Gardinjakt

Det känns lite lättare att kliva upp idag. Stor del har jag Inga-Lisa och Karin W att tacka för. De var här igår eftermiddag och fikade med mig. De hade med sig fina blommor, en nalle och en chokladkaka. Jag tror att vi satt i runt fyra timmar och bara fikade och pratade. Tack ni fina tjejer!

I stället för att bli sittandes vid datorn alltför länge, så gör jag mig i ordning. Idag ska jag åka runt och titta efter nya gardiner. Nästan inga av mina gardiner från Bälgviken, passar här.

Igår kväll satt jag och bläddrade i Ellos nya katalog och hittade då en gardinserie, som jag bara tokföll för direkt....

Jag har tänkt mig att ha samma tyg till gardiner i både kök och vardagsrum, fast i olika modeller. Det blir kappor i vardagsrummet, två kuddfodral till soffan, längder till altandörren och hissgardin i köket.

Även om jag inser att jag redan har bestämt mig, så funkar ju jag så, att jag måste i alla fall kolla runt, så att jag inte hittar något ännu snyggare, innan jag kan slå till. Ja, jag är jobbig!

Ullis har tipsat om en rea på en tygaffär, så jag ringer mamma och hör om hon ska med. Hon står och lagar mat, så det funkar inte. Då kollar jag med Lena Forsman, men hon kan inte bli klar med så kort varsel. Men då åker jag väl själv då!

Dessvärre, så är det ingen rea längre på tygaffären, som Ullis tipsade om. Tur att jag inte lurade med någon mer då. Jag går en stund och strosar och kollar lite i de andra affärerna runtomkring, innan jag tar bilen ner till stan. Det finns en affär till där, som jag ska till, innan jag ger upp och beställer från Ellos.

Det finns inga gardiner som passar mig i smaken där heller. Jag har väl helt enkelt bestämt mig för att jag ska ha de från Ellos. Tror att de kan bli ett riktigt lyft i min ljusa och fräscha, men annars så färglösa lägenhet. För säkerhets skull, så åker jag vägen om Jysk också.

Sist när jag var där, så hittade jag ju ett par gardinlängder, men då blev jag för snål och ville avvakta. När jag tittar på dem nu, så tycker jag att de ser skittråkiga ut. Synd, för nu är de nedsatta till långt under halva priset. Nä, nu åker jag hem och beställer på Ellos!

Ullis kollar på nätet, så att hon kan säga vad hon tycker om gardinerna. Känns skönt att fråga henne, för hon skulle verkligen säga om hon inte gillade dem. Nu ska jag beställa innan jag ångrar mig, för de var är ju inte precis gratis.

När jag ändå är i stöten, så passar jag på att beställa längder i linnefärgad spets till sovrummet. Där har jag så pass starka färger ändå, så det blir nog bra med en lugn färg på gardinerna. Nya gardinstänger, krokar och omtag, hoppsan vad det drog iväg, men vad sjutton!

Mamma ringer och jag kvittrar och berättar om gardinerna. Hon frågar om jag vill komma över och äta, men jag känner mig för trött för att ta mig ut igen.

Jag hamnar framför datorn igen, men en kopp med rykande hett te. Jag går in på Johnnys Facebooksida, för att titta lite. Då ser jag att Henke har skrivit där, både till jul och nyår. Han pratar direkt till Johnny och skriver så fint.

Ett tag, får jag lust att börja titta på bildspelet med Johnny, det vi hade till minnesstunden. Nej, jag ska inte titta på det, för jag blir bara ledsen. I stället uppdaterar jag budgetfilen och ser till att jag har koll på ekonomin. Tror faktiskt att Johnny skulle ha gillat den prioriteringen

Ångestdrömmar och låg förmiddag

Så fort jag slår upp ögonen, så vet jag att idag är det en sån där skitdag. Natten har bestått av ångestdrömmar och en orolig Simba. Mitt ansikte är uppsvällt, så att ögonen ser sådär insjunkna ut. Toppen, jag som får besök idag!

Jag vet att jag vaknade och grät inatt. Kan förklara mitt uppsvällda ansikte. Det var en dröm, som först var härlig och handlade om ny kärlek. Sen dök Johnny upp i drömmen och frågade om jag hade träffat någon annan. Jag vet att jag inte är redo för någon ny kärlek än på länge, men jag kan väl i alla fall få drömma om vad jag vill!

Nästa dröm handlar om att jag är med Simba hos veterinären, för att avliva honom. Kan bero på att jag har varit lite orolig för honom och hans munhälsa. Han har ju problem med sina tänder och jag tror inte att han skulle överleva en operation till.

Som krona på verket, så visar vågen att jag har gått upp närmare fyra kilo, sen jag vägde som minst. Jo jag vet, det kan ju i och för sig vara ett tecken på att jag mår bättre, men samtidigt så mådde jag bra av att ha förlorat några kilon. Hur man än vänder sig....

Nej, nu måste jag skärpa till mig och dra runt dammsugaren ett varv. Sen ska glasyren till morotskakan vispas ihop och bres på. Hjärnan vet vad som måste göras, men kroppen vill inte lyda. Jag känner bara en hopplöshet och värk i hela kroppen.

Ett tag, tänker jag ringa återbud till Karin W och Inga-Lisa, som ska komma och fika vid tvåtiden. Sen påminner jag mig själv om, att jag har lovat mig själv att försöka ha så mycket kul som möjligt och att ta vara på livets glädjeämnen. Dags att rycka upp sig!