söndag 8 januari 2012

Vilken dag!

Vilken härlig dag! Champagnefrukost eller dubbeldos av lyckopiller?! Nej då, jag har bara varit ute i skogen och promenerat omkring med kameran en stund.

Med risk för att bli tjatig, så måste jag bara säga hur mycket naturen betyder för mig! Om någon skulle fråga mig vad meningen med livet är, så skulle jag genast svara "-Att vara lycklig!", och jag blir lycklig av att kunna få ta del av allt det vackra, som faktiskt finns runt omkring oss.

När mamma och jag var ute i skogen igår, så såg vi en rätt så unik sak. Det var två olika trädsorter, som hade vuxit samman i stammen. Tyvärr, så hade jag inte kameran med då, så det är en av orsakerna till att jag ger mig ut i skogen idag igen. Här kommer några av bilderna jag tog.

Undrar om det här är genetiskt möjligt? En björk, som har vuxit samman med en gran....


När siktet väl är inställt på detta fenomen, så hittar jag ett exempel till. Här en ek, som har vuxit samman med en gran....


Jag går omkring och ler för mig själv i skogen och undrar om den här skogen är väldigt speciell, eller om det i själva verket är en ganska vanlig företeelse.

Snart är jag ute ur den täta barrskogen och kommer fram till de härliga hagarna med urgamla ekar och vackra hasselsnår....


Den bleka januarisolen riktigt förtrollar omgivningen....


En bjässe till ek vaktar ingången till hagen....


Såå vackert....


Även om det inte syns så bra på bilden, så porlar det en liten bäck här. Kan riktigt se hur Kabbelekan kommer att blomma där i vår....


....och här kan jag se blåsipporna blomma för fullt....


Här kan man sitta och njuta av härligheten....


Måste se till att ta med mig fika hit någon gång....


....eller kanske en korg med ost och vin....


Jag kommer in i djupa skogen igen och slås av skönheten i den här krokiga gamla eken....


....för att inte tala om den gröna mossan, som klär dess fot....


När jag står där och njuter av det vackra, bryts tystnaden av ett prassel. Det är ett rådjur, som passerar ett fåtal meter från där jag står. Fick ingen bild, men det var en fin upplevelse.

Jag fortsätter hemåt och kan inte låta bli att fota det här. "Mer kärlek åt folket", även om kan kan läsa något helt annat, vid en snabb titt....


Ha en fortsatt fin dag, kära vänner!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hej! Du tar vackra bilder.

Jag har följt din blogg sedan i somras och vill önska dig lycka till i ditt nya liv och att du så småningom till fullo kan "börja om". Naturligtvis kan man aldrig glömma, men jag tror att allt med tiden ser annorlunda ut.

Var kollega med J den tid han jobbade i kommunen och vill säga att jag uppskattade honom mycket. Han var alltid glad och mycket hjälpsam om det var något han kunde tillföra.

Bor i Borsökna och är sedan förra året pensionär.

Lena sa...

Tack! Det är lätt att ta vackra bilder, när motiven kommer till en.

Jag försöker med alla medel att börja om med mitt liv, men det tar lång tid innan man kan gå vidare. Ändå känns det som att jag håller på att bygga upp något nytt, som bara är mitt. Det känns bra!

Det gläder mig att du fick se den fina sidan av J, som kollega. Han var för det mesta lika glad hemma, men givetvis hade han andra, mer dystra sidor också, som man aldrig visar på jobbet. Det har vi väl alla...

Tack för dina fina ord, du anonyma pensionär i Borsökna!

Skicka en kommentar