Torredembarra

Oj oj, vad tiden går fort när man har det bra! Vi kommer att ha varit här på camping RelaxSol i Torredembarra i en vecka på söndag, då vi har bestämt oss för att åka vidare. Det finns ju helt enkelt ingen anledning till att kuska runt, när solen skiner och vi inte har ett moln på himlen....

Nu har vi haft tid att njuta och att reflektera över alla nya intryck. T ex har vi sett små flockar av små gröna och papegojor. (Lånad bild)

När jag googlade, så fick jag fram att det är munkparakiter, som från början varit tamfåglar. Nu har de förökat sig i det fria, så till den milda grad, att de till och med har blivit ett problem. De flyger omkring i små skränande huliganflockar och äter upp de nya skotten på träden, som då tar skada. Söta är de i alla fall.

En annan observation vi har gjort under våra små promenader i byn är att trottoarerna inte alltid är så praktiska. Stora träd växer i mitten av trottoaren och det finns inte ens plats att gå i bredd förbi dem. Måste vara tufft för synskadade eller folk i rullator....

Precis som i alla tidigare små byar vi har varit i, så fanns det även en gammal del i Torredembarra, med de där mysiga och trånga gränderna....

Sen har vi ju förstås de helt underbara solnedgångarna också....

Varje dag har vi promenerat längs stranden. Det blir ju lite trist att bara ligga som en padda i solstolen. Vi har därför även införskaffat ett set boule, som varje "pensionär" med självaktning bör ha. Nåja, vi köpte i alla fall ett boccia-set i plast. Var lite skillnad i pris, om man säger så. Metallkloten hade säkert rostat i alla fall!

I förrgår, onsdag hade vi redan tidigt på dagen planerat att vi skulle ta cyklarna till en annan by och besöka en omskriven tapasretaurang på kvällen. På Facebook kunde man läsa om stället och den goda maten, bra öl och trevliga ägare. På bilder och klipp kunde man se många fräna hojar, som tydligen var en del av Piratas de Ceixell, typ en motorcykelklubb. Gissa om Bosse blev intresserad!

Efter en svettig cykeltur på ca. 20 minuter, så nådde vi äntligen toppen på byn där stället skulle ligga. En enda motorcykel parkerad utanför, som visade sig tillhöra ställets ägare. Inte en själ så långt ögat kunde nå! Ändå onsdag och enligt oss Lill-lördag!

Trots lite antiklimax, så var det i alla fall en trevlig ägare, som på hyfsad engelska kunde hjälpa oss att förstå vilka tapas vi skulle välja och hur många rätter som var lagom till två personer. Den extra goda ölen vi läst om på Facebook visade sig vara extra kyld Heineken. Föga upphetsande för två ölentusiaster som oss. Griskinden, som killen varmt rekommenderade var i själva verket hårt stekta svålar. Jodå, men kvällen var ljum och utsikten var makalös....

Igår gick vi en riktigt lång strandpromenad på ca. 1,5 timme i enkel riktning. Vi hamnade i närmsta by åt andra hållet. Inte en strandrestaurang öppen på hela vägen. Tur att vi hade vatten med oss! Sen trasslade vi oss givetvis in i gränderna och hittade ett litet ställe där vi kunde få var sin kall öl och ett fat salta oliver. Tror inte att vi hade orkat gå hela vägen tillbaka utan det.

Idag har vi bara latat oss vid havet, badat och spelat lite strandtennis och boccia, förlåt boule. Solen har tagit ganska hårt, så vi sitter i skuggan under pinjeträden nu och väntar på att det ska bli kväller. På söndag stakar vi ut nya mål söderut. Får se var vi hamnar då.