Jag svarar med hes morgonröst och det är min massör, som ringer återbud till dagens tid. Neeej! Jag som har sett fram emot den tiden så dant. Nåja, jag får ju komma redan på onsdag, så då får jag väl ändå vara nöjd.
Jaha, det är inte mycket som har blivit, som det var tänkt, de senaste dagarna. Hm, vad ska jag göra idag då? Det är ju soligt ute, även om det blåser kallt, så jag kanske skulle ta och "kidnappa" Effie, för en promenad i Vilstaskogen. Så får det bli!
Effie står och trycker nosen mot fönstret i entrédörren, när jag kör in på uppfarten. Mamma har sagt till henne, "- Lelle kommer snart!". Hon har suttit där och väntat sedan dess. Nu tjuter hon, när jag plingar på och går in.
Jag tar med mig visselpipan, för idag har jag tänkt, att jag ska prova att låta henne löpa fritt i skogen. Det brukar inte vara så mycket folk i spåren, så här mitt på dagen. Jag är övertygad om att jag kan ha tillräcklig pli på henne.
Så fort vi har kommit in en bit i skogen, så kopplar jag lös henne. Hon riktigt skrattar, när hon får springa av sig. Hon håller hela tiden koll på, att jag är med. Sen provar jag att ropa henne till mig och att hon får gå fot. Går ju riktigt bra!
Vi provar även att låta henne sitta och stanna kvar, medan jag går iväg en bit. Först har hon svårt att stanna kvar tills jag ropar, men då får hon bastning och vi provar igen. Hon blir överlycklig sen, när hon har varit duktig och får beröm. Kul!
Det blir gröna milspåret i Vilstaskogen. Nog för att det blåser snålt, men jag har precis lagom mycket kläder, så det gör ingenting. Jag njuter av skogen och samlar energi. Känner att jag nästan svävar fram och går omkring och ler.
Jag pratar hela tiden med Effie och hon viftar på svansen till svar. Korparna leker ovanför våra huvuden och småfåglarna håller konsert i den djupa skogen. Bitvis ser jag spår efter vildsvinens framfart. Hoppas att vi inte möter någon best!
Rätt som det är, så sätter Effie av i full galopp framåt. Hon har fått syn på en en lös Golden Retriever längre fram i spåret. Jag blåser i pipan utan resultat. Då tar jag fram min strängaste röst och ryter STANNA, HIIT! Tvärstopp och så kommer en skamsen vovve krypandes tillbaka. Duktig hund!
Nu vet jag att jag kan ha henne lös, utan att för den skull riksera att hon drar iväg. Hon får därför gå lös hela vägen hem. Mamma och Lillis står i fönstret och tittar, när vi närmar oss. De är förvånade över, att hon går så fint fot utan koppel.
Mamma bjuder på gulaschsoppa och macka. Mums! Sen tar vi en kopp kaffe på det. Jag passar på att fota mammas två överkast, som ska säljas. Jag har tänkt lägga ut annonser på Facebook, till att börja med. Funkar inte det, så blir det väl Blocket.
Nu har jag precis kommit hem och tagit en varm dusch. Fy vad kulen man blir efter en långpromenad, om man inte duschar direkt. För att riktigt få upp värmen, så sätter jag mig med fotbad vid datorn.
I morgon ska jag lämna blod på morgonen. Sen ska jag till stallet med Louise. Ja, vi får väl se om det blir ändringar i planerna, för det har ju varit lite så de sista dagarna. Nej, jag är inte bitter.... ;)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar