Jag får en bamsekram och vi sätter oss en stund i fikahörnan och pratar om allt och inget. Alltid lika kul och lättsamt att prata med Anna. Hennes grupp ska också ha som en sommaravslutning idag, så vi hinner inte prata så lång stund innan hon måste gå. Vi lovar att höras av under sommaren.


Sen är jag ju bara tvungen att gå förbi hos Hasse och Thomas, två av mina favoritkillar på Swedbank IT. Vi jobbade tillsammans under flera år när jag var ansvarig för förvaltningen av Finansbolagets IT-system. Hasse och Thomas är konsulter och är därför inte med på kvartalsmötet med den övriga gruppen, så jag stannar hos dem och snackar lite. Självklart får de var sin kram också!

Jag smiter in på sista minuterna av kvartalsmötet med gamla gruppen och det blir en del förvånade miner. Kul att se alla igen, även om det inte är alla som är med. Det blir kramkalas även här, sen när mötet är slut. Sen går vi upp till matsalen och hjälps åt att duka fram mat, dryck och tilltugg.

Vädret har skärpt till sig ordentligt under eftermiddagen och det blir en härlig kväll på altanen med en underbar utsikt över vattnet nedanför. Vi sitter där och njuter av den goda buffén. Flera fina båtar passerar nedanför på den spegelblanka Mälarviken. Känns riktigt lyxigt att få bli inbjuden så här fast man har slutat för snart tre månader sedan.

Tiden går fort och snart är det dags att åka hemåt. Sen var det då det där med kameran igen då! Återigen så har jag glömt att ta kort. Snyggt jobbat, Lena! Eva-Lena visar ett kort hon har tagit med sin mobil och lovar att skicka över den och då känns det helt plötsligt bättre....


Eva-Lena och jag tar en taxi till Centralstationen, för att vara säkra på att inte missa tåget hem. Hemma i Eskilstuna står min Johnny och väntar med bilen, precis som när jag jobbade. Även om det har varit en trevlig och rolig dag på många sätt och vis, så känns det alltid lika skönt att komma hem igen. Hem, ljuva hem!

onsdag 15 juni 2011

Blodgivning och besök av Hailey

Idag är det dags för att åka till blodgivningen igen. När jag ändå ska in till stan, så har jag kommit överens med Ullis och Marre om att jag ska komma förbi och hämta Hailey. Jag skyndar mig runt på min morgonpromenad, för den vill jag ju inte missa.

Det märks att det har skett en stor förändring i vädret. Det är bara 15 grader ute och jag funderar på om jag behöver ta jackan idag, men jag nöjer mig med långbyxor och linne. Klokt val, för när jag väl börjar gå, så värmer solen och jag blir nästan för varm av byxorna. Ja, ja...bättre att vara lite för varm än att frysa.

Efter en stadig frukost, så är jag nu på väg in mot stan. När jag närmar mig Hållsta, så är det som en hägring på gärdet vid Årby Gård. Linblommorna har slagit ut och det ser ut som om det är en liten sjö på åkern. Så fint!

På höger sida, precis innan man kommer in i Hållsta, så står en vilsen och raggig råbock precis invid vägrenen och äter av ärtorna vid åkerkanten. Det sägs att den här råbocken är blind, för den reagerar inte för i princip något mer än ljud. Stackarn!

Jag svänger in vid Fröslunda för att hämta ett paket i tobaksaffären innan jag åker vidare mot Blodcentralen. Sen var det meningen att jag skulle ha köpt ett frimärke och postat ett brev också, men det liksom bara försvann. Känns skönt att få vara lite disträ. Det finns ju fler tillfällen att köpa det där frimärket och posta brevet, inget att jaga upp sig för.

Jag har tur och det finns parkeringsplatser lediga för blodgivare, så jag hinner gå till lasarettskiosken och fixa det där med frimärke och posta brevet. Skönt, då var det gjort! Trots min lilla avstickare, så är jag i tid till blodgivningen.

När jag lägger mig på britsen och sköterskan kommer fram och skall sticka mig, så blir jag uppmärksammad för att i år är det mitt 20:e aktiva år som blodgivare. Sköterskan berättar också att det här är min 58:e tappning och att jag har prima värden, både när det gäller blodvärde, blodtryck och vilopuls. Jag får en liten pin i guld som bevis på deras tacksamhet för min långa och trogna tjänst.

Efter genomförd tappning, så ska jag då välja saker i stället för ersättning i form av kontanter och gissa vad det blir, jo givetvis ett gossedjur till Hailey och ett vinglas. Istället för att stanna kvar och fika, så skyndar jag mig iväg för att hämta Hailey.

Hemma hos Ullis och Marre, så får jag instruktioner om vilken mat som skall ges vid vilket tillfälle och hur Hailey brukar sova. Vi går tillsammans ut till parkeringen och hjälps åt med att få in allt i bilen. Snart är vi på väg mot Bälgviken igen, jag och Hailey.

Jag är beredd på att det ska bli ett himla liv där i baksätet, för Hailey har varit väldigt besvärlig sista tiden just när hon åker bil. Men gissa vem som sitter snällt och jollrar för sig själv där i baksätet och somnar när vi är halvvägs hemma?

Johnny hjälper till och lastar ur alla barnattiraljer när vi kommer hem och Hailey vaknar med ett leende när vi ta ut barnbilstolen. Vi hinner gulla med henne en stund innan hon blir trött och vill sova igen. Ullis berättade att hon var vaken till midnatt och vaknade redan vid sextiden i morse, så jag förstår om hon är trött nu. Vi lägger henne i vagnen med hennes gossefilt över ansiktet och hon somnar omedelbums. Så här söt var hon då....


En och en halv timme senare vaknar Hailey och under tiden har vi hunnit äta lunch och jag har gjort en rabarberpaj. Johnnys föräldrar ska komma ut och fika snart, så nu får jag skynda mig att ge Hailey mat innan de kommer.

En halv burk med torsk i dillsås senare så är vi så här nöjda, både morfar Johnny och Hailey....


.....men även mormor och Hailey.


Simba känner lukten av torsk och inspekterar girigt Haileys matskål och haklapp. Det kan ju ha blivit något över. Simba tyckte inte att det var lika kul att hälsa på Hailey, som bara har ögon för mormor....


Det dröjer inte många minuter innan Doris och David dyker upp och vi sätter oss på altanen och fikar. Hailey har vi satt i hoppgungan och det tar en stund innan hon kommer ihåg hur kul det var. Doris passar på att pilla lite på henne där i gungan....


Det bara lyser om Hailey när hon hoppar där i gungan....


Det kommer ett oväder och det börjar regna, så det blåser kallt och vi får flytta in i värmen. Hailey är hungrig igen, så hon får äta sin smoothie och den går ner med hull och hår. Sen en ren blöja och en liten tupplur i bilstolen....


Snart tackar Doris och David för sig och åker hem. Hailey sover fortfarande, så jag tänker att då kanske jag hinner titta lite på bloggen och kanske till och med göra ett inlägg. Då hör vi någon som ligger och jollrar ute i köket. Det är en glad tjej som blir helt överförtjust när vi kommer och lyfter upp henne.

Hon vill sitta med mormor och blogga....


Dagen går fort och det är snart dags att åka in till stan och lämna tillbaka Hailey igen. Jag ringer Ullis och säger att allt har gått bra och att vi snart vill göra om det igen. Precis när jag har lagt på luren så får Hailey totalt tokspel. Hon bara skriker och skriker.

Jag byter blöja eftersom hon har passat på att baja lite, men ingenting hjälper. Hon bara skriker och skriker. Kan förstå att Ullis och Marre känner sig hjälplösa ibland. Efter en stund lugnar hon ner sig och vi sätter oss i bilen och åker in mot stan.

Hela vägen in till stan går utan några större problem. När Ullis och Marre visar sig för Hailey, så skiner hon upp hela hon. Märks tydligt att hon känner igen dem. Vi lastar ur alla barnsakerna och står kvar en stund och berättar om vår dag tillsammans för de båda mammorna.

På väg hem passar vi på att handla lite saker. Sen är det dags för oss att åka hem och äta kvällsmat. Trots regnet på eftermiddagen, så ser det ut att bli en härlig kväll. När vi passerar Hyndevadsbron, så ser jag en bäver som bryter vattenytan i ån och en häger som flyger med sävliga vingslag i luften ovanför. Visst är den härlig ändå, den svenska sommaren!

tisdag 14 juni 2011

Polisanmälda studentplakat

Min son Henke ringde mig i fredags och var upprörd. Han var med och jobbade som flakvakt på en av lastbilarna som körde studenter i Strängnäs och de hade fått en polisanmälan på sig för ett av de studentplakat som de hade satt upp på sidan på en av lastbilarna.

Jag lyssnade länge på Henke, så att han fick skälla av sig. Sen när han hade lugnat ner sig an aning, så frågade jag vad det hade stått på skylten som de blivit anmälda för. - Det var inget farligt alls, hade absolut inget med vare sig främlingsfientlighet eller något annat dumt att göra. Det stod bara "Ingen student utan incest - Europaskolan!" .

- What?! Tycker du att det var oskyldigt?! Vet du vad incest betyder?? - Jo, men det var ju bara ett skämt som eleverna bett oss att sätta upp, så vi hade ju inget ansvar för vad som stod på banderollen. Polisen tvingade oss att tejpa för namnet på skolan, sen fick vi ha banderollen som den var. Det var för att det var ett direkt påhopp på Europaskolan.

Vi tjafsade ett tag om vem som egentligen har ansvaret för vad som står på banderollen, men tror inte att vi kom fram till något slutgiltigt i alla fall. Dumt var det i alla fall, både av eleverna som bett dem att sätta upp banderollen och av Henke och hans kompisar som tillät banderollen på lastbilen.

Läser just på Aftonbladet om ett annat studentplakat som blivit polisanmält. Där var det ett oskyldigt foto på en naken, badande ettåring som väckte anstöt. Skulle det vara olagligt, så skulle inte polisen ha annat att göra än att hantera anmälningar under studenttider.

Jag menar, hur vanligt är det väl inte att man förstorar upp någon gullig bild från när barnen var små och då är det väl inget fel om det nu skulle råka vara ett naket, badande barn. Det tycker i alla fall inte jag. Någonstans måste man väl ändå dra gränsen. De som känner sig kränkta kan ju med fördel stanna hemma en sån dag då!

Dagens projekt

Nu har alla syréner blommat över för i år och det är dags att klippa häcken. Det går givetvis att klippa senare också, men då riskerar man att blomningen uteblir. Syrén sätter nämligen nya blomskott redan direkt efter blomningen.

Förra året så klippte jag ner vår syrénhäck riktigt rejält, kanske så där en halv meter på höjden och även mycket på sidorna. Anledningen till det var att den var så himla gles, ful och ojämn. Precis efter att jag hade klippt ner den så kom en längre period av extrem värme och torka, så vi var lite oroliga för hur den skulle klara sig.

I år har den aldrig varit så tät och fin som den är nu, men den har inte haft en enda blomma. Det kan man ju kanske stå ut med om man i utbyte får en tät och fin häck, som mår mycket bättre. Grannen ovanför oss har också en syrénhäck. Den är inte klippt förra året och den har blommat något helt otroligt i år. De har också pratat om att klippa ner den lite extra i år, just för att få effekten att täta till den.

Så här ser vår häck ut när jag börjar....


....och så här fin blev den när jag var klar.


Det är inte mycket jag har tagit på höjden, men sidorna har jag varit rätt så sträng mot även i år. Gäller att tukta den ordentligt så att den inte breder ut sig alltför mycket.

Nu värker det rejält i hela kroppen. Johnny erbjöd sig att ta över när han såg hur trött jag blev, men jag tycker ju att det är så himla kul, så jag ville gärna slutföra det här själv. Syrénhäcken är liksom mitt lilla projekt. Dessutom blir det ju lite extra roligt när man har en elektrisk häcksax. Jag får något vilt i blicken när jag kör igång med den.
Nu återstår det bara att ta reda på alla löv och grenar på grannens sida också innan det är klart, men först en välförtjänt kopp kaffe på maten.

måndag 13 juni 2011

Nu är saften klar!

Johnny var inne på sitt gamla jobb idag och hjälpte till med en sak. Då passade jag på att koka klart rabarbersaften, som jag har haft ståendes i garaget i tre dagar. Det blev drygt fyra liter somrig saft.

Ett kärt minne

Sitter och tittar på gamla kort och fick syn på det här kortet på vår gamla sommarstuga. Det riktigt pirrar till i maggropen och bubblar upp en rad härliga minnen från den perioden i vårt liv.


Vi köpte den här stugan i december 1993 och sålde den 2000 när vi hade flyttat ut hit till Bälgviken. Det blev helt enkelt för jobbigt att hålla ordning på två hus och trädgårdar.

Jag saknar fortfarande vår lilla stuga på Brantåsen i Grundby. Det var så skönt när vi kunde flytta ut på våren, från den varma lägenheten mitt i stan och ut på landet. Tror att barnen också saknar landet. De hade ju till och med sin egen lilla stuga där, som de sov i. Mycket hög mysfaktor!

På bilden tror jag bestämt att jag sitter och rensar sommarens första skörd av kantareller. Vi hade en hel del bra kantarellställen därute i Grundby. Ullis och Henke sitter och tittar på. De var inte så gamla då, sommaren 1997.

Svenska grammatiken urartar!

Ursäkta en sur, gammal bloggartant, men nu börjar jag misströsta! Som bloggare och flitig Facebookanvändare, så ser jag varje dag SÅÅ många stavfel, syftningsfel, felaktiga avstavningar och listan kan göras lång. Fel att lägga energi på det kan tyckas, men jag tycker att det förtar själva läsningen om man ständigt ser en massa fel.

Om det vore invandrare eller väldigt unga människor som hade skrivit, så skulle jag kunna ha överseende, men nu handlar det om infödda svenskar ändå upp i min ålder och då bör man kunna stava bättre. Nu är ju inte jag heller felfri, men hallå - det finns ju rättstavningsprogram och man kanske kan korrekturläsa ett inlägg innan man publicerar!

Som ett bra exempel på felaktig avstavning kan vi ta när någon skriver att de ska gå till en sjukgymnast. Skriver de då att de ska gå till en sjuk gymnast, så blir ju till och med betydelsen helt felaktig. Man måste kunna "smaka" på orden och känna att de sitter ihop och inte ska avstavas. Till viss del kan det bero på engelskan i vår vardag att det blir fel när man ska stava av ord, eftersom man gör sådana avstavningar i engelskan.

Ett annat fel jag retar mig på är när folk använder "dem" när det i själva verket ska vara "de". Ta som exempel - "Dem" skulle ut och gå. Låter ju inte klokt, i alla fall inte för mig! Det ska ju givetvis vara - "De" skulle ut och gå. Såg en kanonfin, ny hemsida där just det sättet att hantera de/dem förstörde hela upplevelsen av sidan.

Sen finns det de som glömmer bort att lägga in ett mellanslag efter punkt eller komma. Ser ju inte klokt ut det heller. Tror dessutom att de flesta felstavningsprogram har åsikter om just det felet, så hur svårt kan det vara?!

Nej, nu kanske jag ska sluta att gnälla. Jag har säkert retat upp en och annan, men då har jag väl uppnått det ultimata - att skapa debatt. Vad tycker du?

Nu vore det väl underbart om jag efter det här bittra utbrottet själv har lyckats få med fjorton stavfel i det här inlägget, men det bjuder jag i så fall på! :)

söndag 12 juni 2011

Grattis Johanna!

Lördag morgon och luften liksom bara står still och vibrerar. Termometern visar på snart 30 grader och man kan känna att det är åska på gång. Hoppas bara att alla studenter hinner gå ut och åka lastbilsflak innan det brakar loss. Nu har det ju varit fint och soligt väder länge, så det skulle väl vara typiskt om det blev oväder precis när alla studenterna ska springa ut.

Jag är ute och försöker hitta lite blommor till en bukett att hänga runt halsen på Johanna, Henkes flickvän, som tar studenten idag. Fuskade lite och saxade några blommor från rabatterna på tomten, men nu ska jag försöka att blanda upp det med vilda blommor, så att det blir en sån där riktigt somrig bukett.

När vi är färdigfixade och blombuketten är bunden, så åker vi till mamma och Lillis i Borsökna. Vi ställer vår bil där och gör sällskap i deras bil in till stan. Dumt att åka i fler bilar än nödvändigt när det är sån kaos på stan. 

Vi har stämt träff med Ullis och Marre vid S:t Eskils skola och de dyker snart upp, så det blir Henke vi får vänta på. Han skulle bara....Åskan mullrar på avstånd och molnen runtomkring ser oroväckande svarta ut. Hoppas att det inte brakar loss mitt i firandet!


Till och med Hailey ser lite orolig ut där hon sitter i sin trygga vagn....


Nu tror jag bestämt att det är Henke som är på ingång, säger mamma....


Det börjar tätna till med folk och vi börjar ta oss fram mot skolgården, ingen lätt sak med barnvagn. Passar också på att ta ett kort på dagens fotograf, Johnny....


Här får vi även en bra bild på syskonen, vilket inte är så vanligt....


Studenterna står i fönstren och bara vrålar ut sin lycka över att skolan är slut....


....men var är Johanna?!


Så helt plötsligt dyker hon upp och får en puss av pojkvännen.....


Vi andra får ställa oss i kö för att komma fram till Johanna, som är bara SÅÅ lycklig.....


En närbild också....


Här får vi även en bra bild på oss tjejer i familjen....


Nu ska Johanna åka lastbilsflak och fira en stund på stan, så vi följer med mamma och Lillis hem för att fördriva tiden fram till själva mottagningen. Inte helt fel med lite rosévin på altanen i Borsökna! Det kommer en liten regnskur när vi sitter där, så vi får krypa in under det stora parasollet en stund och lyssna på lite åskmuller.

Mottagningen äger rum i Lundbyskolans matsal. Vi kommer dit i tid, men blir sittande i närmare en timme i väntan på att Johanna ska komma efter allt firande. Tyckte att det lät lite väl tidsoptimistiskt med en timme på stan. 

Medan vi väntar får vi ett bra kort på Marre, Ullis sambo....


Men så kommer de då äntligen och gör stor entré i Henkes pyntade vrålåk....


Än en gång får Johanna ta emot grattiskramar, blommor och presenter....


....och så en närbild igen också då.


Lite unikt för den här mottagningen är att Johanna firar tillsammans med sin "plastsyster", som också tar stundenten....


Många presenter är det att öppna....


Framåt åttatiden åker vi hemåt igen, nöjda efter en hel dag i studentens tecken. Hemma konstaterar vi att det inte är riktigt över än, eftersom flera grannar i området har studentkalas också. Vi sätter oss en stund på altanen och kopplar av med ett glas vin innan det är dags att gå in för kvällen. Känns att det är betydligt svalare i luften efter åskan. Skönt!

torsdag 9 juni 2011

Torsdag och full rulle!

Johnny har haft en annons på Blocket om vår gamla digitalkamera och idag ska vi åka in för att träffa en som är intresserad av att köpa den. Vi satsar på att åka in direkt efter min morgonpromenad och frukosten, så att vi hinner med lite andra ärenden också innan det blir dags för lunch.

Vid halv elva-tiden sitter vi i bilen på väg in mot stan. Vi har en hel del småärenden vi ska försöka att hinna med innan vi ska visa kameran. Det blir gärna så, att det hopar sig saker när man inte åker in så ofta till stan. Lite av vår spar-strategi också, att inte åka in alltför ofta till stan.

Första stoppet blir hos Salong Style och Marie för att hämta mina glasögon, som jag glömde kvar när jag var där i tisdags och fixade håret. Hade ju egentligen tänkt hämta dem redan på hemvägen i tisdags, men tyvärr så var inte mitt minne vad det borde vara just då.

Nästa stopp blir vid Sparbanken Rekarne för att aktivera mitt nya Visa-kort, som jag fick när jag bytte bank. Johnny stannar till i parkeringsfickan vid bankomaten och väntar kvar i bilen medan jag springer in. Väl inne i banklokalen så inser jag att torsdagar vid lunchtid är ingen bra tid om man bara ska springa in för att snabbt uträtta ett litet ärende.

Tjugo minuter senare är vi på väg mot Tuna Park, där vi ska möta "kamera-mannen". Vi har lite tid på oss innan klockan är tolv, så vi hinner in på bolaget för att köpa vin. Väl inne på Tuna Park sen, så hinner vi också titta efter studentpresent till Johanna, Henkes flickvän. Vi hittar det vi söker riktigt snabbt. Det liksom står Johanna på grejorna vi hittar. Tänker inte skriva här vad vi köper.

Överenskommen mötesplats är vid Stadium, så vi ställer oss vid entrén och känner oss ganska dumma över att bara stå där och glo. Vi behöver inte vänta länge innan det kommer en kille och ger sig till känna. Han tittar snabbt på kameran och frågar lite om den, sen är affären klar. Smidigt värre!

När vi ändå är vid Stadium, så går vi in och tittar. Johnny hittar ett par löpartights till mig på rea och jag går direkt in och provar dem. Yes, de passar som handsken. Kul att uppgradera sin sportgarderob lite! Går ju åt en hel del sådana kläder nu när vi tränar var och varannan dag.

Nu är det bara Willy's kvar. Känns som att vi handlar mat varenda gång vi är inne i stan, men det blir ju gärna så när man ska passa på att köpa saker de har erbjudande på. Idag var det rökt skinka de skulle ha superbra pris på, men givetvis var den slut när vi kom. Istället hittar jag flintastek för 20:-/kg, visserligen med kort datum, men vad gör det när den går att frysa in.

När vi ska gå ut från Willy's så fullkomligt vräker regnet ner. Härligt kan man tycka, men lite olägligt just nu när vi ska packa in i bilen. Vi får helt enkelt stå i entrén och vänta en stund tills det värsta har regnat över.

När vi väl är hemma igen, gör jag en omelett på överbliven potatis och grönsaker, slantad korv, tomat och gräslök. Blir gott - och billigt! Johnny fixar med kaffe på maten, som vi dricker i våra sköna vilstolar på altanen. Det stänker fortfarande lite lätt, så vi sitter under altantaket.

Sen får jag världens sprutt och börjar gå loss på vår stora rabarber. Idag ska jag sätta en sats med rabarbersaft. Superenkelt recept, som blir riktigt fräsch och god saft.

Håll tillgodo:

3 kg rabarber
3 liter vatten
3 citroner
6 -7 dl socker per avrunnen saft

Skölj och skiva rabarbern fint. Lägg i stor kittel, inte aluminium. Borsta citronerna och riv skalet. Pressa ur saften och blanda ner tillsammans med skalet i rabarbern. Häll över kokande vatten. Täck och låt stå svalt i tre dygn. Rör om varje dag. Sila sen massan genom duk och mät upp saften. Häll i stor gryta med sockret och låt koka i ca 15 minuter. Skumma väl. Tillsätt Atamon enligt anvisningarna på förpackningen, häll upp på rengjorda och varma flaskor. Förvaras svalt. Så var sommaren tappad på flaska!


Sen när jag ändå är i stöten, så får jag för mig att göra räkor i kräftlag. De ska stå och dra i ett dygn, så det blir bra till fredagskvällen med vin till. Även det ett mycket enkelt recept på något som blir riktigt gott. Jag har kvar dillkronor i frysen sen förra året, så det passar bra. Går utmärkt att frysa in i påsar, som man blåser upp eller i plastburkar.

Här kommer receptet, som är anpassat till 1 kg frysta räkor med skal:

2 liter vatten kokas upp med 0,75 dl salt, 2 sockerbitar och 7 - 8 dillkronor. Låt sjuda några minuter, sila sen bort dillkronorna och ställ lagen att kallna. Lägg 7 - 8 dillkronor i en bunke tillsammans med de frysta räkorna och häll den svalnade lagen över. Täck och låt stå svalt 1 dygn.


Eftersom det blev lite rabarber över när jag gjorde saften, så hade jag först tänkt att jag skulle göra lite kräm också, men nu känner jag att det får vara nog för idag. Jag ska väl ha något att göra i morgon också!