I stormens spår och ryggont

Efter stormen "Gloria" var vi ju givetvis tvungna att gå ner till stranden för att se förödelsen. Sen visste jag redan innan vi gick ner, att Benidorm hade blivit lindrigt drabbat. Däremot Albir och de omkringliggande byarna hade fått sig en rejäl släng av den berömda sleven.

Många med oss hade samlats på strandpromenaden för att betrakta vad havets enorma krafter kan åstadkomma....

Vågorna gick ända upp till muren, som skiljer stranden från strandpromenaden....

Plåtgetterna i den sk. "kattgatan", såg ut som att de drack av vattnet, som plötsligt hade fyllt kanalen....

Trots förödelsen kring Benidorm, så tog det inte mer än ett par dagar innan allt var så gott som återställt till det normala. Fantastiskt hur bra det arbetet verkar fungera här i Spanien. Hatten av för det arbetet!

Våra svenska grannar på gatan, Anna och Sten bjöd in oss till ett litet "avskedspartaj", när vädret hade stabiliserat sig. De skulle lämna campingen för att åka en sväng söderut och Anna hade gjort ett helt bord av härliga tapas och så cava till det. Så här trevligt hade vi då i solen....

I lördags så kände vi att det var dags att röra på påkarna igen, så vi gick helt enkelt en sväng på strandpromenaden. Vi avverkade båda Benidorms stränder i det soliga vädret, så det blev en nätt liten promenad på 1,3 mil.

Som om det inte skulle ha räckt med det, så gick vi redan nästa dag upp till korset och vidare upp på den närmsta höjden ovanför korstet. Såå otroligt vackert....

Vi har ju sagt att vi ska gå vandringsleden uppe på berget mellan masterna på berget i Albir och till korset i Benidorm. Då behöver man träna en del för att orka den krävande vandringen/klättringen. Sen fattar ju vem som helst att man inte kan börja tokträna från noll och sedan tro att man kan komma undan med det.

Nej då, efter de två dagarna med vandring/promenad på sammanlagt 2,5 mil och en cykletur ToR till Albir, så straffade sig det hela för mig i alla fall. Direkt efter boulen i tisdags så blixtrade det till i höger ländrygg och jag kunde knappt röra mig.

Tur att vi har en gedigen medicinlåda i husbilen och att vår holländske granne erbjöd mig att låna deras tigerbalsam. Värme, vila och starka mediciner, sen var jag så gott som återställd idag. Nu nästan kliar det i kroppen efter att få gå ut och gå igen.