Vaknar vid åttatiden och är så stel i kroppen så att jag har svårt att komma ur sängen. Gårdagens flitiga tvättande av huset har satt sina spår. Skulle vara skönt att mjuka upp min stela kropp med en morgonpromenad, men när jag kommer ut i köket och tittar ut så regnar det för fullt.
Normalt ska det ju inte vara någon ursäkt att det regnar, men idag har jag banne mig ingen lust att ge mig ut i det blöta och grå. Nån måtta får det vara! Det blir väl träning nog att fortsätta med husmålningen sen när regner har blåst över.
Först efter lunch har det slutat att regna och solen tittar fram. Då är det bara att svida om till skitkläderna och sätta fart. Vi har tråkigt nog sparat det jobbigaste till sist, den högsta gaveln på huset och hela baksidan med altanräcket och allt.
Väl ute börjar vi dividera om hur vi på bästa sätt ska nå ändå upp till nocken på gaveln. Vi har ju bevisligen gjort det en gång tidigare, men då hade vi lånat en lite längre stege. Vår längsta stege är ungefär en meter för kort, riktigt retligt. Det är ju alltid skönt att slippa gå runt och försöka låna saker.
Jag ringer till Nilla och Totte, som vi vet har en lång rackare till stege och den får vi låna. Vi går dit direkt och konkar hem den under pust och stön. Jisses vad den är tung! Känns som om min rygg håller på att gå av någonstans eller så.
Sen var det det där med hur vi ska klara av att resa stegen mot husväggen utan att tappa balansen och att det går åt skogen. Som sagt, det var hiskeligt vad tung den är den här stegen! Jodå, vi får upp stegen på plats efter mycket slit, men vi undrar hur det ska gå och flytta omkring den sen när det blir dags för det. Det är bara att glömma, vi går helt enkelt och lämnar tillbaka den.
Vi kan inte komma på någon i närheten som vi kan fråga om en annan stege. Vi börjar misströsta, men så kommer jag på att jag skulle ju kunna lägga ut ett rop på hjälp till alla Bälgvikenvänner på Facebook. Sagt och gjort. Nu får vi se hur länge det dröjer innan någon nappar.
Efter ungefär en timme har en vänlig granne hört av sig och vi går bort till dem och kollar in stegen de har att låna ut. Kanon! Den är lite längre än den vi har och är lätt som en plätt. Vi får låna den tills vi är klara med målning och allt, så det känns superbra. Tack snälla Lena och Lasse!
Nu har vi tvättat klart den jobbigaste delen av huset och nu är det bara långsidan med altanen kvar. Vi låter det vara så länge som möjligt, tills vi har kommit igång och börjat måla de ytor som redan är tvättade. Allt för att slippa ha vinrankan ligga nere på marken och för att slippa röja altanen.
Nu känns det som att vi är riktigt på gång. Synd bara att vi är helt slut i kroppen efter all fasadtvätt. Känns som att vi behöver vila några dagar från allt och sen ta nya tag när krafterna har kommit tillbaka.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar