söndag 2 oktober 2011

Visningssöndag med båtbestyr

Tungan sitter fast i gommen, när jag vaknar vid niotiden. Blev visst lite för mycket vin i går kväll, men det var det värt, för vi hade det så himla trevligt.

Mamma och Lillis har sovit i husbilen och de sitter säkert och väntar på att se något livstecken inifrån huset, så att de kan komma in och få sig lite morgonkaffe. Sakta, men säkert, tar jag mig ur sängen och går ut i köket för att titta ut genom fönstret.

Jodå, mycket riktigt, så sitter mamma och tittar ut genom fönstret på husbilen och vinkar glatt, när hon får syn på mig. Det tar inte lång stund innan vi sitter tillsammans vid köksbordet och äter frukost. Vi pratar inte lika mycket idag. Alla verkar trötta efter gårdagen.

Lillis åker hem till Borsökna, för att fixa det sista och för att träffa mäklaren inför visningen. Mamma och jag gör oss i ordning och tar en skön promenad runt Lillsjön. Idag får den bli i ett lugnare tempo och utan stavar, för mamma får ont, om vi går för fort.

Det blåser en ljummen, stilla bris och det ligger som ett lock av dimma över skogen. Solen börjar bryta igenom dimmolnen, medan vi går vår promenad. Det blir nog perfekt, att solen tittar fram, lagom till visningen klockan ett. Det ser ju alltid trevligare ut, när sjön ligger spegelblank och solen skiner in genom de stora fönstren.

Idag har Henke och Johanna lovat att komma ut, för att hjälpa mig att ta upp båten. Även Henke ska passa på att ta upp sin båt, när vi ändå håller på. Vi lånar Lillis bil, som har fyrhjulsdrift. Skönt att få hjälp! Jag har även blivit erbjuden hjälp av snälla grannar.

Henke och Johanna kommer vid tvåtiden och jag har maten klar. De har beställt tacos, så det är vad de får. Jag, mamma och Lillis äter upp resterna av den höstsoppa, jag gjorde för någon dag sen. Var riktigt god nu, när den hade stått och dragit i någon dag.

Nu ligger båten på land och motorn står i garaget. Känns lite vemodigt, för det var nog sista gången jag satt i den båten. Flyttar jag härifrån, så kommer jag ju förmodligen att sälja båten. Känns för bökigt att ha båten kvar och det är inte värt besväret, för de få gånger man skulle utnyttja den.

När alla har åkt hem och jag är ensam igen, så lyckas jag pressa i mig två tacos, som blev över från lunchen. Riktigt gott, men hu vad mätt jag är nu och törstig blir man!

Carina i Skogstorp ringer och vi pratar en lång stund. Jag berättar om allt jag har gjort, sen vi pratade sist och Carina berättar om vad de har haft för sig. Alltid kul att prata med Carina! Vi har hållit kontakten, sen de flyttade från Bälgviken till Skogstorp. Fina vänner, Carina och Per!

När jag ringer till mamma, för att höra hur visningen har gått, berättar hon att det har varit 22 sällskap på visningen. Helt fantastiskt! De kommer även att han en visning på tisdag kväll och då blir det väl några fler som kommer. Borde inte vara något problem att få det huset sålt till det pris de begär. Blir säkert budgivning!

Nu har det gått två, hela dagar utan att jag har skrivit på bloggen. Hör och häpna, men jag har inte haft tid, helt enkelt! Full fart hela tiden! Ändå känner jag att det är viktigt, att jag reflekterar och summerar varje dag, så att jag sen kan gå tillbaka och läsa om den här perioden i mitt liv.

Nu, när jag sätter mig för att skriva ifatt, så känner jag att jag är helt slut, både i kroppen och i knoppen. Ska bli skönt att få krypa ner i sängen sen!

2 kommentarer:

haspet sa...

Roligt att höra att du haft en bra helg. Härligt att du har en familj som du kan både skratta och gråta tillsammans med, det måste underlätta mycket för dig just nu. Gillar verkligen din blogg och din öppenhet här, spännande (om man nu kan säga så om en människas liv) att läsa om hur du går vidare. Ha en fin söndagskväll.// Peter

Lena sa...

Tack detsamma, Peter! Ja, jag har en härlig familj, som stöttar mig i allt! Kul att du gillar bloggen!

Skicka en kommentar