tisdag 26 december 2017

Feliz Navidad!

Nu är det länge sedan jag skrev något nytt på bloggen. Egentligen bara drygt en vecka sedan, men med alla juldagarna så känns det mycket längre. Jag tror att det är bättre att samla på sig istället för att bara skriva utan att egentligen ha något kul att skriva om. Hur som helst, here we go!

I måndags före jul så gick vi promenaden fram till borgen vid Rincon, eller Torre de les Caletes, som den heter. Istället för att gå upp till korset på höjden, så svänger man in på en avstängd väg....


Perfekt väder för en promenad....



Själva borgen var inte mycket att se. Det verkar som om den är under restaurering....


Däremot så lockades vi av klipporna under oss, så vi gick ner för stigen som ledde ner till havet....


Mäktiga överhäng som skapats av vågorna....



På tisdagen var det lite mulet väder, men vi bestämde oss för att gå en promenad till tjurfäktningsarenan ovanför gamla stan. Av princip så tittar jag inte på tjurfäktning, men nu när arenan var tom så kunde vi ändå gå in och titta runt lite. Bosse fick agera tjuren....


.... och jag fick ta skydd bakom planket om han skulle göra utfall....


På väg från arenan så hittade vi lite julstämning. Ja, det var en gigantisk cypress eller liknande som fick agera julgran....


Med risk för att bli tjatig så ska jag väl i alla fall nämna att vi sedan hamnade på några tapasbarer i gamla stan. De ska va gött å leva....


På den här baren serverade de något som liknade raggmunk, fast med räkor. Supergott!....



På onsdagen före jul så hörde vi plötsligt ett väldans ståhej utanför på gatan. Det var campingens personal som åkte omkring till alla gästerna och delade ut julklappar och kramar. Mycket trevligt!....


Vi har verkligen haft det lugnt och skönt innan julen. Inget julstök och stress på något vis. Det enda vi har gjort inför julen är att spela in små videosnuttar inför varje adventssöndag. Många av er har säkert sett dem redan på något Facebookforum, men här kommer de i alla fall....





På självaste julafton var vi inbjudna på jullunch hos våra vänner Bodil och Nisse. Här sitter vi och njuter av den goda maten tillsammans med värdparet och Torkel....


En fyndig julblomma gjord av broccoli....


Hoppas att alla har haft en härlig jul, för det har vi haft. Nu laddar vi inför nyårsfirandet, som ligger näst på tur. God fortsättning och Gott slut!

söndag 17 december 2017

Guadalest och barhäng

I fredags tog vi den lokala bussen till Guadalest. Vi hade fått tipset från flera av våra svenska vänner på campingen och även läst om det på TripAdvisor. Ett av de populäraste utflyktsmålen i Spanien och tydligen bara ett måste om man är i krokarna...


Precis som vid tidigare buss- och bilutflykter i bergen, så blev jag lite åksjuk av de snirkliga vägarna. Busschauffören körde som en biltjuv genom rondeller och i kurvorna runt bergsmassiven. Endast den branta stigningen kunde rädda mig från att bli riktigt åksjuk genom att besegra bussens hästkrafter, som inte riktigt matchade chaufförens önskan.

Vädret var ju inte direkt strålande. Det började blåsa och mulna på så fort vi kom fram till Guadalest. Tror att det tog lite udden av den wow-känsla vi hade hoppats på att få uppleva. Trots det så var det ganska imponerande med den lilla byn på klipporna och utsikten man fick därifrån....




Vi följde strömmen med turister, som trots allt tagit sig dit i snålblåsten. Små souvenirbutiker och barer avlöste varandra i den lilla byn från 1400-talet. Verkligen en turistfälla om du frågar mig! Kanske hade tyckt annorlunda om vädret och humöret hade varit på topp. 

För att bota mitt illamående och dåliga humör, så stannade vi till på en liten bar för en tapas och ett glas rödvin....


Den lilla gnutta av välmående, som hade börjat hitta tillbaka i min kropp, kom plötsligt av sig när två busslaster med skrikande och stojande skolbarn plötsligt kom in på den lilla baren för att låna toaletten. Bara att betala och gå vidare.

Jodå, utsikten var väldigt fin ner mot den gigantiska vattenreservoaren. Men som sagt, allt hade nog varit mycket vackrare i solsken....



Vi trotsade blåsten och fick några fina kort på klipporna, som under en jordbävning på 1600-talet hade delat den lilla byn i två delar....


Sen var det bara att tränga sig igenom öronbedövande skolklasser för att hitta tillbaka i tid till bussen igen....


Så här nöjd var jag när vi hade kommit ur allt myller och buller....


Dessutom hittade vi en annan bättre vinkel att fota från....



Eftersom det var ganska kallt, så kom vi ganska snart fram till att vi skulle besöka en bar i väntan på bussen. Då hittade vi det här mysiga stället....


Ett glas rött kvalitetsvin och vällagrad getost. Mums! Dessutom bestod inredningen till stor del av vinylskivor och omslag, typ ett litet musikmuseum. Vi kunde hitta godbitar som Pink Floyd, Stones och många, många fler. Bosse kunde inte sitta still en sekund. Han for omkring överallt och tittade, klämde och fotade....





Väl hemma i husbilen igen så kom regnet, så det blev en lugn hemmakväll.

Nästa dag, i lördags var solen tillbaka igen. Vi bestämde oss för att ta en rejäl promenad förbi gamla stan och vidare till Ponientestranden. När vi passerade gamla stan, så blev det självklart några tapas och glas vin. Bosse valde en udda tapas med blodkorv. Smakade som någon blandning mellan pölsa, hackkorv och blodpudding. Inte så farligt som det låter, faktiskt....


På ett ställe tog vi en selfie för att skicka till Bosses pappa, som ringde och undrade hur vi hade det. När vi tittade lite närmare på kortet hemma sedan, så upptäckte vi att Bosse hade fått en typ rastatoupé av en växt i bakgrunden....


På lördagskvällen bestämde vi oss för att gå ner till bargatan. Vi hamnade på en favoritbar, The Silver Dollar, där de alltid spelar bra musik och man för det mesta träffar härliga människor. Den här kvällen var inget undantag.

Vi slog oss ned vid ett bord där det satt en ensam gammal dam, eftersom det var ont om lediga bord. Hon började direkt att prata med oss på bred oidentifierad engelsk dialekt. Det jag kunde uppfatta var att hon blev irriterad över att våra vinglas var billigare än hennes sodavatten. Sedan var hon uttråkad och hade satt sig på baren för att få lite rörelse i sitt ensamma liv. Hon påstod att vi gjorde hennes kväll innan hon stapplade tillbaka hemåt....


Vi hade ju gått en hel del under dagen, så mina ben kändes trötta och jag lade upp ena foten på en ledig stol. Rätt som det var så kommer en engelsk man och lägger upp sin fot på samma stol och undrar om jag kan hjälpa honom med en knämassage. "No way!"....


Trots den höga musiken, så lyckades vi prata om både det ena och andra. Lee, som han hette, berättade bl a att engelsmännen använder pekfingret och långfingret när de ska göra "fuck you". Detta pga av att engelsmännen under kriget mot Frankrike skar av bågskyttarna just dessa två fingrar. Då blev de värdelösa som just bågskyttar. Helsköna figurer....


Vidare berättade Lee att dagens handslag kommer från krigstiden. Då litade man inte på någon och kände därför ända upp på underarmen vid ett handslag för att kolla om den man hälsade på hade gömt någon kniv i ärmen. När man sedan litade på personen, så blev handslaget som det vi har idag.

Thank You Lee and Joanne for a lovely evening!....


Det var riktigt kallt när vi slutligen tog oss hem till campingen igen. Sjalen och vinterjackan satt verkligen inte i vägen! En kebabrulle blev det också, trots att klockan hade passerat halv ett på natten.

Idag har vi träffat våra svenska vänner på campingens restaurang, som vi brukar göra på söndagarna. Många anekdoter och många skratt, som vanligt. Måste säga att vi har det väldigt bra här i Benidorm!

tisdag 12 december 2017

Bergsutflykt med mera

I torsdags förra veckan så erbjöd våra svenska vänner Kjell och Solveig en åktur till bergen bakom oss. Givetvis så var vi ju intresserade. Vi började med ett stopp vid en utsiktsplats. Så mäktigt att kunna se hela Benidorm med sina skrapor och ända bort till klippan vid Calpe....


Färden gick vidare uppåt Finestrat och upp till foten av den berömda bergstoppen Puig Campana....


Om man tittar noga, så kan man se att det saknas en rejäl klyfta i den vänstra delen av berget. Givetvis finns det en romantisk legend om denna klyfta, "Legenden om Roldáns klyfta".

I korta drag handlar legenden om att en befälsofficer på den franska flottan förälskade sig i en ung jungfru i trakten. Dessvärre drabbades hon av en förbannelse, som sa att hon skulle dö när solens strålar längre inte kunde nå henne.

Den förälskade Roldán tog sin käresta upp på det högsta berget för att komma åt solens strålar. För att förlänga deras tid tillsammans, så högg han ut en stor klyfta i berget så att solen kunde nå flickan ytterligare några minuter.

När sedan solen gick ner så dog hans käresta såsom förbannelsen hade utlovat. Av förtvivlan kastade han då den uthuggna bergsklyftan ut i havet. Det var enligt legenden så la Isla de Benidorm kom till....


Vår färd fortsatte sedan på snirkliga vägar upp till startplatsen för många vandringsleder runt Puig Campana. Här fotar Kjell kartan över alla lederna....


Omgivningarna kring berget präglas av terrassodlingar och otroligt mäktiga vyer....



Här har vi stannat för att få ytterligare ett perspektiv på Puig Campana med sina imponerande 1.406 m över havsytan....


Det blev så många foton genom bilfönstret från baksätet utmed de slingriga bergsvägarna, så att jag blev lite illamående. Jag har nämligen lätt för att bli åksjuk. Snart var vi nere i civilisationen igen och färden gick lite mer rakt fram. Tack snälla Kjell och Solveig för en oförglömlig utflykt!

På fredagen var det spansk helgdag. Enligt uppgift så firar man att jungfru Maria hade blivit välsignad, (läs "på smällen"). Vi tog oss ner till huvudgatorna för att eventuellt få skymten av någon madonnaparad, men inte en madonna så långt ögat kunde se. En pizzaslice på stranden blev det istället....


Sen rekade vi lite efter en frisör. Vi behövde båda en rejäl klippning, så vi bokade var sin tid till lördagen. Här kan ni se sista bilden på mitt långa, slitna hår med en vacker solnedgång och la Isla de Benidorm i horisonten...


Det är väldigt billigt att gå till frissan i Benidorm. Tyvärr får man ofta precis bara vad man betalar för. Hon klippte både mig och Bosse rejält, fast vi hade försökt att förklara hur vi ville ha det. Bosse bryr sig inte så mycket, men för min del slutade det med att jag klippte mig själv hemma i husbilen....


Efter vårt besök hos frisören åt vi en sen lunch på vår favoritbar nere vid stranden, Bikini Bar. Kolla in kollofrissan....


 Sen ytterligare en magisk vy över havet och la Isla de Benidorm....


I söndags gick vi till Camping Torreta för att träffa våra svenska campingvänner. Som vanligt blev det en uppsluppen stämning med både mat och dryck. Vi skojade på måndagen och sa att vi behövde nya njurar efter dessa träffar. De här korvarna vi skulle grilla tyckte vi såg ut som ett reservkit med njurar....


Idag, tisdag har vi inte gjort så mycket. Efter en, som vanligt, sen frukost tog vi cyklarna och trampade iväg till en grossistkedja vi har hittat, "Cash and Carry". Allt mycket billigt även om momsen tillkommer. Glada i hågen kom vi hem med bl a fem stora burkar Nescafé, dessvärre koffeinfria upptäckte vi!! Vi hittade även en burk Abbas senapssill, som fick bli lunch....


På eftermiddagen, när vi hade tänkt cykla tillbaka för att byta kaffet, så kom regnet. Då är det skönt att ha ett förtält att sitta och mysa i. Dessutom har vi kommit på att vår gasolgrill kan fungera som en kamin. Funkar hur bra som helst! Sen sitter inte filt och jättesockor i vägen....