Jäder runt på cykel

Vi bestämde redan igår att vi skulle ta en rejäl cykeltur idag, eftersom det sedan ska bli sämre väder. Vid frukostbordet pratar vi om att kanske ta en runda som går via Älunda ut till Örsta, vidare mot Hällberga, Kjula och Jäder, för att sedan komma fram vid Sundbyholms travbana och hem igen. Så får det bli!

Johnny kollar cyklarna och sätter på cykelväskorna på sin cykel medan jag gör matsäck. Jag steker två kycklingfiléer i curry och tandoorikrydda och lite kokt potatis tillsammans med röd lök och grön paprika. En härlig röra, som jag sedan trycker ner i pitabröd. Jag tar med en burk med hot tacosås att hälla på sen också.

Tjugo över elva bär det iväg. Härlig dag, även om det blåser lite väl mycket för att cykla. Vi får tänka på att det blir bra träning, så känns det lättare. Låren riktigt svider i motvinden, för givetvis har vi motvind. Bara att trampa på och se glad ut!

När vi kommer in mot Hållsta, så svänger vi av mot Älunda. Trevligare att cykla lite mindre och slingriga vägar än att cykla på de större vägarna. Första vätskepausen blir vid vägskälet vid Örsta Handel, innan vi svänger in på Malmköpingsvägen in mot Eskilstunahållet.....

Nu blir det tät trafik ett tag på Malmköpingsvägen. På båda sidor har vi vajande sädesfält och det slår mig hur härligt det är att cykla när man känner alla dofter. Just nu känner jag en söt doft av kamomill. Vi passerar en och annan ladugård också och då kan jag lova att det inte luktar kamomill i alla fall.

Vi svänger av mot Hällberga och passerar snart Stenkvistaskolan. Nu ligger motvinden på och det är kämpigt. Gäller att tänka positiva tankar och att titta på allt vackert vi passerar, för att inte tappa sugen.

När vi kommer fram till Hällberga och svänger vidare mot Kjula, så kan jag lova att det stinker. Det är en grisfarm och det är bara till att hålla andan medan vi passerar. Det går helt enkelt inte att andas. Det gör nästan ont i luftvägarna av stanken.

Nästa stopp blir när vi har kommit fram till Kjula-rakan. Tänk att vatten kan smaka så gott....

Efter lite stretch av stela lårmuskler, så trampar vi vidare mot Kjula. Vinden har svängt, så att vi har motvind även nu. Härligt! Försöker att tänka på att om vinden håller samma riktning, så har vi i alla fall medvind när vi vänder hemåt.

Magen börjar knorra och påminna oss om att det snart är dags för lunch. Vi bestämmer oss för att trampa på ett tag till, så att vi kommer fram till Jäders kyrka. Där slår vi oss ner i gräset och kastar oss över våra lunchpaket, som smakar ljuvligt....

När vi sitter och mumsar som bäst, så tycker Johnny att han ser sin fd jobbarkompis, Pia i en bil som passerar. Johnny förklarar att Pia ska bo någonstans i krokarna, så det är ju inte helt omöjligt att det var Pia.

Det blir inget långt stopp. Vi svänger av mot Sundbyholm, in på en liten mindre asfaltsväg. Rätt som det är så tjoar Johnny till och säger "Tjenare Pia!". Där står hon med en ponny vid vägkanten. Vi stannar till och hälsar på både Pia och häst. Jag bara älskar hästar och blir givetvis tvungen att gnugga lite mule. Tror jag hälsade mer på hästen än på Pia. Sorry, Pia....

Det dröjer inte länge innan vi är framme vid Sundbyholmsvägen och kan svänga tillbaka in mot Eskilstuna igen. Känns att lunchen gjorde susen och att vi äntligen får lite medvind. Den här långa raksträckan över gärdena in mot stan brukar annars vara en mardröm om man har motvind, så vi får vara tacksamma.

Vi svänger in på Sundbystigen i Skiftinge. Vi hade först planer på att stanna till hos Ullis och Marre, som bor i Skiftinge, men de hade andra planer, så vi trampar vidare in mot stan. Nu börjar det kännas att vi har cyklat några mil. Min rumpa är inte kul nu, kan jag säga!

Jag har tagit med lite pengar så att vi kan köpa glass, så vi stannar till vid Liedl där Sundbystigen tar slut. Dessvärre har de inga lösa pinnglassar, så vi får ta oss vidare till Hemköp, som ligger alldeles bredvid. Där handlar vi varsin Dajmstrut och en Cola med socker, så att vi ska få tillräckligt med energi för att orka hem. Mmmm....

Kommer på, när vi trampar vidare, att jag har glömt att ta kort när vi pausade. Skulle tro att det är en ren välgärning att det inte blev fler kort på hemvägen, för nu är vi helt slut och bara kämpar för att orka hela vägen hem. Som tur är har vi fortsatt medvind, så det går hyfsat lätt ändå.

Sista stoppet innan vi kommer hem blir vid Skogstorpsskolan. Där slinker det ner några deciliter av den sockerstinna Colan. Blä, jag tycker egentligen inte om läsk med vanligt socker. Känns direkt som en beläggning på tänderna, men vad gör man när man så väl behöver sockret för att orka?!

Sista backarna innan vi kommer fram till Bälgvikens vägskäl känns som om de aldrig ska ta slut, men på något sätt så lyckas vi ändå ta oss uppför utan att behöva stanna. Hemmet och vila hägrar nu. Snart, snart!

När vi rullar in på uppfarten hemma, så har jag till och med svårt att kliva av cykeln utan att få kramp i låren. Cykeldatorn visar på ganska precis sju mil, så vi har rätt att känna oss trötta. Annars när vi ska ut och cykla lite längre, så brukar vi förbereda oss med att äta speciellt kolhydratrik mat, men igår åt vi utan att tänka på morgondagen och drack dessutom vin till maten.

Vi har ju planer på att någon gång cykla genom Sverige. Antar att vi får förbereda oss lite bättre då. Varje dagsetapp kommer ju då att vara ungefär som dagens tur, om det inte ska ta hela sommaren. Hmm... Ja, ja det får vi väl ta som det kommer. Nu ska vi i alla fall bara slappa resten av dagen!