Idag blir det nog nödvändigt att sova middag, efter att jag har varit i stallet. Natten har varit jättejobbig, igen! Vet inte om det kan vara en biverkning av att jag håller på och fasar ut min antidepressiva medicin, eller om det är gårdagskvällens SMS, som spökar.
Jag bara hatar att leva i ovisshet! Vet inte vart jag ska göra av alla känslor. Jag känner mig som kvinnan, som har gett "lugn o fin" ett nytt ansikte, NOT! Det är inte min starka sida då. Dessutom vill jag kunna vara med och påverka min situation, men just nu kan jag inte det. Bara att vänta. Morr!
Nu måste jag lägga på en rem, för jag ska ut till stallet och pyssla om bästa Dolcan några timmar. Då kanske jag får lite utlopp för mitt mest akuta gosbehov. Ähum, Simba blänger argt på mig! Jodå, vi ska också gosa sen.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar