Impulsiv? JAA!

Jo då, jag vaknar utvilad, pigg och positiv idag. Underbart! Sen att jag ligger kvar och drar mig en halvtimme, med Simba spinnande på bröstkorgen, det är en annan sak. Livskvalité!

Den planerade lunchen, med min rumskompis på kommande Belgienresa, blir flyttad till fredag. Men då så, då kan jag ju ringa till Nilla och säga, att hon kan komma över och fika på förmiddagen. Hon blir glad och säger att hon kommer.

Vi fikar och pratar länge, om allt och ingenting. Vi är i alla fall rörande överens om, att vi ska ta en sväng ut någon gång tillsammans. Jag erbjuder Nilla och Totte, att de gärna får sova kvar i gästrummet, när vi ska träffas. Inte kul att betala taxi ut till Bälgviken!

Det slår mig sen, att jag måste ta mig ner till stan, för att lämna en nyckel till huset till mäklaren. De ska börja flyttstädningen i morgon. Skönt att jag slipper den!

Självklart tar jag bussen in till stan. Jag har ju ett gratis månadskort och då vore jag ju dum, om jag inte utnyttjade det! Så bekvämt, att bara kliva på en varm buss. De går ju dessutom var tionde minut, så det är ju bara toppen!

Lillis ringer, när jag sitter på bussen och undrar om jag kan hjälpa till att flytta lite saker till nya lägenheten. Självklart! Jag ska bara lämna nyckeln hos mäklaren, sen tar jag bussen till Borsökna.

När jag kommer hem igen, så tar jag det lugnt vid datorn en stund. Sen ringer Lena Forsman och vi pratar en bra stund i telefon. Kul med kompisar från högstadietiden!

Sen ringer Maria och säger, att hon och Peter kan hjälpa mig med kommande deklarationer. Jag är SÅÅ tacksam! Får även en del tips, angående min ekonomiska situation och det tar jag tacksamt emot. Om jag säger så, Mia och Peter har mitt fulla förtroende!

Som ännu ett bevis på min nyckfullhet, så blir jag helt betagen av ett inlägg på en Faceboooksida. Utan att tänka efter alltför mycket, så går jag på magkänslan och anmäler mitt intresse till att bli medryttare till ett busigt sto i Näshulta.

Först blir jag helt byxis, när tjejen som äger hästen vill att jag ska ringa. Sen tänker jag, att det där vill jag ju verkligen göra. En eller två dagar i veckan skulle jag definitivt kunna ägna åt, att sköta om och rida ett busigt sto. Det är med skräckblandad förtjusning jag bestämmer, att åka ut till Näshulta på torsdag.

Självklart, så ringer jag till Ullis och skvallrar direkt om mitt senaste ryck. Hon blir glad och säger, att hon gärna följer med någon dag. Hon älskar också hästar. Sen blir det mamma och Lillis, som får höra om mitt spontana infall. Även de tycker att det låter kul.

Nu sitter jag här och bara väntar på att klockan ska bli nio. Då får jag se ytterligare ett avsnitt av "30 grader i februari".