Känner mig nästan bakis, när jag vaknar idag. Ändå har jag inte druckit någon alkohol. Nej, det är nog symptom på att jag håller på och fasar ut min antidepressiva medicin. Skakig och yrslig, inget kul!
Däremot, så tror jag och hoppas att det kommer att kännas bättre att vara "äkta". Tror att jag kommer att klara det nu. Det är tur att medicinen finns, när man så väl behöver den, men nu känner jag att jag vill kunna känna allt rakt av.
För att liksom "mota Olle i grind", så svidar jag om till löpartajtsen och ger mig ut på en härlig joggingrunda på ca. 7 km. Enda störningsmomentet är, att jag har lagt in ett gäng annonser på Blocket och att det därför ringer ett par gånger under rundan.
Utmattad, svettig och nollställd, så ställer jag mig i duschen och kopplar av. Underbart! Sen lite mascara, innan jag sätter mig i bilen och styr kosan mot Sigge, stans bästa massageterapeut. Jag har haft ont i nacke och bröstrygg ett tag nu, så det ska bli skönt att få bli lite knådad.
Jag är lite väl tidig, så jag tar en sväng in på Åhléns, för att få tiden att gå. Yes! Jag hittar en sån där bra bordsspegel, som jag har letat efter. Check!
Sigge konstaterar att jag har några låsningar och ropar in Peter Skoog, som avbryter sin lunchrast och offrar sig en minut på mina låsningar i bröstrygg och nacke. Knak och brak, sen ska det vara bra! Tack, Sigge och Peter!
Efter massagen, så åker jag direkt ut till mammas och Lillis hus i Borsökna. Jag har spekulanter på lite av sakerna där. Lite kul att sälja prylar, faktiskt!
Jag svänger förbi hos mamma och Lillis på en fika, efter Borsökna. Det blir ett par smarriga mackor med påskskinka och stark senap till kaffet. Sen ringer Ullis och vill att vi ska åka till Tuna Park. Absolut!
I vanlig ordning, när Ullis är med, så hittar jag kläder jag vill köpa. Inget att fundera på! Det blir ett par baggy-brallor i samma modell som jeansen, jag köpte häromdagen. Så skön modell! Hailey får ett äpple att tugga på, medan vi går varvet runt i Tuna Park.
Vi gör även ett besök på Sveaplan, innan det är dags att åka hemåt. Hailey börjar titta i kors och behöver hem till sängen. Det märks att dagis tar en hel del energi.
Innan jag åker hem, så tar jag vägen förbi ICA Stenby och köper en halv grillad kyckling. Nu kommer Simba att bli överlycklig. Jag har varit borta större delen av dagen, så det blir lite plåster på såren.
Visar inlägg med etikett joggingrunda. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett joggingrunda. Visa alla inlägg
onsdag 4 april 2012
onsdag 21 mars 2012
Kalasväder och fullt ös
Idag ska det bli kalasväder och solen skiner redan med full styrka, när jag kliver ur sängen. De senaste dagarna, har jag haft lite svårt att sova en hel natt, men det har sin naturliga förklaring. Det är mycket som rör sig i min hjärna nu.
För att få lite bukt med mitt bubblande inre, så snör jag på mig löpardojjorna och ger mig ut på en långsam joggingrunda. Det blir cykelbanan mot Tuna Park, till att börja med. Där är det torrt och allt grus är bortsopat. Perfekt!
Straxt efter Stenby Gård, så hoppar jag till, när jag ser två loja huggormar, som ligger och solar sig i dikeskanten. Hoppsan, har dessa små raringar vaknat till liv redan?! Hm, det blir nog cykelbanan hem i stället för skogsstigen, som jag hade planerat från början.
När jag joggar genom tunneln under Västerleden och kommer upp mot Flacksta Gård, så hör jag lärkornas drillande över gärdet. Sen dröjer det inte länge, innan jag ser flera fjärilar. Solen steker i mitt svettiga ansikte. Nu är det banne mig vår på allvar!
Det hinner bli runt 7 km, innan jag är hemma igen. Helt slut, men ack så skönt! Nu har jag kunnat resonera med mina bubbliga vårkänslor och förvirrade tankar, under joggingrundan. Känns bättre nu. Lite mer kontrollerat.
Förutom endorfinkicken, så känner jag mig väldigt nöjd med att ha orkat runt. Jodå, jag fick lov att stanna ett par gånger under rundan, men ändå. Det kan ju bara bli bättre och bättre.
Efter en välbehövlig dusch, så tar jag bilen ut till mammas och Lillis hus i Borsökna. Jag har lagt ut säljannonser på Facebook på en del prylar, som blev över från loppisen. Nu ska jag hämta de saker, som folk har tingat. Ibland blir man förvånad över vad som går att sälja.
Sen bär det av till frissan. Egentligen skulle jag inte ha gått dit förrän om en vecka, men nu står jag inte ut med min utväxt och risiga hårtoppar längre, så jag har lyckats få en tid till idag istället.
Efter besöket hos frissan, så hinner jag lagom slänga i mig några uppvärmda köttbullar, innan det är dags att gå till Ica Stenby, för att leverera mammas panelgardiner till en köpare.
Efter det ska jag ta mig in till stan och gå på en föreläsning, som trädgårdsföreingen TRIM anordnar. Min nya kompis, Anitha kommer med också. Jag har lovat att hjälpa till med kaffeserveringen i pausen. Kul!
Fattar inte hur jag hann med att jobba förut! Nu är det snart ett år sedan jag slutade och jag ångrar det definitivt inte. Nu kan jag sysselsätta mig med de saker jag verkligen vill göra. Jiihaa!
För att få lite bukt med mitt bubblande inre, så snör jag på mig löpardojjorna och ger mig ut på en långsam joggingrunda. Det blir cykelbanan mot Tuna Park, till att börja med. Där är det torrt och allt grus är bortsopat. Perfekt!
Straxt efter Stenby Gård, så hoppar jag till, när jag ser två loja huggormar, som ligger och solar sig i dikeskanten. Hoppsan, har dessa små raringar vaknat till liv redan?! Hm, det blir nog cykelbanan hem i stället för skogsstigen, som jag hade planerat från början.
När jag joggar genom tunneln under Västerleden och kommer upp mot Flacksta Gård, så hör jag lärkornas drillande över gärdet. Sen dröjer det inte länge, innan jag ser flera fjärilar. Solen steker i mitt svettiga ansikte. Nu är det banne mig vår på allvar!
Det hinner bli runt 7 km, innan jag är hemma igen. Helt slut, men ack så skönt! Nu har jag kunnat resonera med mina bubbliga vårkänslor och förvirrade tankar, under joggingrundan. Känns bättre nu. Lite mer kontrollerat.
Förutom endorfinkicken, så känner jag mig väldigt nöjd med att ha orkat runt. Jodå, jag fick lov att stanna ett par gånger under rundan, men ändå. Det kan ju bara bli bättre och bättre.
Efter en välbehövlig dusch, så tar jag bilen ut till mammas och Lillis hus i Borsökna. Jag har lagt ut säljannonser på Facebook på en del prylar, som blev över från loppisen. Nu ska jag hämta de saker, som folk har tingat. Ibland blir man förvånad över vad som går att sälja.
Sen bär det av till frissan. Egentligen skulle jag inte ha gått dit förrän om en vecka, men nu står jag inte ut med min utväxt och risiga hårtoppar längre, så jag har lyckats få en tid till idag istället.
Efter besöket hos frissan, så hinner jag lagom slänga i mig några uppvärmda köttbullar, innan det är dags att gå till Ica Stenby, för att leverera mammas panelgardiner till en köpare.
Efter det ska jag ta mig in till stan och gå på en föreläsning, som trädgårdsföreingen TRIM anordnar. Min nya kompis, Anitha kommer med också. Jag har lovat att hjälpa till med kaffeserveringen i pausen. Kul!
Fattar inte hur jag hann med att jobba förut! Nu är det snart ett år sedan jag slutade och jag ångrar det definitivt inte. Nu kan jag sysselsätta mig med de saker jag verkligen vill göra. Jiihaa!
lördag 16 juli 2011
Irriterad lördag
I natt har faktiskt Simba varit ganska snäll, i alla fall mot mig. Vi har med andra ord fått sova ganska ostört inatt, även om både Johnny och jag har varit uppe med honom under natten. Jag ligger kvar en stund i sängen och undrar om jag verkligen ska orka med att gå min morgonrunda, men så blir det.
Alltid skönt att komma ut i friska luften innan frukost. Mitt humör har inte varit på topp de senaste två dagarna. Kan ha samband med sömnbrist och väder, men jag känner att det ligger något och pyr under ytan. Jag känner att tiden bara rinner iväg utan att man gör något vettigt av den, rastlös helt enkelt! Släpper det när jag kommer tillbaka och det är dags för frukost.
Vi har spanat in bra priser på rökt skinka på Hemköp, så vi har planer på att åka in och köpa på oss ett lager. Funderar dessutom på att titta in en sväng på Liedl, när vi ändå är i krokarna. Det har alltid tidigare tagit emot att handla just på Liedl. Fråga mig inte varför, men nu får jag väl svälja ner den känslan och ha ett öppet sinne.
Vi börjar med att titta in på Liedl och vi hittar faktiskt det mesta vi hade tänkt att köpa, även om vi inte hittar just cocosmjölk. Det är faktiskt helt fantastisk vilka bra priser de har på vissa av sina varor, men det gäller att man håller koll för de är faktiskt inte alls billiga på vissa av varorna. Gäller att vara prismedveten om man ska göra några fynd.
På väg hem i bilen sitter jag och funderar på ett kärt trätoämne, när ska vi egentligen måla om huset?! Vi har liksom tagit sats i flera månader nu. Ja, jag vet, det var ju ingen mening att börja innan vi åkte på min 50-årsresa. Däremot så skulle jag ha bestämt vilken färg vi skulle ha, så att i alla fall det hade varit klart när vi kom hem. Vi kanske dessutom skulle ha bestämt ett datum för när vi senast skulle börja måla.
Försiktigt tar jag upp ämnet i bilen. Jag vet att Johnny inte alls gillar att bli påmind om att vi måste sätta fart om vi ska hinna klart innan vi kommer in för långt på hösten, men jag måste ju ändå fråga. Jag säger "- Ska vi ta och sätta fart med husmålningen snart och se till att vi kommer in någon dag i nästa vecka till färgbutiken?" Johnny hör "Nu är det tamejfan dags att få tummen ur och börja måla om huset! Vad väntar vi på?!"
Ni kan ju tänka er själva hur det ämnet urartade, dessutom instängda i en bil där man inte har någonstans att ta vägen med sin irritation. Nåja, det var ju ändå något som hängde i luften, så då var det väl kanske lika bra att rensa densamma då. Det var den eftermiddagen det! Trots allt så var det skönt att reda ut begreppen och komma tillbaka på rätt köl igen.
Johnny och jag har alltmer sällan riktiga bråk. Däremot så brukar det vara lite småtjafs om saker ibland. Det här med att renovera och måla om är t ex ett typiskt sådant ämne som måste värka fram innan vi är överens om hur och när saker ska göras. Så här med lite distans till det hela, så är det nog bra i alla fall att vi tjafsar. Vi kommer alltid fram till något bra då.
För att riktigt få ut alla rester av stresshormon ur kroppen, så ger vi oss ut på en joggingtur, Johnny kör milen och jag nöjer mig med 5 km. Tar emot väldigt i början, men som väntat så känns det helt super efteråt. Finns inget bättre sätt att få tillbaka balansen i både kropp och själ!
Nu har vi i alla fall bestämt att JA vi ska måla om huset i en annan kulör. Det är inte så viktigt för Johnny exakt vilken färg det blir, så det är upp till mig att avgöra. Givetvis skulle Johnny protestera om det vore helt uppåt väggarna. Det handlar nog mer om att det blir jobbigare att byta kulör än att behålla den gamla, som jag är SÅÅ trött på. Man måste måla fler lager när man byter färg och dessutom ta ner stup- och hängrännorna. Men nu blir det alltså ny färg på huset, YES!!
Nu sitter vi här glada och nöjda igen. Vi har just avnjutit grillade italienska parmesankorvar, som var riktigt kryddiga. Potatisgratäng, grönsallad och rött vin till också. Tänk vad lite mat och dryck kan åstadkomma!
Nu ska vi snart förflytta oss in till vardagsrummet och TV:n. Blir nog lite opretentiöst med några avsnitt av Fringe eller något i den stilen. Allt för att runda av denna något irriterade lördag. Ser fram emot en konfliktfri söndag!
Alltid skönt att komma ut i friska luften innan frukost. Mitt humör har inte varit på topp de senaste två dagarna. Kan ha samband med sömnbrist och väder, men jag känner att det ligger något och pyr under ytan. Jag känner att tiden bara rinner iväg utan att man gör något vettigt av den, rastlös helt enkelt! Släpper det när jag kommer tillbaka och det är dags för frukost.
Vi har spanat in bra priser på rökt skinka på Hemköp, så vi har planer på att åka in och köpa på oss ett lager. Funderar dessutom på att titta in en sväng på Liedl, när vi ändå är i krokarna. Det har alltid tidigare tagit emot att handla just på Liedl. Fråga mig inte varför, men nu får jag väl svälja ner den känslan och ha ett öppet sinne.
Vi börjar med att titta in på Liedl och vi hittar faktiskt det mesta vi hade tänkt att köpa, även om vi inte hittar just cocosmjölk. Det är faktiskt helt fantastisk vilka bra priser de har på vissa av sina varor, men det gäller att man håller koll för de är faktiskt inte alls billiga på vissa av varorna. Gäller att vara prismedveten om man ska göra några fynd.
På väg hem i bilen sitter jag och funderar på ett kärt trätoämne, när ska vi egentligen måla om huset?! Vi har liksom tagit sats i flera månader nu. Ja, jag vet, det var ju ingen mening att börja innan vi åkte på min 50-årsresa. Däremot så skulle jag ha bestämt vilken färg vi skulle ha, så att i alla fall det hade varit klart när vi kom hem. Vi kanske dessutom skulle ha bestämt ett datum för när vi senast skulle börja måla.
Försiktigt tar jag upp ämnet i bilen. Jag vet att Johnny inte alls gillar att bli påmind om att vi måste sätta fart om vi ska hinna klart innan vi kommer in för långt på hösten, men jag måste ju ändå fråga. Jag säger "- Ska vi ta och sätta fart med husmålningen snart och se till att vi kommer in någon dag i nästa vecka till färgbutiken?" Johnny hör "Nu är det tamejfan dags att få tummen ur och börja måla om huset! Vad väntar vi på?!"
Ni kan ju tänka er själva hur det ämnet urartade, dessutom instängda i en bil där man inte har någonstans att ta vägen med sin irritation. Nåja, det var ju ändå något som hängde i luften, så då var det väl kanske lika bra att rensa densamma då. Det var den eftermiddagen det! Trots allt så var det skönt att reda ut begreppen och komma tillbaka på rätt köl igen.
Johnny och jag har alltmer sällan riktiga bråk. Däremot så brukar det vara lite småtjafs om saker ibland. Det här med att renovera och måla om är t ex ett typiskt sådant ämne som måste värka fram innan vi är överens om hur och när saker ska göras. Så här med lite distans till det hela, så är det nog bra i alla fall att vi tjafsar. Vi kommer alltid fram till något bra då.
För att riktigt få ut alla rester av stresshormon ur kroppen, så ger vi oss ut på en joggingtur, Johnny kör milen och jag nöjer mig med 5 km. Tar emot väldigt i början, men som väntat så känns det helt super efteråt. Finns inget bättre sätt att få tillbaka balansen i både kropp och själ!
Nu har vi i alla fall bestämt att JA vi ska måla om huset i en annan kulör. Det är inte så viktigt för Johnny exakt vilken färg det blir, så det är upp till mig att avgöra. Givetvis skulle Johnny protestera om det vore helt uppåt väggarna. Det handlar nog mer om att det blir jobbigare att byta kulör än att behålla den gamla, som jag är SÅÅ trött på. Man måste måla fler lager när man byter färg och dessutom ta ner stup- och hängrännorna. Men nu blir det alltså ny färg på huset, YES!!
Nu sitter vi här glada och nöjda igen. Vi har just avnjutit grillade italienska parmesankorvar, som var riktigt kryddiga. Potatisgratäng, grönsallad och rött vin till också. Tänk vad lite mat och dryck kan åstadkomma!
Nu ska vi snart förflytta oss in till vardagsrummet och TV:n. Blir nog lite opretentiöst med några avsnitt av Fringe eller något i den stilen. Allt för att runda av denna något irriterade lördag. Ser fram emot en konfliktfri söndag!
lördag 28 maj 2011
Premiär för joggingmilen
Kroppen är fortfarande sliten efter den långa cykelturen vi gjorde i torsdags. Jag mår heller inte så bra efter nattens jobbrelaterade ångestdrömmar, så jag släpar mig upp och går runt Lillsjön för att komma igång. Det brukar göra susen när man har vaknat på fel sida.
Förmiddagen bara rusar iväg och snart börjar det bli dags att tänka på lunch. Johnny är sugen på att göra sushi, så det är vad vi gör. Riktigt kul att pyssla med tillsammans. I alla fall nu när vi vet våra roller i det hela och vi har fått in snitsen. Måste bjuda mamma och Lillis på sushi snart. Det får bli när vi har testat att göra miso-soppan också, så att vi vet att den blir bra.
Idag är det dags för löpträning och Johnny känner sig redo för att klämma milrundan för första gången för säsongen. Jag tycker att det är dumt, eftersom vi fortfarande känner av cyklingen. Sen har ju båda varit skadade tidigare i höstas när vi körde för hårt. Gäller att ta det lite sakta framåt så att kroppen hänger med.
Både Johnny och jag börjar med att springa "Fårrundan", som är 6,5 km. Om man sen gör ett litet tillägg, så blir den 7 km. Skulle man vara riktigt fräsch i benen, så kan man dessutom springa runt Lillsjön och då blir det ganska precis 1 mil.
Jag har håll under första kilometern och det känns inte alls lovande, men sen lättar det på och jag känner att jag nog ska klämma 7 km i alla fall. När jag kommer så långt så att det är dags att svänga av hemåt, så är jag fortfarande oförskämt pigg i benen, så jag fortsätter alltså runt Lillsjön. Tjohoo, vad det går! Ja, jag har ju knappt styrfart, men i alla fall.
Johnny har också klämt milen och tycker att det har gått bra. Sushi gjorde susen alltså! Nu sitter vi och smuttar på varsin kopp med nässelte. Bra för återhämtningen och ev inflammationsrisker.
Förmiddagen bara rusar iväg och snart börjar det bli dags att tänka på lunch. Johnny är sugen på att göra sushi, så det är vad vi gör. Riktigt kul att pyssla med tillsammans. I alla fall nu när vi vet våra roller i det hela och vi har fått in snitsen. Måste bjuda mamma och Lillis på sushi snart. Det får bli när vi har testat att göra miso-soppan också, så att vi vet att den blir bra.
Idag är det dags för löpträning och Johnny känner sig redo för att klämma milrundan för första gången för säsongen. Jag tycker att det är dumt, eftersom vi fortfarande känner av cyklingen. Sen har ju båda varit skadade tidigare i höstas när vi körde för hårt. Gäller att ta det lite sakta framåt så att kroppen hänger med.
Både Johnny och jag börjar med att springa "Fårrundan", som är 6,5 km. Om man sen gör ett litet tillägg, så blir den 7 km. Skulle man vara riktigt fräsch i benen, så kan man dessutom springa runt Lillsjön och då blir det ganska precis 1 mil.
Jag har håll under första kilometern och det känns inte alls lovande, men sen lättar det på och jag känner att jag nog ska klämma 7 km i alla fall. När jag kommer så långt så att det är dags att svänga av hemåt, så är jag fortfarande oförskämt pigg i benen, så jag fortsätter alltså runt Lillsjön. Tjohoo, vad det går! Ja, jag har ju knappt styrfart, men i alla fall.
Johnny har också klämt milen och tycker att det har gått bra. Sushi gjorde susen alltså! Nu sitter vi och smuttar på varsin kopp med nässelte. Bra för återhämtningen och ev inflammationsrisker.
fredag 20 maj 2011
Uppstart pergola
Idag verkar som att det blir en härlig dag. Över 12 grader redan på morgonen och inte alls på långa vägar så blåsigt som igår. Då höll jag på att bli galen av blåsten. På något sätt blir jag irriterad av blåst. Den går ju inte att skydda sig ifrån på samma sätt som t ex kyla eller regn.
Den inplanerade cykelturen igår fick, pga av den snåla blåsten, bli en joggingrunda istället. Tror att kroppen var inställd på cykel, för det blev en mycket tung joggingrunda. Trots det så sprang jag fortare än någon gång tidigare runt Lillsjön. Det kanske var irritationen som bidrog där. Inget ont som inte har något gott med sig.
Idag ska vi börja förbereda marken där växthuset har stått. De stenplattor som ligger där nu ska tas bort och läggas om. Längre än så kan vi inte komma idag, för vi har inget material hemma till att börja med själva snickeriet.
Vi har i alla fall planer på att bygga en liten pergola där. En sån där med hörnstolpar och bara takstolar, som växterna kan klättra på. Vi har kollat runt lite på nätet och hittat en sajt där man får tips om hur man bygger. På sidan ut mot vägen blir det ett insynsskydd, som också kommer att skydda mot vind, sen en spaljé i vinkel mot vindskyddet. Blir nog en trevlig liten hörna när allt är klart.
Nu ska jag inte bli sittandes här halva dagen, så jag får väl skriva lite mer sen om hur arbetet fortskrider och visa med lite bilder hur det går.
Den inplanerade cykelturen igår fick, pga av den snåla blåsten, bli en joggingrunda istället. Tror att kroppen var inställd på cykel, för det blev en mycket tung joggingrunda. Trots det så sprang jag fortare än någon gång tidigare runt Lillsjön. Det kanske var irritationen som bidrog där. Inget ont som inte har något gott med sig.
Idag ska vi börja förbereda marken där växthuset har stått. De stenplattor som ligger där nu ska tas bort och läggas om. Längre än så kan vi inte komma idag, för vi har inget material hemma till att börja med själva snickeriet.
Vi har i alla fall planer på att bygga en liten pergola där. En sån där med hörnstolpar och bara takstolar, som växterna kan klättra på. Vi har kollat runt lite på nätet och hittat en sajt där man får tips om hur man bygger. På sidan ut mot vägen blir det ett insynsskydd, som också kommer att skydda mot vind, sen en spaljé i vinkel mot vindskyddet. Blir nog en trevlig liten hörna när allt är klart.
Nu ska jag inte bli sittandes här halva dagen, så jag får väl skriva lite mer sen om hur arbetet fortskrider och visa med lite bilder hur det går.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)