Måndag i stallets tecken

Idag, när jag får sova hur länge jag vill, så vaknar jag givetvis redan före sju och är helt klarvaken. Det noterar Simba direkt, så det är ingen idé att försöka rävsova. En stund kattgos, sen upp och göra frukost.

Det enda jag har inbokat idag, är att åka till stallet vid tre, så jag har en halv dag att bara lata mig. Sen finns det givetvis massor av saker, som jag borde göra. Vi får se vad jag får lust med. Nu blir det i alla fall en lugn stund framför datorn.

Jag får för mig att gå in på Blocket, för att titta efter någon annons om ridkläder. Nu när jag har tagit upp ridningen igen, så kan det ju vara bra att ha lite schyssta grejer också. Lite onödigt att köpa allt nytt.

Så är den bara där, en annons om ridbyxor och säkerhetsväst i min storlek. Jag svarar, att jag gärna vill komma och prova, innan jag bestämmer mig. I väntan på svar, så byter jag lakan och börjar sedan fundera på att få upp min stora brevlåda.

Jag känner mig superduktig, när jag drar fram skarvsladd och börjar borra i brevlådan med min borrmaskin. Sen lägger jag en betongplatta, som bas för brevlådan att stå på. Tar en bra stund, innan allt är på plats, men jag är stolt som en tupp, när jag står där och granskar resultatet. Bra jobbat, Lena!

När jag har plockat undan efter operation brevlåda, så får jag ett svar från Blocketannonsen, att jag kan komma efter klockan två. Det är i Strängnäs, så hur ska jag få ihop den ekvationen? Rent teoretiskt går det ju, men för säkerhets skull, så ringer jag Louise och säger att jag kan bli något sen.

Shit, jag behöver ju ta ut pengar också! Det blir vägen förbi uttagsautomaten i Fröslunda. Hur fasen ska jag hinna?! Jag kan ju säga, att jag tänjer lite på hastighetsbegränsningarna dårå.

Det går snabbt att ta sig till Strängnäs via E20. Dessvärre, så åker jag lite för länge på E20. Jag borde ha tagit av vid första avfarten mot Strängnäs. Nu får jag sitta och köra en lång stund, innan jag kommer in på gamla Strängnäsvägen. Finninge var det!

Efter lite snurrande på gator kors och tvärs, så hittar jag äntligen rätt. Pust! Jag ringer på och kliver in. Snabbt in på toa och prova ridbyxorna. Perfekt! Västen sen, hmm, rosa, men va fasen, det blir bra. Tack och hej!

När jag börjar närma mig Eskilstuna igen, så inser jag att jag kommer alldeles för tidigt. Här har jag alltså stressat som en bäver alldeles i onödan. Kanske inte förresten. Jag svänger in på ridsportaffären Jump In och handlar ridhandskar och hästgodis. Nu så!

Med tio minuter tillgodo, så ringer jag Louise och hon kommer ut och kliver in i bilen. Vi pratar hela vägen ut till stallet och idag ska vi ta oss till en närliggande äng och träna trav och galopp. Kul!

Mockningen går snabbt, i och med att vi hjälps åt båda två. Sen en redig portion med hö i varje box. Dags att hämta in Dolcan. Märks att hon börjar känna igen mig, för hon är betydligt mer avslappnad än hon var i lördags. Förmodligen är jag också det och då blir det ju en kedjereaktion.

Louise slår sig ner på marken, när vi kommer fram till ängen och försöker ge mig lite instruktioner om vad jag kan göra bättre. Det behöver jag massor av! Idag känns det mycket bättre, även om jag inte har full koll. Vi både travar och galopperar. Så kul och det går mycket bättre än i lördags.

Så fin tottis, även om bilden är från i lördags....

Det dröjer inte länge, innan både jag och Dolcan är genomsvettiga. Vi skrittar en stund, för att pusta ut, innan vi tar några varv till med galopp och trav. Helt underbart!

Nu är det dags att gå tillbaka till stallet, för att hinna ta in de andra hästarna och förbereda deras kraftfoder och pellets. Bra att vi åker ut vid olika tidpunkter, så att jag får lära mig hela kittet.

När vi åker hemåt igen, så börjar det att skymma på. Både jag och Louise sitter och gäspar stort i bilen. Trots det, så pratar vi oavbrutet om allt möjligt. Kul tjej! Även om hon skulle kunna var min dotter, så känner jag att vi klickar.

När jag har lämnat Louise i Hällberga och är på väg hem, så känner jag att det kommer en förvarning om ett migränanfall. Jag får flimmer i synfältet och jag är glad över att jag snart är hemma. Det var många år sedan jag kände av migrän. Kan ju vara frukten av dagens tidigare stress till Strängnäs, men det var SÅ värt det.

Nu har jag just duschat och tvättat håret. Ska bli skönt att få krypa ner i rena lakan sen. Ullis ringer och vi pratar lite om morgondagen. Jag ska ha Hailey över natten, för första gången sen jag flyttade till stan. Ullis och Marre firar fyra år tillsammans, så då är det väl klart att mormor finns där då.