Premiär för joggingmilen

Kroppen är fortfarande sliten efter den långa cykelturen vi gjorde i torsdags. Jag mår heller inte så bra efter nattens jobbrelaterade ångestdrömmar, så jag släpar mig upp och går runt Lillsjön för att komma igång. Det brukar göra susen när man har vaknat på fel sida.

Förmiddagen bara rusar iväg och snart börjar det bli dags att tänka på lunch. Johnny är sugen på att göra sushi, så det är vad vi gör. Riktigt kul att pyssla med tillsammans. I alla fall nu när vi vet våra roller i det hela och vi har fått in snitsen. Måste bjuda mamma och Lillis på sushi snart. Det får bli när vi har testat att göra miso-soppan också, så att vi vet att den blir bra.

Idag är det dags för löpträning och Johnny känner sig redo för att klämma milrundan för första gången för säsongen. Jag tycker att det är dumt, eftersom vi fortfarande känner av cyklingen. Sen har ju båda varit skadade tidigare i höstas när vi körde för hårt. Gäller att ta det lite sakta framåt så att kroppen hänger med.

Både Johnny och jag börjar med att springa "Fårrundan", som är 6,5 km. Om man sen gör ett litet tillägg, så blir den 7 km. Skulle man vara riktigt fräsch i benen, så kan man dessutom springa runt Lillsjön och då blir det ganska precis 1 mil.

Jag har håll under första kilometern och det känns inte alls lovande, men sen lättar det på och jag känner att jag nog ska klämma 7 km i alla fall. När jag kommer så långt så att det är dags att svänga av hemåt, så är jag fortfarande oförskämt pigg i benen, så jag fortsätter alltså runt Lillsjön. Tjohoo, vad det går! Ja, jag har ju knappt styrfart, men i alla fall.

Johnny har också klämt milen och tycker att det har gått bra. Sushi gjorde susen alltså! Nu sitter vi och smuttar på varsin kopp med nässelte. Bra för återhämtningen och ev inflammationsrisker.