Måndag förmiddag efter en underbar långhelg. Jag vet inte riktigt vart jag ska börja, men jag sitter här och bara mår bra i både kropp och själ. Allt känns så himla rätt! Alla pusselbitar börjar falla på plats i mitt liv.
Efter en väldigt långsam och slapp torsdagsförmiddag, så laddade jag och Bosse upp med mat och dryck för en helg med husbilen. Väderprognoserna hade lovat regn, så vi tog även med regnställen. Det var nog därför det blev så fint väder hela helgen.
Vi hann väl lagom ställa upp husbilen på plats på Herrfallets camping bredvid Bosses bror med familj, när Isabella, en av Bosses döttrar dök upp med sambo och dotter. De hade bokat en övernattningsstuga på campingen och kom och överraskade oss. Kul!
På kvällen grillade vi tillsammans och hade kul. Lilla Ebba, Bosses barnbarn på 1½ år, tultade omkring och sken som en sol...
Ska bli kul att se hur hon kommer att trivas tillsammans med Hailey sen. Så trevligt att sitta och skratta tillsammans allihopa! Här sitter "Bröderna Bus" och ser coola ut....
På fredagen tog vi en tur in till Arboga, för att fylla på lite i förråden. Då passade vi på att ta en liten promenad runt stan och ta en fika. Allt så spontant och härligt. Inga trista måsten, bara leenden och framtidstro. Jag mår så bra!
Efter en trevlig fredagskväll med Bosses bror Per och hans fru Marita, så packade vi ihop allt och for vidare till Örebro. Vi skulle åka till Bosses äldsta dotter, Therese, för att titta på en dansuppvisning. Då fick jag åter möjlighet att sitta och garva tillsammans med Bosses familj. Det värmer, att bli så snabbt accepterad i familjen.
Det var en fantastisk dansshow vi fick uppleva. Allt ifrån vingliga småknattar till stela tanter i tajta dansbyxor. Det måste vi göra om nästa år igen! Tror dessutom att Therese tyckte att det var kul att vi kom allihopa och tittade på hennes dansnummer. Hon var grym på att dansa!
Vi kom inte tillbaka till Eskilstuna förrän vid tiotiden på lördagskvällen. Vi åkte förbi hos mamma och Lillis, för att hämta nyckeln hem. De hade ställt upp som kattvakt, tillsammans med Ullis och Marre. Tack för det!
Det var riktigt skönt att vakna igår morse och inse att det bara var söndag. Kanonväder och inget direkt inbokat. Kan det bli bättre?! Vi plockade snabbt ur husbilen och for till Vilsta, för att ta en skön promenad med Effie i milspåret.
Det är så underbart att både jag och Bosse är såna naturmuppar! Tror inte att vi pratade om så mycket annat än vandringsleder och husbilsfärder under vår promenad. Det ska bli så himla kul att få uppleva det tillsammans! Just nu har vi nog fler idéer än tid, så vi får väl ta och tagga ner lite och planera in helgerna efter hand.
Efter promenaden, satt vi och fikade i solen på uteplatsen hos mamma och Lillis. De berättade om sin kommande fest och vi planerade lite tillsammans. Kommer att bli uppåt femtio personer, så det gäller att vädret är på vår sida.
Nu ska jag se till att göra mig iordning inför kvällens arbetspass på Ica. Ska bli kul!
Men vad ska du göra nu när du slutar jobba?! I den här bloggen försöker jag berätta om vad som rör sig i huvudet på en "ung pensionär" och vad jag gör på dagarna.
Visar inlägg med etikett mår bra. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett mår bra. Visa alla inlägg
måndag 21 maj 2012
tisdag 20 mars 2012
Sol i hjärtat och fjärilar i magen
Skitväder ute, men det gör mig inget, för jag har solsken i hjärtat och fjärilar i magen. Dessutom, så kommer bästaste Karin snart över på en kopp kaffe.
Jag är helt klart ute på osäker mark, men jag mår så bra. Ett känt citat från Allan Karlsson i boken 100-åringen, "Det är som det är och det blir som det blir!". Jodå, visst är det så!
Nu får det vara slut på gråt och tandagnisslan! Jag låter mig dras med och släpper alla bromsar. Varför ska jag hålla mig själv tillbaka?! Har ingen lust. Vill bara må bra och det gör jag nu.
Sen är jag plågsamt medveten om att jag är väldigt sårbar nu, men det må bära eller brista. Man måste ju våga se om tygen håller.
Jag är helt klart ute på osäker mark, men jag mår så bra. Ett känt citat från Allan Karlsson i boken 100-åringen, "Det är som det är och det blir som det blir!". Jodå, visst är det så!
Nu får det vara slut på gråt och tandagnisslan! Jag låter mig dras med och släpper alla bromsar. Varför ska jag hålla mig själv tillbaka?! Har ingen lust. Vill bara må bra och det gör jag nu.
Sen är jag plågsamt medveten om att jag är väldigt sårbar nu, men det må bära eller brista. Man måste ju våga se om tygen håller.
Etiketter:
Allan Karlsson,
fjärilar i magen,
mår bra,
skitväder,
solsken i hjärtat,
sårbar
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
