Måndag förmiddag efter en underbar långhelg. Jag vet inte riktigt vart jag ska börja, men jag sitter här och bara mår bra i både kropp och själ. Allt känns så himla rätt! Alla pusselbitar börjar falla på plats i mitt liv.
Efter en väldigt långsam och slapp torsdagsförmiddag, så laddade jag och Bosse upp med mat och dryck för en helg med husbilen. Väderprognoserna hade lovat regn, så vi tog även med regnställen. Det var nog därför det blev så fint väder hela helgen.
Vi hann väl lagom ställa upp husbilen på plats på Herrfallets camping bredvid Bosses bror med familj, när Isabella, en av Bosses döttrar dök upp med sambo och dotter. De hade bokat en övernattningsstuga på campingen och kom och överraskade oss. Kul!
På kvällen grillade vi tillsammans och hade kul. Lilla Ebba, Bosses barnbarn på 1½ år, tultade omkring och sken som en sol...
Ska bli kul att se hur hon kommer att trivas tillsammans med Hailey sen. Så trevligt att sitta och skratta tillsammans allihopa! Här sitter "Bröderna Bus" och ser coola ut....
På fredagen tog vi en tur in till Arboga, för att fylla på lite i förråden. Då passade vi på att ta en liten promenad runt stan och ta en fika. Allt så spontant och härligt. Inga trista måsten, bara leenden och framtidstro. Jag mår så bra!
Efter en trevlig fredagskväll med Bosses bror Per och hans fru Marita, så packade vi ihop allt och for vidare till Örebro. Vi skulle åka till Bosses äldsta dotter, Therese, för att titta på en dansuppvisning. Då fick jag åter möjlighet att sitta och garva tillsammans med Bosses familj. Det värmer, att bli så snabbt accepterad i familjen.
Det var en fantastisk dansshow vi fick uppleva. Allt ifrån vingliga småknattar till stela tanter i tajta dansbyxor. Det måste vi göra om nästa år igen! Tror dessutom att Therese tyckte att det var kul att vi kom allihopa och tittade på hennes dansnummer. Hon var grym på att dansa!
Vi kom inte tillbaka till Eskilstuna förrän vid tiotiden på lördagskvällen. Vi åkte förbi hos mamma och Lillis, för att hämta nyckeln hem. De hade ställt upp som kattvakt, tillsammans med Ullis och Marre. Tack för det!
Det var riktigt skönt att vakna igår morse och inse att det bara var söndag. Kanonväder och inget direkt inbokat. Kan det bli bättre?! Vi plockade snabbt ur husbilen och for till Vilsta, för att ta en skön promenad med Effie i milspåret.
Det är så underbart att både jag och Bosse är såna naturmuppar! Tror inte att vi pratade om så mycket annat än vandringsleder och husbilsfärder under vår promenad. Det ska bli så himla kul att få uppleva det tillsammans! Just nu har vi nog fler idéer än tid, så vi får väl ta och tagga ner lite och planera in helgerna efter hand.
Efter promenaden, satt vi och fikade i solen på uteplatsen hos mamma och Lillis. De berättade om sin kommande fest och vi planerade lite tillsammans. Kommer att bli uppåt femtio personer, så det gäller att vädret är på vår sida.
Nu ska jag se till att göra mig iordning inför kvällens arbetspass på Ica. Ska bli kul!
Men vad ska du göra nu när du slutar jobba?! I den här bloggen försöker jag berätta om vad som rör sig i huvudet på en "ung pensionär" och vad jag gör på dagarna.
Visar inlägg med etikett Herrfallets camping. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Herrfallets camping. Visa alla inlägg
måndag 21 maj 2012
onsdag 16 maj 2012
Äntligen onsdag!
Jag hade riktigt kul under kvällspasset på Ica igår. Däremot så hade jag riktigt svårt för att se vilket slöseri det är med all mat, som bara slängs efter dagens slut. Helt sjukt, om du frågar mig!
Jag hade ett långt och fint SMS från Bosse i telefonen, när jag gick hemåt vid halv tolv. Vi har saknat varandra så mycket under de här ynka dagarna. Undrar hur det ska gå sen då, när det blir en vanlig arbetsvecka?! Hur fjollig kan man bli på en skala?!
Nu är det i alla fall äntligen onsdag och Bosse kommer hem till mig vid lunchtiden. Jag har lovat att hämta Hailey från dagis idag, så vi kanske gör sällskap dit. Ullis och Marre behöver vara ifred och städa ur sin lägenhet ordentligt, efter renoveringen av badrummet.
Tanken är sen att jag ska laga flera maträtter, som vi ska ha med oss i husbilen. Det blir Herrfallet i helgen igen med Bosses bror Per med familj. Sen på lördag ska vi åka till Örebro och träffa Bosses äldsta dotter, Therese. Ska bli kul!
Enda problemet just nu, är att jag inte har helt klart med kattvakt. Mamma tycker att vi ska ta med oss Simba i husbilen. Jag är inte riktigt säker på att det är en så bra ide. Simba hatar att åka bil och brukar yla från start till stopp, hur lång resan än är. Njaej, det blir nog till att jaga kattvakt istället.
Nu ska jag ta mig samman och se över inköpslistan, innan jag går till Ica. Jag behöver handla lite saker, innan jag kan göra chili, kyckling och marinera köttet vi ska grilla. Dessutom, så ska vi äta hemgjorda räkmackor i kväll, så jag har en påse frysta räkor, som ska skalas.
Härligt att få vara lite matmorsa igen! Det gäller ju att underhålla kunskaperna i köket, så att de inte faller i träda. Vilken tur att Bosse bara älskar hemlagad mat då!
Nu blir det en helg utan inlägg på bloggen igen. För det första, så har jag en stationär dator, som jag inte gärna släpar med mig i husbilen. För det andra, så kommer jag inte att ha tid att blogga. Det finns andra saker som pockar på min uppmärksamhet under helgen.
Trevlig helg alla fina!
Jag hade ett långt och fint SMS från Bosse i telefonen, när jag gick hemåt vid halv tolv. Vi har saknat varandra så mycket under de här ynka dagarna. Undrar hur det ska gå sen då, när det blir en vanlig arbetsvecka?! Hur fjollig kan man bli på en skala?!
Nu är det i alla fall äntligen onsdag och Bosse kommer hem till mig vid lunchtiden. Jag har lovat att hämta Hailey från dagis idag, så vi kanske gör sällskap dit. Ullis och Marre behöver vara ifred och städa ur sin lägenhet ordentligt, efter renoveringen av badrummet.
Tanken är sen att jag ska laga flera maträtter, som vi ska ha med oss i husbilen. Det blir Herrfallet i helgen igen med Bosses bror Per med familj. Sen på lördag ska vi åka till Örebro och träffa Bosses äldsta dotter, Therese. Ska bli kul!
Enda problemet just nu, är att jag inte har helt klart med kattvakt. Mamma tycker att vi ska ta med oss Simba i husbilen. Jag är inte riktigt säker på att det är en så bra ide. Simba hatar att åka bil och brukar yla från start till stopp, hur lång resan än är. Njaej, det blir nog till att jaga kattvakt istället.
Nu ska jag ta mig samman och se över inköpslistan, innan jag går till Ica. Jag behöver handla lite saker, innan jag kan göra chili, kyckling och marinera köttet vi ska grilla. Dessutom, så ska vi äta hemgjorda räkmackor i kväll, så jag har en påse frysta räkor, som ska skalas.
Härligt att få vara lite matmorsa igen! Det gäller ju att underhålla kunskaperna i köket, så att de inte faller i träda. Vilken tur att Bosse bara älskar hemlagad mat då!
Nu blir det en helg utan inlägg på bloggen igen. För det första, så har jag en stationär dator, som jag inte gärna släpar med mig i husbilen. För det andra, så kommer jag inte att ha tid att blogga. Det finns andra saker som pockar på min uppmärksamhet under helgen.
Trevlig helg alla fina!
Etiketter:
fjollig,
Herrfallets camping,
hämta Hailey,
kattvakt,
matmorsa,
slöseri med mat,
SMS från Bosse,
Örebro
onsdag 9 maj 2012
Här går det undan!
Ja, det är väl bara att erkänna rakt av. Jag är så förälskad, så att jag har svårt att ta mig för både att skriva på bloggen och att gnabbas med vänner på Facebook. Är ju i och för sig ett sundhetstecken, att jag prioriterar den vackra verkligheten framför cyberspace.
Bosse, som han heter, kom till mig i fredags morse och har inte lämnat mig ensam en sekund sedan dess. Vi har bara funnits till för varandra. Vad jag har längtat efter att få känna så här! Jag bara njuter av varje sekund. Känns helt overkligt, men det är ju faktiskt sant!
Jag tror inte, att jag har pratat så mycket om allt och inget med någon tidigare. Vi har berättat allt om varandra och kommit fram till att vi har så himla mycket gemensamt. Vi har till och med gått på samma högstadie, utan att veta om det.
Vi har vuxit upp i samma stadsdel och har gemensamma vänner, sedan trettiofem år tillbaka i tiden. Det känns som att ödet bara har inväntat rätt tillfälle, att presentera oss för varandra. Och det gick ju som smort! Nu känns det bara så jäkla bra och jag har svårt att tänka mig att något kan gå åt pipsvängen.
Första dagarna bestämde vi, att vi skulle ta det lite varsamt med det där, att blanda in barn och föräldrar. Det har ju gått så där, måste jag erkänna. Redan på fredagen knallade vi till Henke i garaget och morsade.
På lördagen bestämde vi oss för att göra en spontan utflykt med Bosses husbil. Vi rafsade snabbt ihop lite kläder och mat, sen åkte vi vägen förbi hos mamma och Lillis och drack kaffe, innan vi åkte raka spåret till Herrfallets camping.
På campingen fick jag träffa både Bosses pappa och bror med familj och vänner. Vi hade en jättetrevlig lördagskväll i förtältet med många skratt och mycket bus. Känns superbra! Jag tror dessutom att det var ömsesidigt.
Vi var bara där över natten och åkte sen hem på söndagen. I måndags tog Bosse med mig till sina föräldrars sommarställe i Ramshammar, där han har vuxit upp. En riktigt mysig liten by med betande kossor på ängarna och vitsippor i skogsgläntorna.
När vi ändå var där, så passade vi på att hälsa på hos Bosses syster och svåger, som bor permanent i Ramshammar. Jag blev lite lätt överraskad, när Mats Hofving öppnade dörren till deras hus. Vi gick i parallellklass på Djurgårn och har tränat under en period på samma gym. Kul!
Igår träffade vi båda mina barn med respektive och barnbarn. Sen åkte vi ut till Ramshammar igen och hälsade på Bosses föräldrar i deras gemytliga sommartorp. Kändes riktigt bra det också!
Hej och hå! Så gick det med att ta det lite lugnt med att blanda in släkten. Nu är det bara Bosses barn, som jag inte har träffat än. Sen är jag ju redan vän med en av döttrarna på Facebook och hon har läst min blogg, så den presentationen kommer nog att gå smidigt.
Summan av kardemumman, jag mår som en prinsessa! Jag är inte längre rädd för att falla ner i avgrunden igen. Finns inte på kartan! Underbara människa, var har du varit i hela mitt liv?! Jo, jag vet, det är ödet som har inväntat rätt tillfälle i våra liv. Nu är det våran tur!
Bosse, som han heter, kom till mig i fredags morse och har inte lämnat mig ensam en sekund sedan dess. Vi har bara funnits till för varandra. Vad jag har längtat efter att få känna så här! Jag bara njuter av varje sekund. Känns helt overkligt, men det är ju faktiskt sant!
Jag tror inte, att jag har pratat så mycket om allt och inget med någon tidigare. Vi har berättat allt om varandra och kommit fram till att vi har så himla mycket gemensamt. Vi har till och med gått på samma högstadie, utan att veta om det.
Vi har vuxit upp i samma stadsdel och har gemensamma vänner, sedan trettiofem år tillbaka i tiden. Det känns som att ödet bara har inväntat rätt tillfälle, att presentera oss för varandra. Och det gick ju som smort! Nu känns det bara så jäkla bra och jag har svårt att tänka mig att något kan gå åt pipsvängen.
Första dagarna bestämde vi, att vi skulle ta det lite varsamt med det där, att blanda in barn och föräldrar. Det har ju gått så där, måste jag erkänna. Redan på fredagen knallade vi till Henke i garaget och morsade.
På lördagen bestämde vi oss för att göra en spontan utflykt med Bosses husbil. Vi rafsade snabbt ihop lite kläder och mat, sen åkte vi vägen förbi hos mamma och Lillis och drack kaffe, innan vi åkte raka spåret till Herrfallets camping.
På campingen fick jag träffa både Bosses pappa och bror med familj och vänner. Vi hade en jättetrevlig lördagskväll i förtältet med många skratt och mycket bus. Känns superbra! Jag tror dessutom att det var ömsesidigt.
Vi var bara där över natten och åkte sen hem på söndagen. I måndags tog Bosse med mig till sina föräldrars sommarställe i Ramshammar, där han har vuxit upp. En riktigt mysig liten by med betande kossor på ängarna och vitsippor i skogsgläntorna.
När vi ändå var där, så passade vi på att hälsa på hos Bosses syster och svåger, som bor permanent i Ramshammar. Jag blev lite lätt överraskad, när Mats Hofving öppnade dörren till deras hus. Vi gick i parallellklass på Djurgårn och har tränat under en period på samma gym. Kul!
Igår träffade vi båda mina barn med respektive och barnbarn. Sen åkte vi ut till Ramshammar igen och hälsade på Bosses föräldrar i deras gemytliga sommartorp. Kändes riktigt bra det också!
Hej och hå! Så gick det med att ta det lite lugnt med att blanda in släkten. Nu är det bara Bosses barn, som jag inte har träffat än. Sen är jag ju redan vän med en av döttrarna på Facebook och hon har läst min blogg, så den presentationen kommer nog att gå smidigt.
Summan av kardemumman, jag mår som en prinsessa! Jag är inte längre rädd för att falla ner i avgrunden igen. Finns inte på kartan! Underbara människa, var har du varit i hela mitt liv?! Jo, jag vet, det är ödet som har inväntat rätt tillfälle i våra liv. Nu är det våran tur!
Etiketter:
Bosse,
Bosses husbil,
förälskad,
Herrfallets camping,
mycket gemensamt,
Ramshammar,
vackra verkligheten,
våran tur,
ödet
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)