Kärt besök

Nu har jag just vinkat av Ullis och hennes lilla familj. Det var jätteskönt att de ville komma ut, så att jag fick ladda batterierna med Hailey. Hon är så himla go och glad! Dessvärre glömde jag bort att ta några bilder, så det får gå ändå.

Vi började med att fika, eftersom Ullis och Marre just hade ätit frukost innan de kom ut. Ullis hade tagit sömntablett i går kväll, så att hon äntligen fick sova och då sov hon länge. Vi åt upp merparten av det som var kvar av den blåbärspaj, som Eva-Lena hade bakat och tagit med sig, när hon och Maria var här ute tidigare i veckan. Jättesmarrig! Till och med Ullis smakade lite. Tack, Eva-Lena!

Sen var ju inte stämningen på topp, men man kan ju inte förvänta sig annat, när det har hänt något liknande i familjen. Tur att Hailey fick oss att skratta mest hela tiden. Hon är väldigt högljudd och hon älskar sin röst. Härligt!

Efter fikat gick vi ett varv i trädgården. Jag såg till att fylla en påse med Katja-äpplen, plommon, morötter, vindruvor och babyplommontomater. Sen lämnade jag även med en glassbytta från frysen, fylld med förvällda gröna bönor. Tror att det blev uppskattat! Känns i alla fall skönt att kunna bidra med något.

Nu är jag precis slut igen. Vet inte vart krafterna tar vägen. Jag vill ju inte lägga mig och vila, för då kan jag ju inte sova när det väl blir kväll.

Simba sitter i mitt knä medan jag skriver. Känns tryggt att höra hans snörvliga spinnande, även om arbetsställningen inte blir den mest ergonomiska.

Så fort jag har har avslutat det här inlägget, så ska jag ta mig i kragen och bädda i rena lakan. Vill ju inte komma på det när jag har tagit mina kvällsmediciner och bara tittar med ett öga.