Klockan är sju och jag inser att det bara har blivit ca tre - fyra timmars orolig sömn inatt. Jag satt alldeles för länge vid datorn igår kväll och chattade. Det är ju roligare, än att sitta själv och titta på TV i alla fall. Igår blev det en ovanligt lång och spännande chatt.
Det går bara inte att somna om, så jag biter i det sura äpplet, går upp och gör iordning frukost. Jag är så trött, så det bara snurrar i huvudet. Ja, ja, jag behöver ju inte åka iväg till något jobb i alla fall. Nu har jag bara tiden på Blodcentralen, kl 10 att passa.
Tur att ridkläderna är nytvättade, för jag ligger och tappar blod ombytt och klar, för att kunna åka direkt ut till stallet. Jag är så ivrig att komma iväg till stallet, så jag glömmer till och med att fika på Blodcentralen. Raka spåret till Hällberga, för att hämta Louise.
Dolcan är ovanligt stissig idag, när Louise och jag hjälps åt att borsta av henne. Hon kan bara inte stå still och håller nästan på att tränga upp Louise mot boxväggen. Hur vi än bär oss åt, så är hon orolig och bara kastar sig av och an.
Efter en stund, så kommer Louise fram till att Dolcan förmodligen har ont. Hon reagerar på ett ställe på magen, där sadelhjorden ska sitta. Vi ändrar raskt dagens ridplaner, till att bara ta en promenad med Dolcan. Kan vara skönt i det vackra vårvädret.
Dolcan är så mysig och går och buffar mig med mulen på handen och i huvudet. Jag pussar henne, så fort jag kommer åt. Sen passerar det en bil med hästsläp och Dolcan blir skrämd. Det går bra och vi fortsätter vår promenad.
Lite längre fram, så möter vi en slamsugningsbil. Jag leder Dolcan lite vid sidan av vägen och väntar på att bilen ska passera. Bredvid chauffören sitter en jättestor typ gråhund. När han får syn på Dolcan, så börjar han skälla ilsket och gör utfall mot vindrutan. Självklart blir Dolcan rädd, men det går bra även denna gång.
Vi råkar inte ut för några fler incidenter och kan njuta av stillheten i landskapet och lärksången runt gärdena. Snön ligger kvar i norrlägena och det blir kallt, så fort vi kommer in i skuggan. Vi har varit ute i runt en timme, så nu ska det bli skönt att komma hem till stugvärmen och lite mat.
Ullis ringer på min mobil, på väg hem. Hon är uppriven över att de måste renovera deras badrum, vilket kommer att ta 5-6 veckor. Det har börjat läcka vatten i taket hos grannen under, så det är inget att välja på. Hyresvärden erbjuder inget annat boende, utan bara tillgång till toa och dusch i en annan byggnad. Lite obra, när man har småbarn!
Nu sitter jag här med blött hår och har just ätit upp de sista resterna från lördagens festmåltid. Jag är så trött, så jag skulle kunna lägga mig nu, men det går ju inte, för då vaknar jag ju så där tidigt bara. Det blir allt till att hålla mig vaken i några timmar till i alla fall.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar