tisdag 10 januari 2012

Späckad dag

Jag ligger och drar mig, till en bit efter nio idag. Känns skönt att kunna sova ut, efter gårdagens tidiga morgon. Jag kan riktigt höra hur mina forna pendlarkompisar fnyser högt, när de läser det här, men nu är det nog ändå dags att kliva upp, om jag ska hinna göra någon vettig mat till Henke, som kommer hem på lunch idag.

När Henke kommer, har jag gjort en "Hot westernpanna" på älgfärs. Det är färs, tomater och bönor, som är basen, sen är det bacon och lite andra smaksättare, som skiljer den här rätten från vanlig chili con carne. Den blir god i alla fall och vi äter nygräddade minibaguetter till.

Henke har lovat att hjälpa mig borra i väggen, så att jag får upp en av biohögtalarna, ovanför TV:n. Jag gillar ju att göra saker själv, men det kändes lite darrigt att börja borra iden nya fina väggen. Sen har jag aldrig använt borrmaskinen själv.

Nu sitter den där, högtalaren. Härligt! Då kan jag kanske ta tag i det där med de sista tavlorna, som ska upp i vardagsrummet. Vi får se vad jag hinner med. Först av allt, ska jag i alla fall hämta mina nya gardiner, som har kommit med posten idag.

Henke får med sig en plastburk hem, med lite av maten. Jag byter om och sätter mig i bilen, för att handla och hämta det stora paketet på Ica Stenby. Vad spännande det ska bli!

Jag hinner knappt innanför dörren, innan jag börjar slita upp paketet. Jodå, gardinerna ser så fina ut, där de ligger i sina förpackningar. Nu ska jag bara se till att sätta upp gardinstängerna först.

Man ska ju aldrig tro, att någonting kan gå friktionsfritt! När jag försöker sätta i hållaren till gardinstången, i de befintliga fästena, så visar det sig att hållaren inte passar i fästet på väggen. Morr! Då får jag alltså borra hål i väggen och plugga, för att få dit hållarna.

Nu vet jag ju i alla fall hur borrmaskinen funkar, så hur svårt kan det vara?! Jag hittar en borr, som ser ut att vara av samma dimension som pluggen. Brrrr...., tvärstopp! Men vad i?! Första centimetrarna var gips, så det gick lätt, men nu tar det helt plötsligt stopp.

Mitt i den svettiga kampen mot väggen, så ringer mamma, för att höra hur det har gått med gardinerna. Känns i nacke och axlar att jag behöver en liten paus. Jag ber att få prata med Lillis sen, för att höra med honom, om han kan förstå vad som är fel.

Efter en stunds konsultation, så tar jag tjuren vid hornen och kör vidare. Den här gången är jag inte lika rädd för att ta i. Nu kommer jag igenom lagret med trä också. Det är ingen porös spånskiva i väggen. Nej, här har man slagit på stort och har hårt, massivt trä innanför gipsskivorna.

Åtta hål ska borras, för att jag ska bli klar med sovrummet. Svetten rinner och jag är helt rödblommig. Dammet från gips och träspån ryker kring mig, där jag står på trappstegen och kämpar. Kan själv!!

Så där då! Nu har jag strukit gardinlängderna och fått upp dem på stången. Nu återstår bara att få upp krokarna, så att jag kan sätta upp omtagen också. De behöver jag däremot inte plugga, för att få upp. Nu ska det det bli spännande att se hur allt ser ut....


Hallen är full av verktyg och kartonger och jag känner mig riktigt nöjd med att ha klarat av det här själv. Jodå, jag fick ju lov att fråga om hjälp, men jag slutförde det själv i alla fall....


Om man skulle ta en titt på gardinstängerna till vardagsrummet då. Neej!! Det är samma problem med de hållarna och jag blir tvungen att borra och plugga på samma sätt, för dem också. Där tappade jag sugen för idag, kan jag säga!

Shit! Nu kommer jag ju på att jag hade tänkt att baka fillimpa ikväll. Alternativet är att jag kliver upp tidigare i morgon bitti, men det känns inget lockande. Bara att sätta igång då! Det går ju ganska snabbt, om man bara sätter fart.


Jag har ju sagt till Karin, att jag ska ta med mig en fillimpa till henne imorgon. Vi ska gå ut och promenera tillsammans. Sen bjuder Karin på korvsoppa till lunch. Då tyckte jag att jag kunde bidra med en färsk fillimpa till soppan.

Nacken värker, när jag sätter in de två bakformarna i ugnen. Så då har jag 1½ timme på mig att blogga. Men, shit igen! I kylskåpet står 2 liter lingon, som jag tog ut från frysen igår. Tar jag inte rätt på dem idag, så får jag slänga dem och det vill jag ju inte. Gah!!

Det visar sig, att det är superenkelt att koka lingonsylt och det tar inte mer än högst en halvtimme att få ner i burkarna. Nu har jag bara disken att ta rätt på, dvs den som inte går in i diskmaskinen. En hel del, vid närmare koll.

När jag nästan är klar, så ringer Ullis och vill prata en stund. Skönt att få sätta sig en stund och vila svanken. Jag berättar om mitt jobb med gardinerna och säger att Ullis måste komma och inspektera sen. Det vill hon gärna.

Medan jag pratar med Ullis, så ställer jag in formen med vetekudden i mikron. Måste sätta mig en stund med varm kudde runt axlarna, för att lindra värken. Passar bra, när jag ska sitta och blogga. Nu känner jag hur huvudvärken kommer, efter allt slit idag, men det var det värt.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar