Underbart! Idag mår jag bra igen, för det gjorde jag verkligen inte igår. Jag var SÅÅ stressad, så jag kunde inte tänka klart. Nu har jag sovit gott en natt och känner att energin är på väg tillbaka.
Men vadå, ska jag inte klara av att jobba två dagar innan jag bryter ihop. Jodå, det handlar inte om jobbet, inte bara jobbet i alla fall. Det har ju hänt så otroligt mycket i mitt liv de sista veckorna, så det är inte alls konstigt att min kropp slår bakut.
För det första, så har jag delat min lägenhet med Bosse i en vecka nu, något jag inte är van vid. Jodå, det har gått väldigt bra och han är så omtänksam och fin, men jag är en person med stort kontrollbehov och med många sjuka idéer om hur allt ska vara.
En annan grej med att bo tillsammans med den man är kär i, är att man inte kan låta bli varandra. Men Herre Gud, det går ju inte att bara gå förbi varandra utan att röra. Då är det lätt gjort att man fastnar och att det går någon timme eller två. Hoppsan, vart tog den dagen vägen då?!
Sen har jag ju nu äntligen fått anställning på Ica Stenby, något jag har gått och väntat på sedan i början av året. Jättekul, men nu har jag ju börjat planera semester och veckoslutstrippar med Bossse och det är mycket som kommer att krocka.
Jag har försummat min blogg under veckan med Bosse. Ja, visst är det helt naturligt, men jag måste erkänna att jag inte mår så bra av det. Bloggen har ju trots allt varit min räddning under min svåra tid med sorgen. Jag hoppas innerligt, att jag ska kunna hitta balansen för att kunna fortsätta med bloggen, även om jag nu har fått ett riktigt liv.
Under den här veckan, har vi hunnit med att träffa de flesta i våra familjer. Härligt, men också väldigt energislukande. Även om alla är supertrevliga och snälla, så sitter man ju där och undrar vad de ska tycka om en. Jag vet, lite knasigt, men sån är jag.
Simba har varit olycklig över att plötsligt inte vara jordens medelpunkt. Han har gått omkring och ylat, ja han har faktiskt YLAT. Sen har Bosse varit jättefin mot Simba och både gosat och larvat med honom. Han har fått en ny husse och grejen är faktiskt den, att Simba gillar Bosse starkt.
Jag tror helt enkelt, att det är väldigt bra att Bosse nu jobbar i Uppsala och att jag får lite egen tid i dagarna tre. Jag behöver landa och låta själen komma ifatt. Det är något man gärna glömmer, när man bara vill vara tätt tillsammans och njuta av kärleken.
Nu ska jag sätta fart med att göra mig klar för dagen. Det är en hel del saker som jag har tänkt hinna med, innan det är dags att gå till Ica Stenby. Ikväll ska jag jobba kvällspasset fram till elva, så jag början inte förrän fem. Då gäller det att ta vara på dagen, men att samtidigt låta själen få sitt.
Men vad ska du göra nu när du slutar jobba?! I den här bloggen försöker jag berätta om vad som rör sig i huvudet på en "ung pensionär" och vad jag gör på dagarna.
Visar inlägg med etikett kontrollbehov. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kontrollbehov. Visa alla inlägg
tisdag 15 maj 2012
tisdag 19 april 2011
Igår var det en bra dag!
Måndag morgon och jag behöver fortfarande inte åka till jobbet. Det börjar faktiskt så sakteliga sjunka in nu att jag är ledig för gott. Tanken känns fortfarande svindlande.
Trots att jag får sova hur länge jag vill så vaknar jag redan vid halv åtta-tiden och går ut på min morgonrunda. Det är en underbar morgon. Solen värmer och det är nästan vindstilla. Fåglarna verkar tävla om vem som kan låta högst. Bra att jag kom upp tidigt för idag kommer Ullis & Marre ut och lämnar Hailey några timmar för att få vila lite och få lite egen tid. Ska bli kul att få rå om henne lite igen.
Vid lunchtiden kommer de. Jag gör kaffe och undrar om det är någon som vill ha morotskaka. Även om jag vet att Ullis inte vill ha, så måste jag ju ändå fråga. Hon har ju bett mig att vara som vanligt. Marre och jag vill gärna ha var sin bit, så jag ställer fram kakan på bordet ute på altanen. Ullis tittar länge på kakan och bestämmer sig till sist för att ta en bit. Jag jublar inombords men försöker att inget visa utåt.
Efter fikat frågar Ullis om vi har någonstans där vi brukar elda. Jag undrar varför hon vill veta det och då berättar hon att hon gärna vill bränna sina "mat-dagböcker" från den värsta perioden av hennes sjukdom. Hon noterade då varje liten smula hon åt och räknade kalorier. Om hon ska bli kvitt det kontrollbehovet så behöver de här noteringarna brännas. Lite av en symbolhandling också. "Nu ska det bli nya tag!" säger Ullis.
Sagt och gjort. Vi rullar bort grillen från altanen och river ut alla blad från dagböckerna och skrynklar ihop dem till små bollar, som vi sedan eldar upp. Härligt! Jag tror att det kändes svårt för Ullis, men samtidigt tror jag att hon kände sig lättad. På något vis så tror jag att de där böckerna hade lite makt över Ullis. Nu är de i alla fall borta, forever hoppas jag!
Ullis & Marre tar en kort promenad i det fina vädret innan de åker hem och lämnar mig och Hailey. Nu ska vi bara fixa lite käk till oss båda. Sen är det dags för en promenad med vagnen i byn. Hailey ligger snällt på en filt på golvet och tittar på Simba, som förskräckt trycker sig mot altandörren och vill ut. Vad är det för en konstig liten varelse som ligger på golvet och dreglar och jollrar?!
Hailey somnar direkt i vagnen när vi rullar ut på gatan. Jag har en tunn jacka på mig, som snart åker av. Det är ju helt otroligt varmt idag! Hm, vart ska vi gå då? Jo, nu ska jag passa på att gå alla små tvärgator och återvändsgränder i byn. Dit man aldrig går när man är ute själv och går. Kan ju vara kul och se lite andra hus och tomter än de vanliga. Känns mer legitimt att gå med en barnvagn. Gud så larvig man är!
Johnny kommer hem vid fyra-tiden och han sätter sig genast med Hailey. Vi tar lite kort för en gångs skull. Man glömmer alltid bort att ta kort när Hailey är här för det är så mycket annat runt omkring då. Men nu fick vi i alla fall några fina kort på henne.
När jag lämnar tillbaka Hailey hemma hos Ullis & Marre, så strålar de av ny energi. På den korta stund jag har haft Hailey så har de hunnit vårstäda på uteplatsen och haft lite kvalitétstid. Känns bra att se dem glada och lyckliga. Verkar som att Hailey blir glad över att komma tillbaka till mammorna också för hon ler ett stort tandlöst leende när hon ser dem.
På kvällen sitter jag en stund vid datorn och kollar av Facebook. Jag skickar ett meddelande till Lena, en gammal klasskompis från grundskolan. Hon har en barnstol som hon har lovat att jag ska få, så jag frågar när jag kan hämta den. Lena ringer upp i stället och vi blir sittandes en bra stund i telefon och pratar om ditt och datt. Vi har inte träffats på år och dagar, även om vi har haft kontakt via Fejjan ett tag. Vi pratar på som om vi aldrig har varit i från varandra. Kul!
Etiketter:
barnstol,
elda,
Hailey,
kontrollbehov,
morotskaka,
promenad
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)