fredag 27 september 2019

Vägen till Kroatien och värmen

Vi vaknade till ett ösregn på måndagsmorgonen i München. Trots det så hade sömnen varit god. Dagens resmål skulle bli på en parkering i Österrike, intill en affär. Det gick lika lätt att ta sig ur München, som det hade varit att ta sig in. Snart var vi inne i Österrike.

Vår EasyGo-box plingade på fint, när vi tuffade fram på de Österrikiska motorvägarna. Förra gången vi var i Österrike, så hade jag glömt att koppla mitt bankkort till boxen, så den funkade inte alls och vi var tvungna att skaffa oss en Österrikisk box. Visst, man kan absolut åka på icke-betalvägar i Österrike, men nu var ju vädret uruselt och vi ville bara ta oss fram.

Efter ca. två timmar visade oss Google Maps in på en trång gata och in på en bakgård till ett hyreshus. Vi såg affären, vars parkering vi var ute efter, genom staketet runt hyreshuset. Nedrans "Ulla-Bella"! Nu hade hon minsann ställt till det för oss. Nåja, det var ju "bara" att lägga i backen och trassla oss tillbaka ut på gatan igen, mellan soptunnor och malplacerade stolpar.

Allt gick bra och vi kunde koppla av och gå in i affären och handla. För säkerhets skull, så frågade jag kassörskan om vi kunde stå där vi stod över natten. Hon var mycket trevlig, men dock väldigt osäker på om vi kunde stå där.

Vi chansade inte. Dessutom, vad skulle vi göra i husbilen hela eftermiddagen och kvällen, när regnet öste ner där utanför? Vi tog ett nytt beslut och hamnade efter ytterligare några mil på en liten camping invid floden Drau, i närheten av Spittal an der Drau. Jag blev så full i skratt när jag checkade in. Campingvärden och hela stället påminde om "Pang i bygget".

När vi vaknade nästa morgon, så hade regnet slutat och det var runt 20 grader varmt och vindstilla....



Jag hade sett på Goolge Maps att det skulle finnas en bergbana i närheten, så vi bestämde oss raskt för att ta en promenad dit. Vädret var helt underbart och vi fick möjlighet att ta in allt det vackra, när vi gick i sakta mak efter floden....


När vi trodde att vi var framme, så visade det sig att just den bergbanestationen var nedlagd. Det var bara att traska tillbaka till bron, där vi kom ifrån och ta oss ytterligare några kilometer på andra sidan floden. Det gjorde oss ingenting i det vackra vädret....


Det var med en gnutta dödsångest, som jag tittade ut över vyerna, när vi satt i den lilla kabinen. Bosse valde att inte titta nedåt. Tror att det var klokt gjort....


Rutorna var alldeles immiga i den lilla kabinen, när vi klev ur på toppen. Självklart skulle det ju tas ett kort med höjden angiven i bakgrunden....


Det vi inte tänkte på, var att där Bosse så käckt hade intagit sin "Kapten Morgan-ställning, var en reklampelare för en åkattraktion. Vips så hade Bosse fått en gratisbiljett, som naturligtvis var tvunget att nyttjas. Själv valde jag att filma kalaset, vilket också var klokt gjort....


Han kunde i alla fall uppbringa ett leende, så där när allt var över....


Då vi är ganska kassa på selfies, så fick vi hjälp att ta det här kortet....


Vi satt länge uppe på toppen och njöt av solen och de fantastiska vyerna....


Sen var det ju det där med nerresan också. Vi hade i och för sig dopat oss med var sin öl, så det skulle nog gå bra. Faktum var att det inte var lika läskigt som resan upp, bara lite....


Nästa morgon hade regnet kommit tillbaka och det var inte alls lika trevligt. Resmålet för dagen skulle bli en ställplats i Slovenien, så vi satte fart direkt efter frukost. Vi bestämde oss för att ta betalvägarna.

Minnen från vår senaste resa genom Slovenien var att det skulle sitta snälla små tanter i hytter och ta betalt efter motorvägarna. Sanningen var en helt annan! Vi hann väl passera några betalstationer innan vi fattade att vi hade behövt införskaffa en speciell GoBox. Illa kvickt tog vi oss av motorvägen och ställde in GPS-en att leda oss fram utan vägtullar. Hoppas att vi slipper dyra böter i efterhand bara!

Regnet fortsatte att ösa ner, så vi tog beslutet att bara köra genom Slovenien och ta de sista milen fram till Kroatien och campingen i Pula. Dessvärre blev vi visade långt åt helskotta av "Ulla-Bella, för att undvika vägtullarna och det tog lite på humöret.

När vi väl hade passerat alla bergen och byarna, så började solen titta fram. Snart var vi framme vid campingen och vi kunde checka in. Kalasställe för 18 EUR/natt med ACSI. Här blir vi nu tills 6/10, då campingen stänger för säsongen....


Beskrivning

4 kommentarer:

Unknown sa...

mycket fina bilder

Lena sa...

Tack! 😀

Margaretha Lillvik sa...

Roligt att följa er resa, vi kommer också att köra ner till Kroatien på torsdag. Tack för upplysningen om Slovenska motorvägarna.

Lena sa...

Kul att vi kunde bidra med något matnyttigt. Kör försiktigt och trevlig resa. 🙂

Skicka en kommentar