tisdag 31 oktober 2017

Valencia

I lördags kväll var vår sista kväll på camping RelaxSol i Torredembarra. Dagen till ära hade vi köpt stora räkor, som vi skulle steka i olja och vitlök till förrätt och en saftig flankstek vi skulle grilla därefter.

Precis när jag kommer ut med stekpannan ångandes i handen, så kommer en glad skåning med fru och undrar om det är OK att de ställer sin husvagn på platsen bredvid oss. Jo, men självklart! De häktar av sin retrovagn och börjar skjuta den in mot platsen. Vi hade precis börjat avnjuta de underbara räkorna, då vi insåg att de förmodligen behövde hjälp. Bara att torka av händerna och hugga i! Deras husvagn hade tydliga flottmärken på baksidan innan vi var klara.

Det visade sig vara ett väldigt trevligt par från Landskrona, som också var på väg söderut. Kvinnan sa att hon hade läst om att det skulle finnas naturiststränder i närheten. Jag svarade, "Ja, om man går till vänster på stranden, så vet man inte riktigt var man ska titta. Jag brukar titta ut mot havet."

Svaret jag fick var, "Ja, men vi ÄR naturister!". Vad svarar man på det?! Ingen pinsam tystnad, men ett svamlande svar från mig att jag inte är speciellt pryd och att det inte är ett problem. Hon skrattade och uppfattade min jobbiga situation.

Samtalet flöt på och innan vi sa godnatt för kvällen, så hade jag berättat om vårt tidigare besök på "naken-saunan" i Bad Bellingen. Vi skrattade gott tillsammans, helt enkelt. Hoppas att våra vägar korsas fler gånger.

På söndag förmiddag åkte vi vidare mot Valencia, fortfarande på mindre vägar utan vägtullar. Vi passerade ytterligare "rosor från vidderna" på vägen. Jag bannade Bosse och förbjöd honom att tuta. Naturen var vacker i alla fall....


Snart var vi inne i Spaniens tredje största stad - Valencia. Både Bosse och jag hade fullt sjå med att hålla koll på GPS, filer, medtrafikanter, rondeller och trafikljus. Det mest svettiga var när vi passerade det spektakulära Operahuset....


....och hamnade i en fyrfilig rondell med trafikljus på tre ställen mitt i rondellen. Till vår stora lättnad, så låg vi i rätt fil för att svänga in på rätt väg framåt. High-five på det!

Lite senare checkade vi in på en ACSI-camping - Camping Valencia el Saler. Helt OK, men lite trångt att komma in på platsrna. På toaletten hade man två val att göra....



Så fort vi hade fått ordning på allt, så gick vi en sväng för att se hur stranden såg ut. Kändes helt annorlunda mot de två sista ställena vi bott på i Katalonien. Tror helt enkelt att vi har blivit lite bortskämda, för det här är ju egentligen inget fel....


Igår tog vi en slappardag vid poolen....


Idag tog vi bussen in till Valencia och tittade runt vid "City of the Arts and Science"....




Vi hittade även till "Placa del Mercado. Där hittade vi en specialbutik för världens all öl. Så här nöjd blev Bosse då....



Givetvis lyckades vi kliva av bussen en hållplats för tidigt på vägen hem, men med facit i hand var det bara skönt att gå sista biten fram till vår camping.

Imorgon åker vi en liten bit söderut igen. Den här gången kommer vi förhoppningsvis att få plats på en fin camping vi läst om, mitt i Benidorm. Återstår att se hur det går.

fredag 27 oktober 2017

Torredembarra

Oj oj, vad tiden går fort när man har det bra! Vi kommer att ha varit här på camping RelaxSol i Torredembarra i en vecka på söndag, då vi har bestämt oss för att åka vidare. Det finns ju helt enkelt ingen anledning till att kuska runt, när solen skiner och vi inte har ett moln på himlen....


Nu har vi haft tid att njuta och att reflektera över alla nya intryck. T ex har vi sett små flockar av små gröna och papegojor. (Lånad bild)


När jag googlade, så fick jag fram att det är munkparakiter, som från början varit tamfåglar. Nu har de förökat sig i det fria, så till den milda grad, att de till och med har blivit ett problem. De flyger omkring i små skränande huliganflockar och äter upp de nya skotten på träden, som då tar skada. Söta är de i alla fall.

En annan observation vi har gjort under våra små promenader i byn är att trottoarerna inte alltid är så praktiska. Stora träd växer i mitten av trottoaren och det finns inte ens plats att gå i bredd förbi dem. Måste vara tufft för synskadade eller folk i rullator....


Precis som i alla tidigare små byar vi har varit i, så fanns det även en gammal del i Torredembarra, med de där mysiga och trånga gränderna....



Sen har vi ju förstås de helt underbara solnedgångarna också....


Varje dag har vi promenerat längs stranden. Det blir ju lite trist att bara ligga som en padda i solstolen. Vi har därför även införskaffat ett set boule, som varje "pensionär" med självaktning bör ha. Nåja, vi köpte i alla fall ett boccia-set i plast. Var lite skillnad i pris, om man säger så. Metallkloten hade säkert rostat i alla fall!

I förrgår, onsdag hade vi redan tidigt på dagen planerat att vi skulle ta cyklarna till en annan by och besöka en omskriven tapasretaurang på kvällen. På Facebook kunde man läsa om stället och den goda maten, bra öl och trevliga ägare. På bilder och klipp kunde man se många fräna hojar, som tydligen var en del av Piratas de Ceixell, typ en motorcykelklubb. Gissa om Bosse blev intresserad!


Efter en svettig cykeltur på ca. 20 minuter, så nådde vi äntligen toppen på byn där stället skulle ligga. En enda motorcykel parkerad utanför, som visade sig tillhöra ställets ägare. Inte en själ så långt ögat kunde nå! Ändå onsdag och enligt oss Lill-lördag!


Trots lite antiklimax, så var det i alla fall en trevlig ägare, som på hyfsad engelska kunde hjälpa oss att förstå vilka tapas vi skulle välja och hur många rätter som var lagom till två personer. Den extra goda ölen vi läst om på Facebook visade sig vara extra kyld Heineken. Föga upphetsande för två ölentusiaster som oss. Griskinden, som killen varmt rekommenderade var i själva verket hårt stekta svålar. Jodå, men kvällen var ljum och utsikten var makalös....


Igår gick vi en riktigt lång strandpromenad på ca. 1,5 timme i enkel riktning. Vi hamnade i närmsta by åt andra hållet. Inte en strandrestaurang öppen på hela vägen. Tur att vi hade vatten med oss! Sen trasslade vi oss givetvis in i gränderna och hittade ett litet ställe där vi kunde få var sin kall öl och ett fat salta oliver. Tror inte att vi hade orkat gå hela vägen tillbaka utan det.

Idag har vi bara latat oss vid havet, badat och spelat lite strandtennis och boccia, förlåt boule. Solen har tagit ganska hårt, så vi sitter i skuggan under pinjeträden nu och väntar på att det ska bli kväller. På söndag stakar vi ut nya mål söderut. Får se var vi hamnar då.


söndag 22 oktober 2017

Mot Tarragona

Vi blev kvar hela fem dagar på camping Els Pins vid Malgrat del Mar. Det var så skönt att kunna glida omkring på våra cyklar och utforska de två byarna i närheten. Här kommer lite fina bilder från Blanes, den andra byn....





En kväll gick vi till en liten restaurang, som lokalbefolkningen verkade trivas extra bra på, Punta Riu. Krogens ägarinna såg ut som en av de falnade rosorna från vidderna, vi tidigare hade observerat på resan hit. Korrekt bemötande, bra mat och gott vin. Bosse valde kanin....


Idag är det söndag och vi har bestämt oss för att flytta oss ca. 15 mil söderut. Vi säger adjö till stranden vid Els Pins....


Eftersom vi har valt bort betalvägarna på GPS'en, så rundade vi Barcelona via bergen. Tror att det var ett klokt beslut. Dessutom så får man ju njuta av den otroligt vackra naturen och de små slitna byarna på vägen.

Vid tretiden kom vi fram till en ny liten pittoresk camping vid havet, ca. 2 mil norr om Tarragona. Som vanligt gjorde vi en liten promenad längs stranden för att upptäcka vad som finns närmast. Kan inte klaga....



Nu har vi precis grillat och slagit oss till ro. Klockan är halv åtta på kvällen och mörkret har precis lagt sig med en rosig kvällshimmel i väster. Jag börjar känna av den svala kvällen, där jag sitter vid campingbordet och skriver. Dags att gå in i värmen.

torsdag 19 oktober 2017

Reflektioner i regnet

Som sagt, idag regnar det och då har man lite tid över att fundera på vad vi har varit med om på resan hit. Hoppade ju liksom över det i och med att internet var så dåligt på vägen hit. Här kommer i alla fall lite high lights....


Vi körde i ganska rask takt ner mot Moseldalen, då vädret inte var det bästa på vägen ner. Här har vi stannat till i Koblenz, där Mosel och Rehn går samman. Mysig liten stad....


Eftersom vi valt att åka på småvägar, så var ju inte alltid gränserna på vår sida. Här säger skylten att fordon får vara max 2 m brett. Vår husbil är 2,30 m....


Bosse slog tvärnit och försökte vända med ett pärlband av bilar bakom oss. Då klev en bonde ur sin traktor och kom fram och försäkrade att det funkar. OK, bara att gilla läget då! Det blev jäkligt trångt, men det GICK!

Vi hade lite otur med vädret även i Moseldalen, så vi blev inte så länge där. Hittade i alla fall en hygglig ställplats så att vi kunde gå upp i byn på kvällen och prova lite viner....



Snart var vi inne i Frankrike. Som jag nämnde tidigare, så har vi valt att undvika betalvägar och då får man verkligen uppleva det vackra på vägen, även om det kan bli trångt ibland....


Våra husbilsvänner, Lena och Gert hörde av sig, när de såg att vi var i närheten. Därför gjorde vi en avstickare in i Tyskland igen, närmare bestämt till Bad Bellingen. Där fanns en fin kurbadanläggning, som vi givetvis provade.

Bosse är ju väldigt förtjust i att bada bastu, så vi betalade extra just för det. När vi kommer in så upptäcker vi att det är naturistområde, dvs man får inte ha kläder på sig i hela saunaavdelningen. Min första reaktion var att vända och få pengarna tillbaka, men Bosse sa att det skulle nog gå bra.

Allvarligt, det var snoppar och snippor både högt och lågt! Lite jobbigt att veta var man skulle titta. Till och med ute i trädgården, som hörde till saunaområdet, gick folk omkring som påfåglar och fullkomligt nakna. Nåja, tror att jag har hämtat mig nu.

Sen åkte vi tillbaka in i Frankrike igen och hamnade på en camping långt ute i ingenstans, Domaine De la Dombes. Vädret hade vänt och vi fick en underbar promenad och dag i den spännande aktivitetsparken som tillhörde campingen....





Nästa stopp blev i Alés, en skitmysig liten stad en bit upp i de franska bergen. Vi hittade en gratis ställplats precis intill centrum....



Som tur var åt vi en sen lunch inne i stan, för när vi gick tillbaka på kvällen sen hade staden helt bytt skepnad - bara narkomaner och uteliggare. Kändes inget trevligt, så vi gick hem till husbilen för en Yatzy istället.

Under de sista milen fram till nästa camping, som jag redan har berättat om, blev vi väldigt konfunderade. Mitt bland de hänförande vackra vyerna ute i ingenstans efter vägarna, både i Frankrike och i Spanien, så uppenbarade sig väldigt lättklädda kvinnor i högklackat. WTF?! Här?? Vart kommer de ifrån?? Tyvärr inga bilder. Tordes inte fota ifall vi skulle bli jagade av någon galen hallick. Bosse tutade i alla fall, till min stora förskräckelse!

Nu tror jag att jag är ifatt med bloggen, så hädanefter blir det förhoppningsvis färska upplevelser som levereras.

Camping Els Pins vid Malgrat de Mar

Nu har vi checkat in på en lugn och välskött liten camping 7,5 mil norr om Barcelona. Man kan höra vågornas brus från husbilen. Underbart! Vi passade på att njuta av solen och havet igår....


Vi tog cyklarna till närmsta by, Malgrat de Mar, och tittade runt i de pittoreska gränderna. Så himla mysigt med alla slitna fasader, men ändå ett sprudlande småstadsliv. Givetvis hängde det katalanska flaggor på var och varannan balkong med budskapet "Si!".

I princip hade varje butik sin egen bodega, dvs att man kan köpa vin direkt från tunna. Rioja Negra tyckte vi lät bra och köpte 1½ liter i en gammal plastflaska vi fick från butiken. Så här med facit i hand, så undrade vi båda två vem som senast hade halsat ur den flaskan, men men....


Sen en typisk Medelhavslunch på det lilla torget....


Nu var ju inte målet med vår cykeltur att bara njuta. Vi behövde även köpa en spansk gasoltub. Gick ju riktigt bra fast vi bara hade en pakethållare att lasta på. Blev till att leda cyklarna hela vägen hem....


Till kvällen hade jag sett fram emot att kunna se "Bonde söker fru". Funkade finfint ända tills åskvädret med stort Å rullade in. När det återstod fem minuter av programmet började det smälla på taket. Det var hagel stora som Mamma Scans köttbullar! Blixt och dunder från alla håll! Bara att dra ur alla ström- och antennkablar.

Mäktigt att få uppleva ljusfenomenet, men öronbedövande att höra hagelstormen mot taket och alla åsksmällar på nära håll. Hur skulle det gå med taket och solpanelerna. Skulle blixten slå ner på oss?! Ingen mening att fundera på det nu.

Under natten vaknade vi flera gånger av regn och åskväder som passerade, men inget i klass med det vi fick uppleva tidigare på kvällen. I morgon är en annan dag.

måndag 16 oktober 2017

Back on the road again!

Nu är vi äntligen på väg mot vår efterlängtade övervintring i Spanien! Vi har noga räknat varit på resande fot redan i sexton dagar, eftersom vi lämnade Eskilstuna och hemmaplan redan 1:a oktober.

Känns riktigt kul att komma igång med bloggandet igen. Internetuppkopplingen har varit väldigt svajjig på vägen ner, så därav inget bloggande förrän nu. Kanske kommer att skriva lite i efterhand om de roliga episoderna vi upplevde på vägen hit, men just nu kändes det bara viktigt att komma igång.

Nu är vi alltså redan i södra Frankrike med ca. 28 mil kvar till Barcelona. Igår kom vi till den här campingen och började leta ställplats. Med en 7,56 lång husbil, så krävs lite yta för att inte repa eller knöggla till bilen.

Bosse rattade och rattade och jag viftade och viftade. Våra närmsta grannar hade vänligheten att vända runt stolarna och låta sig roas av situationen. Jag måste berömma Bosse för att han inte körde över gubbjäkeln, som satt där och var så himla belåten över att ha fått sin husbil på plats.

Så här blev det till slut, lite på snedden....


Campingen kostade oss bara 15 EUR/natt, så vi bestämde oss för att stanna två nätter. Nära till havet, bra faciliteter och en stor badanläggning. Kunde väl inte bli bättre, tyckte vi då, trots de trånga och snåriga platserna.

Vädret var med oss även nästa morgon, ca. 21 grader och en molnfri himmel. Efter frukost tog vi oss en promenad in till byn och vidare ner mot stranden, för att kolla in omgivningarna. Nice att kunna vandra barfota i vågorna så här på höstkanten....


En snabb lunch och sen gick vi till badanläggningen för att sola och bada i poolerna. Allt var frid och fröjd tills vi skulle gå ner i vattnet. Då kom en näbbig liten badvakt och förkunnade att Bosses badshorts inte var OK. De pekade och sa att de var smutsiga. Bosse blev givetvis oxtokig och började ta av sig shortsen och frågade om det var bättre så. Häpp!

Efter en stunds tjafsande med de båda kvinnliga badvakterna, som dessutom var lite omskakade av Bosses nakenhet, kom vi fram till att det endast är tillåtet med badkläder av Lycra. Inget krav på dusch innan bad, bara Lycra. Fattar ingenting, faktiskt!

Nåja, vad är väl ett dopp i poolen när solen skiner och vi har det bra?! (Om sanningen ska fram så är jag fortfarande förbannad, men det låtsas vi inte om!)

Nu ska vi strax ta en välbehövlig dusch och knalla iväg till pizzerian i området. Vi håller tummarna för att det inte dyker upp några fler konstiga franska regler ikväll!