söndag 13 november 2011

Loppissöndag

Idag vaknar jag redan vid halv åtta. Har ju lite att fixa med innan garageloppisen. När jag tittar mig i spegeln, så får jag nästan en chock. Ögonlocken ser ut som att jag har fått fläskläpp, fast på ögonen då. Gårdagens gråtmaraton har satt sina spår. Ja ja, på med lite smink, så kanske jag kan se någorlunda normal ut.

Egentligen hade jag tänkt att hinna städa idag, innan loppisen, men jag inser nu att det bara är att glömma. Istället fokuserar jag på allt som har med själva loppisen att göra. Skönt att jag har lärt mig att kunna prioritera bort städning. Förr var det nästan otänkbart.

Det jag också prioriterar, är att göra en köttfärspaj. Jag har nämligen lovat att bjuda mamma och Lillis på paj, när de kommer. Jag måste ju ändå äta själv, så varför då inte göra en god paj och bjuda mamma och Lillis. De brukar alltid vara så snälla mot mig.

Undrar om det kommer så mycket folk idag? Det krockar ju med Fars Dag. Sen har Frida, en kompis här i byn, också loppis idag, men vi kanske kan agera draghjälp åt varandra. Åker man på en loppis, så kan man ju även passa på att besöka en till, speciellt om de är i samma by.

När jag håller på och ställer i ordning fikabordet vid garagedörrarna, så kommer det en bil, som lägger reklam i brevlådorna. Av gammal vana så hejar jag, som vi brukar göra så här på landet. Då ser jag att det är Rosie, en gammal chef och vän från IBM-tiden. Hon blir lika förvånad som jag och kliver ur bilen.

Jag får en varm kram av Rosie och vi pratar en stund. Hon följer min blogg och vet alltså om allt det tråkiga. Rosie har en bok, som hon vill ge till mig, som handlar om sorgarbete. Jag blir lite rörd över hennes engagemang och tackar för hennes vänlighet.

Det kommer folk till loppisen redan klockan tolv och det är några som tydligen bara har sökt på Facebook och hittat min loppis. Spännande! Dessutom får jag veta att de har kommit ut även för att besöka Fridas loppis. Vi hjälper alltså varandra, som vi misstänkte att vi skulle göra. Kul!

Ullis och Marre kommer ut med Hailey och de har Marres mamma, Eija, med sig också. Det är så pass mycket folk hela tiden, så jag hinner nästan inte prata med dem. Vi fryser alla, i det gråkalla vädret, så jag ber dem att gå in i stugvärmen och ta hand om Hailey.

Jag försöker att gå in en stund i värmen, men det kommer nya besökare hela tiden. Kul, men kallt! Affärerna går dessutom riktigt bra och jag får sälja en hel del av de skymmande och lite dyrare prylarna. Härligt! Då kanske det inte behöver gå så mycket till Pingstkyrkan.

Mamma och Lillis kommer ut vid tvåtiden och avlöser Ullis, Marre, Hailey och Eija. När tiden för loppisen är över, så äter vi paj, jag, mamma och Lillis. Smakar ljuvligt efter en dag i kylan. För att få upp värmen, så tar vi även en liten glögg innan maten. Gör underverk i en frusen kropp och själ!

När alla har åkt och jag är själv igen, så går jag över till Frida, hon som också har loppis idag. Jag säger till Frida att jag inte ska handla, utan att jag bara vill säga hej och se hur det har gått. Lik förbaskat, så faller jag för ett par prydnadsfåglar. Bra Lena!

Hemma igen, så börjar jag att rensa ur braskaminen från alla aska. Det blev ju en del eldat igår, så det finns mycket aska att ta reda på. När jag står där med händerna fulla av aska, så ringer det på dörren. Det är Janne, grannen rakt över på gatan. Han ska göra sig oskyldig för stegen han har köpt.

Janne tipsar mig om att spara den andra stegen och berättar att det måste ingå en stege i husköpet sen. Hade jag ingen aning om, så jag tackar för tipset. Hade ju kunnat bli riktigt pinsamt, om jag hade fått lov att köpa en ny stege, bara för att få sälja huset.

Nu brinner det en härlig brasa i kaminen. Ullis ringer och vi pratar en lång stund. Jag blir nästan svedd, där jag sitter på golvet framför braskaminen.

Nähej, nu börjar magen göra sig påmind. Dags för en till bit paj alltså. Smakar lika gott denna gång. Nu blir det en stund vid datorn, sen blir det nog en tidig kväll. Känns som att jag har haft en rolig, men krävande dag. Natti, natti!

0 kommentarer:

Skicka en kommentar