Häftig helg

Återigen, så har det varit en sån där helg, då jag inte har hunnit med att blogga. Är väl i och för sig ett gott tecken på, att jag börjar ta för mig av livet utanför cyberrymden igen, men jag måste ändå säga, att jag har haft abstinens efter att skriva.

Fredagen började med, att jag hjälpte mamma och Lillis, att komma igång med sin flytt till Vilsta. Tanken var, att vi skulle hinna köra dit allt finporslin och alla glas, så att man kunde få upp dessa i skåpen. Sen var det ju en besvikelse, att vi inte fick fart på den nya diskmaskinen.

Med andra ord, så har jag stått och handdiskat allt porslin och alla glas. Händerna blev precis svampiga. Sen fick vi se upp med den oljade bänkskivan i ek. Den var inte tillräckligt mättad med olja ännu, så det blev ringar direkt, om man ställde blöta glas på den.

Det blir i alla fall jättefint i den nya lägenheten! Sen var ju inte flyttstädningen något vidare gjord, så det har vi klagat på. Nu har vi även tagit mått och beställt ett nytt köksbord och fyra stolar. Sen hjälpte jag dem, att beställa nya gardinstänger på nätet. Kostar typ hälften, mot om man går till en affär i stan.

På fredagskvällen var jag hemma hos ett par goda vänner och åt middag och planerade lite, inför kommande 50-årskalas. Vi hade jättekul! Kom hem först efter två på natten, med ett belåtet och fåraktigt leende på läpparna.

Sen var det mindre roligt, att vakna till liv på lördagsmorgonen. Jag hade ju lovat, att hjälpa mamma och Lillis. Löften är ju till för att hållas, men de skjutsade hem mig ganska snart och tyckte, att jag borde vila en stund. Jag protesterade inte, kan jag säga.

På lördagsmorgonen chattade jag med en gammal kompis från åttiotalet. Vi har nyligen blivit vänner på Facebook och vi har pratat om att träffas, för att prata gamla minnen. Nu ville Barbro, som hon heter, att jag skulle komma hem till henne på vin, räkor och lite ost.

Efter en välbehövlig middagslur och en dusch, så bestämde jag mig för, att trots allt ta en buss till Barbro. Hon verkade ju så besviken, när jag först sa att jag inte orkade. Bara att klä på sig och ge sig ut i kylan! Tyvärr, så glömde jag min mobil hemma.

Barbro och jag hade jättetrevligt och vi kunde inte fatta, att det faktiskt är trettio år sedan vi umgicks. Det kändes ju precis, som när vi åt räkor och drack vin, då på åttiotalet. Vi kommer definitivt att träffas fler gånger! Nu bor vi ju ganska nära varandra, så på sommaren kan man ju faktiskt gå eller cykla.

Det var tjugo grader kallt ute, när jag skyndade mig till bussen hem sen. Barbro gjorde mig sällskap, för att visa en genväg genom skogen. Tur det, för bussen kom precis, då vi kom fram till hållplatsen. Snacka om tajming!

När jag kom hem, så hade givetvis både Ullis och mamma ringt på alla tänkbara telefoner under kvällen. Jag vet ju att de blir oroliga, när de inte får tag i mig, så det är väl inget att säga om det. Det var ju klantigt av mig, att glömma mobilen hemma.

Ullis och Marre har börjat att flytta idag. De bestämde sig för att flytta redan nu, eftersom vattnet kommer att vara avstängt under en vecka i deras nuvarande lägenhet. Det är ju inte så kul och speciellt inte när man har barn.

Nu sitter jag här och väntar på att de ska höra av sig. Vi ska göra sällskap ut till Bälgviken, för att hämta möbler de har fått av mig och lite loppisprylar. Skönt, då är det inte så mycket kvar att ta reda på i huset. Det måste ju vara tomt till den tjugonde, då flyttstädningen ska göras.

Jag måste bara berätta också, att Simba är så mycket piggare och gladare nu. Han har ju börjat att äta bra, sen jag hittade Whiskas seniormat i affären. Han fullkomligen vräker i sig maten. Idag var han till och med busig och gjorde några snabba ruscher genom lägenheten. Det är stort, för en katt på sjutton år!