Förkyld och otålig

Vaknar genomförkyld! Shit, hur ska det bli nu, när jag ska till Belgien på fredag?! Den där lilla flerpen i svalget, är totalt förstorad och jag har svårt att svälja. Ingen feber, men känner mig allmänt mosig och har huvudvärk. Wonderful!

Jag går upp och gör frukost, för att få något i mig i alla fall. Sen datorn med kaffet, förstås. Känns så där. Inga kioskvältare på FB heller. Nej, jag tar nog och kryper tillbaka till sängen igen.

Simba gör mig sällskap och ligger så där härligt sked med mig. Hög mysfaktor! Hans silkiga päls värmer mig och det känns mysigt, eftersom jag fryser. Kan det vara febern, som är på väg upp? Än så länge, så visar i alla fall inte termometern på några onormala värden.

Jag vaknar igen framåt tolv. Simba ligger fortfarande klistrad mot min kropp. Lilla gubben, vad du är mysig! Jag pratar med mamma en stund i telefon och får beklaga mig lite. Skönt att få vara lite liten ibland!

Till lunch äter jag en portion med nudlar, direkt ur kastrullen vid datorn. Ja, men va fasen, jag orkar ju inget annat och vem borde bry sig egentligen?! På så sätt, är det rätt så skönt att vara singel. Man gör lite som man vill, men man är också jäkligt ensam, när det gäller.

Efter en varm och lång dusch och lite mascara, så känner jag mig genast piggare. Ja, det var nog ångorna från Cillit Bang, som gjorde susen, när jag kombinerade duschen med att göra rent i duschhörnan. Skulle inte tro att det var speciellt nyttigt att andas in dessa ångor, men nu känner jag mig bättre från förkylningen i alla fall.

Ja, men då så! Då kanske man skulle ta bilen in till stan och uträtta lite ärenden. Jag behöver handla mat och ta ut lite Euro, inför resan på fredag. Det finns inte i värdeförrådet, (ursäkta ett IT-skämt), att jag inte kan åka, om det så ska bli pga Alvedon och whisky!

I min skalle håller det på att formas ett mail till en av mina sk dejter. Vill ha! Sen vet jag inte om han är på samma planet, men vafasen! Livet är för kort för att bara gå omkring och undra hur fasen det ska bli. Jag är och har alltid varit en väldigt otålig människa, både på gott och ont.

Jag försöker att låta bli, men neeej, jag kan inte. Skickar iväg en typ A4:a med vad jag känner och hoppas på att det är besvarat. Kan verka ganska desperat, men nej det är det definitivt inte. Jag känner bara att jag inte orkar gå och vänta i onödan på fel svar. Livet är för kort för att bara hålla på med konstiga spel och lekar! Ärlighet, framför allt, inte fegspel!

Samtidigt blir jag så jäkla trött på mig själv. Varför kan jag aldrig vänta på besked?! Jo, men det kan jag tala om. Jag har inte hela livet på mig och det gäller att ha det bra här och nu! Tänker inte be om ursäkt för det!!

Lill-lördag

Alltså, jag är ju inte lite knäpp! I går kväll, när jag som vanligt tände ljuset i fönstret för Johnny, så gav jag mig den på att jag skulle se när ljuset slocknade. Fick för mig att jag ev skulle kunna uppleva något speciellt då. Det blev lite symboliskt, det där med att ljuset skulle slockna.

Grejen är den, att det var mycket mer kvar av värmeljuset, än vad jag trodde. Jag låg i så där 1½ timma och kikade på ljuset, som aldrig ville slockna. Simba ville ha uppmärksamhet och jag rusade upp, snabbt som bara attan, för att inte ljuset skulle hinna slockna.

Vad händer sen? Jo, jag somnar straxt innan ljuset slocknar, så där runt ett-tiden. Bra där, Lena! Inte för att jag vet vad jag egentligen hade tänkt att jag skulle få uppleva, men ändå....

Inte undra på att klockan nästan är tio, när jag bestämmer mig för att vakna till och gå upp. Simba har varit ute sen före åtta, så han är givetvis överlycklig, när jag öppnar altandörren. Det låter nästan som att han säger "Mamma", när han kommer in och mitt hjärta smälter.

Idag har jag mycket att stå i. I alla fall om jag ska tro på den "att-göra-lista", som jag har lagt upp i Outlook. Efter frukost, så börjar jag med att göra rent spisfläkten och kryddhyllan, som står ovanför spisen. Är det flottigt, eller flottigt?!

Jag har investerat i något som heter "Cillit Bang", på inrådan från Ullis. "Det är faktiskt lika bra som reklamen", säger Ullis. Får väl tro på det då. Det fanns två olika sorter av Cillit Bang, en som är bra mot fett och en som är bra mot kalk. Jag har köpt den som är bra mot kalk, så spisfläkten går ju sådär.

När jag sedan kommer till badrummet och kalkavlagringarna, så är det helt suveränt. Om den som är mot fett, är lika bra som den mot kalk, så ska jag nog investera i en sån också då. Sen har jag ju redan gnuggat rent spiskåpan med annan rengöring redan, men ändå.

Jag äter en snabb lunch, bestående av sallad med del av den grillade kyckling, jag köpte igår. Jag har faktiskt varit riktigt dålig på att äta grönsaker på sista tiden. Nåja, det går väl ingen större nöd på mig i alla fall.

Jag hämtar in posten och där finns bl a ett brev från KPA, Johnnys tjänstepension. De meddelar att de har för avsikt att betala ut en efterlevandepension, som engångsbelopp. Jag borde ju känna glädje över dessa pengar, men istället så känner jag bara tomhet och ren sorg. Inga pengar i världen kan ju ersätta Johnny, så är det!

Nilla hör av sig via chatten på Facebook. Jag frågar om hon vill ta en promenad och det vill hon. Snabbt svidar jag om till träningskläder och ger mig ut i solskenet. Kul att få lite sällskap på promenaden runt Lillsjön.

Både jag och Nilla har en lite låg dag, så samtalet runt sjön är inte så speciellt upplyftande, men vi skrattar gott ändå. Skönt med nära vänner, som man kan känna sig trygg med och öppna sitt hjärta för. Sen att man får så otroligt mycket tillbaka, minskar ju inte precis vänskapen.

Det sista jag bestämmer mig för att göra i städväg idag, är att sopa ur garaget. Kan ju aldrig vara ett minus inför visningen på lördag. Jag avslutar med att plocka lite fräscha äpplen till fruktskålen på bordet på altanen.

Ullis ringer, när klockan börjar närma sig fem. De har fått bilderna från måndagens fotografering av lägenheten och hon vill gärna höra vad jag tycker. Suveräna bilder, men givetvis så hittar jag ett stavfel. Vem blir förvånad?!

Idag är det ju onsdag och, om man så vill, Lill-löradg. Jag vill! Hittar en gammal cd från garaget med träningsmusik och häller upp ett glas vin. Här ska dansas!

Mamma ringer mitt i min dans och undrar vad det är för liv i bakgrunden. Hon blir glad, när hon hör att det är ren glädje, som styr mitt sinne nu och hon uppmuntrar mig. Vad kan det vara för fel att dricka ett par glas vin och känna lite lyckorus, även om det råkar vara onsdag?!

I kväll är det "Bonde söker fru", så jag ska försöka att lugna ner mig lagom tills dess. Just nu sitter jag här med blå tunga och med spring i benen. Skärpning nu då!