tisdag 21 februari 2012

Fettisdag och mys med Henke

Idag har jag lovat, att hjälpa till och bära lite möbler med Lillis på förmiddagen. Jag ser till att göra mig klar i tid, men Lillis ringer och säger att han har blivit försenad. Då passar jag på att ringa till Johnnys mamma, Doris.

Hemskt, men jag tror att det har gått två månader, sen jag hörde av mig sist. Jag har helt enkelt inte orkat. Doris låter alltid så himla bräcklig och jag blir bara ledsen av att höra hur de lider. Min beteendevetare sa åt mig, att vänta med att ringa, tills jag har en bra dag och det har dröjt...

Doris och jag kommer i alla fall överens om, att jag ska hämta henne i morgon vid tolv. Då ska vi fika tillsammans här och jag får visa henne mitt nya hem. Tror att det är skönt för henne, att komma ut lite och få något annat att tänka på. David är dålig, så han orkar inte följa med.

Mamma kommer och hämtar mig sen och vi åker till lägenheten i Vilsta, där Lillis väntar med full släpkärra. De har tagit reda på en gammal kökssoffa och lackat om den. Tror till och med att jag har sovit i denna soffa, när jag var liten. Den har stått undanskuffad länge i ett förråd på Lillis företag. Nu är den omlackad i antikvitt och den blir jättefin i deras nya kök.

Mamma och jag åker till Åhléns, för att handla fyra fyrkantiga sittdynor, som ska ligga på sofflocket. Tyvärr, så blev det inte lika fint i verkligheten, som idén vi hade. Ja, ja, men de går ju att lämna tillbaka. Blir nog bättre med en hel dyna till hela locket.

Vi kör ett lass med möbler till, innan det är dags för en välförtjänt kaffepaus med var sin semla. Jag har hittills varit ståndaktig och avstått alla erbjudanden om semla, men idag är det ju fettisdag, så nu njuter jag av varje tugga.


När jag kommer hem igen, så inser jag att det ligger två upptinade kycklingfiléer i kylskåpet, som måste tillagas. Trots att jag nyss har ätit semla, så börjar det knorra i magen. Jag ringer Henke och undrar om han vill äta med mig och det vill han.

Jag börjar lite smått med maten, även om jag vet att Henke inte kommer förrän om en timme. Då ringer min vän Karin. Hon hostar och kraxar i telefon och jag är tacksam för att hon inte trotsade sin sjukdom och kom hit i lördags, på den planerade middagen. Hon har åkt på en otäck influensa.

Henke äter med god aptit och det värmer mitt modershjärta. Han säger att kycklingsåsen är en av hans favoriträtter, som han minns hemifrån. Min gullegubbe!

Ullis ringer och berättar att Hailey har ramlat och slagit upp läppen rejält. Dessutom har hon över 38 i feber. Stackars liten! Då får vi se, om de kan komma i morgon, när vi ska fika med Doris.

Efter maten sätter Henke och jag oss i soffan och jäser en stund. Mysigt att få rå om sonen en stund, alldeles för mig själv. Det är inte ofta, så det gäller att ta vara på de få tillfällen, som ges.

Henkes kompis, Micke ringer på Henkes mobil. Jag frågar om han är sugen på semla och säger att han kan köpa med sig semlor till sig själv och Henke, så bjuder jag. Själv avstår jag semla. Det räcker med en idag.

Det blir en trevlig fikastund och jag känner mig lyckligt lottad, som får sitta där och slänga käft i köket med Henke och hans kompis. Kul att de vill sitta här och fika med mig!

Nu funderar jag på, om jag ska titta på "House" sen och så får det bli sena nyheterna. Får nog bli så.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar