torsdag 3 maj 2018

Borta bra men hemma bäst!

När vi fått på oss torra kläder och fått upp värmen i bilen, så hörde Ulla och Jörgen av sig via sms. Vi träffade Ulla och Jörgen under vår resa till Kroatien i våras och har hållit kontakten sedan dess. Nu var de i närheten och undrade om vi skulle sammanstråla som imorgon. Kul!

Nästa dag ställde vi in GPS'en efter en ställplats i Hameln, där vi skulle träffa våra vänner från Frösön, Östersund. Efter två timmars färd genom grönskande landskap med rapsfält och körsbärsblom, så var vi framme. Bara så där en kvart senare, så dök även Ulla och Jörgen upp.

Hameln är en gammal och anrik by i norra Tyskland. Det finns en legend om en man som befriade byn från alla råttor genom att spela på sin flöjt. När staden sen inte kunde återgälda mannen, så hämnades han genom att spela på flöjten så att alla barn försvann med honom ur byn. Tror att många har hört talas om den historien och den kommer alltså från den här trevliga byn.

På kvällen gick vi tillsammans med Ulla och Jörgen till "Råttfångarens hus" för att äta. Hela byn genomsyrades av råttfångarlegenden, till och med maträtterna. Ser ni den lilla mördegsbiten?....


Trevligt värre att få möjlighet att hinna ses så här - Ulla och Jörgen på väg ner till Spanien, Portugal och vi på väg hem. Det blev många goda skratt under kvällen innan vi skildes åt. Nästa dag skulle vi fortsätta våra resor åt varsitt håll. Vi ses igen till "Storsjöyran", då vi ska hälsa på dem på Frösön....


Nästa ställplats för oss skulle bli Hitzacker - en jättemysig liten by alldeles vid Elbes strand. Dessvärre fick vi åka flera mil i onödan pga att det helt plötsligt visade sig att den lilla väg vi hade tänkt åka in på var avspärrad. Den tyska skyltningen kring omledningar pga vägarbeten är inte helt självklar. Då har jag uttryckt mig ganska milt!

Vi gjorde en promenad genom den lilla byn på eftermiddagen och beundrade de härliga korsvirkeshusen, gränderna och monumenten över de tillfällen då Elbe svämmat över och vattnet har invaderat byn...




På kvällen skulle Bosse hämta sina glasögon från förarhytten och slår pannan i taksängen. Han har slagit huvudet i den sängen ett otal gånger, men den här gången lyckades han pricka in metalldetaljen där man hänger upp stegen. "Nu djävlar ska den ut!!!", skrek han med en rejäl skursa i pannan. Inte riktigt läge att fnissa då, men jag fick lov att vända mig om.

Vi har länge pratat om hur lite vi har använt taksängen och att vi kanske ska montera ner den när vi kommer hem. Nu var nog den saken definitivt bestämd. Tänk också på hur många kilon vi blir av med. Alltid ett bestyr för oss husbilsägare med snål lastvikt.

En sista övernattning på ställplats i Burg, Puttgarden för gränshandel, innan vi tog färjan över till Rödby i Danmark. Sedan Öresundsbron över till Malmö. Trots att vi har haft det helt underbart på vår resa, så kändes det ganska mysigt att återigen vara på svensk mark.

Vi hittade en jättemysig ställplats/parkering vid Saxtorssjöarna, i närheten av Landskrona....



En stilla kvällspromenad runt sjön innan kvällsmaten var en ren njutning bland häckande sjöfåglar, blommande slånbärs- och körsbärssnår....


Vi hade någon dag tidigare haft kontakt med våra vänner från Benidorm och lovat att svänga förbi Göteborg och Öckerö, där fyra av dem bor. Här njuter Bosse av solskenet på färjan över till Öckerö....


Vid tvåtiden rullade vi in på Öckerös Gästhamn, som också fungerar som ställplats. Rent, fint och vackra skärgårdsomgivningar....


På kvällen samlades vi hos Janne och Anita och hade det jättetrevligt, som vanligt. Tack alla inblandade för en mysig samvaro....



Nästa stopp på vår färd hemåt var hos Bosses äldsta dotter, Therese i Örebro. Där fick vi en mysig stund med henne och tvillingarna. Kändes inte alls som att det hade gått sju månader sen vi sågs sist.

Några timmar senare så rullade vi in på Vilsta Camping i Eskilstuna och checkade in på vår säsongsplats. Men HUU vad kallt det var! Det första som hände där var att vi körde fast i den vattensjuka gräsmattan.

Nu har vi hunnit besöka våra föräldrar och flera av våra barn och barnbarn. Känns väldigt härligt att ses igen och att allt har gått så bra. Med teknikens under så behöver inte tid eller avstånd kännas så långt.

Redan till helgen ska vädret bli bättre här i Eskilstuna. Det stod i tidningen att det är värmen från Spanien som kommer nu och gör sommar hos oss. Min teori att det är Benidorm som längtar efter oss!

Med dessa sista rader så sätter jag punkt för vår sjumånaders husbilsresa. Nu tar jag paus från bloggen under sommaren för att bara kunna njuta av allt och alla vi ha saknat. Till hösten åker vi igen på en ny resa och då är jag nog sugen på att skriva igen.

Glad sommar, vänner!