torsdag 12 januari 2012

Tråkig torsdag med snöblask

Tror att jag har lagt ner flera timmar på att försöka förstå mig på det här med olika datafiler till Outlook idag. Jag har ju lyckats med konststycket att samla tre olika mailfiler i Outlook. Nu är det bara det att en av dessa tre filer har upphört, i och med att jag har bytt internetleverantör.

Envis som jag är, så kan jag ju inte bara ge upp. Det är "trial and error", som gäller. Nu har jag gjort allt från att deleta fel datafil, till att få in dubbla kalendrar. Tror att jag ger upp i alla fall, innan den giltiga datafilen försvinner igen. Vete fasen hur jag gjorde för att få den tillbaka, men nu så.

Tanken är att jag ska städa på förmiddagen, men jag hittar hela tiden nya saker, som jag ska göra först. Just när jag har greppat dammvippan, så ringer Ullis och är pratsugen. Saved by the bell!

Ullis berättar att Hailey är sjuk igen. Det är visserligen bara lite feber och förkylning, men hon är ofta sjuk den lilla stackaren. Ingen i deras familj har sovit en blund inatt, så Ullis låter väldigt trött.

Nej, nu måste jag sätta fart med städningen, om jag ska hinna klart innan jag ska till Lillis. Jag har lovat att hjälpa honom att skriva ett dokument i Word, så jag ska åka till hans företag ProForge vid tvåtiden.

Egentligen, så skulle jag ha velat komma ut en stund i skogen på förmiddagen, men regnet öser ju ner, så det känns inte så värst lockande. Nog för att jag har regnkläder, men om jag nu inte känner för det, så kan jag väl använda tiden till något annat.

Två minuter över två, kliver jag in hos Lillis på hans kontor. Han har börjat på ett Worddokument, men inser att det tar för lång tid med "pekfingervalsen". Han blev lite impad, när han såg hur fort jag kan skriva. Jag kan inte heller någon fingersättning, men jag har ju ändå vanan att skriva fort.

En halvtimme senare, är jag på väg hemåt igen. Fy vilken tråkig dag det är idag! Regntunga skyar och snöblask. Samtidigt, så kan jag ju vara tacksam över att det inte kommer någon snö. Nu slipper jag ju att skotta i Bälgviken.

Tankarna börja snurra kring Johnny och hans bryska avsked, när jag sitter i bilen. Jag ser hans sargade kropp framför mig. Det är obduktionsprotokollet, som spökar igen. Ändå tror jag att det är bra att jag har läst det. Nu vet jag hur det gick till. Det enda som plågar mig är varför och hade jag kunnat förhindra det.

När jag kommer hem igen, så börjar jag mecka med en takspot, för att skingra tankarna. Rätt så intressant i alla fall, att försöka förstå sig på det där med lamparmaturer och elektriska kopplingar. Inget jag har ägnat mig mycket åt förut, men när jag väl börjar, så är det ju ganska logiskt.

Logiskt eller ej, den här förb**** lampan går bara inte att få upp i taket. Den är gjord för att skruvas upp direkt i taket, men i taket sitter det en krok. Jag provar till och med att skruva bort locket till kontakten i taket, men det går bara inte. Damn!

Lillis kommer förbi och hämtar fler flyttkartonger och plastbackar. Mamma har börjat att packa och det behövs fler kartonger. Vad bra, då får jag lite mer plats i förrådet! Lillis erbjuder sin hjälp med lampan, men jag tackar nej, för jag vet ju att jag redan har provat allt.

Jag spikar upp en tavla till i vardagsrummet. Det blev fint! Sen väljer jag att vänta med att borra för hållarna till de nya gardinerna. Egentligen hade jag velat ha det klart, innan tjejerna kommer på lunch i morgon, men jag lägger band på mig själv och inser att det bara är dumt att hetsa.

Inga-Lisa, som var här i tisdags förra veckan tillsammans med Karin W, ringer och undrar om vi ska promenera någon dag tillsammans. Absolut! Inga Lisa bor i närheten av Stenby och man kan gena genom skogen till hennes hus. Vi bestämmer att gå en promenad på måndag, om nu vädret så tillåter.

Efter att jag har ätit upp det sista av Westernpannan, så tar jag med mig pantflaskor och burkar till Ica Stenby, eller Ica Supermarket, som det heter numera, för att handla det sista till morgondagen. Det har fryst på ute och jag går som om jag hade gjort något stort i byxan, för att inte halka omkull.

Många tycker att det är tråkigt att handla, men jag njuter av att gå mellan hyllorna och titta. Jo, jag har också en lista på det jag behöver, men jag tycker i alla fall att det är kul att gå och titta också. Men vet ju aldrig om man kan hitta något fynd, eller få uppslag till någon god maträtt.

Nu tror jag att allt inför morgondagens lunchbesök är förberett. Det ska bli jättekul att få träffa tjejerna igen och att få höra det senaste från Swedbank IT, från mina fd arbetskamrater. Hoppas bara att jag får sova mer än jag fick inatt.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar