Mer montering

Inspirerad av gårdagens montering av mammas och Lillis nya byrå, så ger jag mig på att montera mitt extra köksskåp. Jag fick ju ett skåp över, när jag satte in diskmaskin och det har jag nu tänkt att montera. Det har bara stått där i över tre månader.

Kroppen jämrar sig över gårdagens ansträngning med byrån, men det är bara att bita ihop och köra på. Det är ju bara träningsvärk och det sägs ju att ont skall med ont fördrivas. Revbenet känns bättre och bättre.

Nu känner jag mig så där himla duktig igen, när jag tar fram borrmaskinen och använder den som skruvdragare. Shit, jag börjar ju få snits på det här! Kul är det också, i alla fall när det går bra. Sen att jag är helt genomsvettig, det är en annan sak.

Allt går utan problem, tills jag packar upp den nya sockeln jag handlade på IKEA i måndags. Det är helt fel nyans på trä. Jag frågade efter bok, när jag beställde sockeln. Då sa tjejen på IKEA att de inte har bok, men att de har björk.

Jag trodde givetvis då, att det är björk jag redan har, men det var tydligen bok då. Lite fräckt att bara sluta tillverka grejer så där. Det är ju i alla fall bara te år sedan de byggde mitt kök. Nåja, jag får väl försöka att lösa det på något annat sätt.

Ytterligare en sak, som försvårar det hela, är att den nya bänkskivan är en cm tjockare. Det är också en grej, som IKEA bara har ändrat rakt av. Kul, det innebär alltså att jag måste sänka båda skåpen en cm och även såga av sockel och sidstycke lika mycket.

Tur att Lillis kan hjälpa till, att såga till det åt mig. Han har tydligen någon han känner, som kan fixa det. Sen har Henke lovat mig, att få dit dörren på skåpet. Om vi säger som så, jag och gångjärnen kom inte riktigt överens, så jag tar gärna emot hjälpen från Henke.

Så här snyggt ser det ut nu, utan bänkskiva....

Blir toppen med lite mer bänkyta. Jag är ju lite bortskämd från huset, där jag hade ungefär dubbelt så mycket bänkyta i köket.

Det har varit gråmulet och blåsigt hela dagen, så jag har lite dragit mig för att gå ut. Nu inser jag, att jag är så illa tvungen att gå till affären och handla kattmat. Vad bra, då kan jag passa på att sätta upp ett anslag om söndagens loppis också då. Ni kommer väl??

Skulddrömmar och loppisstök

Även i natt, har Johnny hälsat på i mina drömmar och jag har även denna gång reagerat med ilska. Tror personligen att det handlar om, att jag håller på att släppa taget. Kan även ha något att göra med, att jag chattade med en trevlig kille i går kväll på Facebook.

En del, bl a jag själv, tror ju att de döda kan hälsa på i drömmar. Sen ligger det nog mycket sanning i, att det är mina egna tankar, som genererar drömmarna. Hur som helst, så kan jag omedvetet ha känt skuld, när jag chattade och Johnny kan ha varit svartsjuk. Bara att välja vad man tror på. Kombo kanske?

I väntan på att Lillis ska hämta fler loppisbord och att Ullis och Marre ska bli klara, så åker jag och tvättar bilen och handlar. Första gången jag körde in i den helautomatiska biltvätten, så tyckte jag att det var läskigt. Nu lutar jag mig bekvämt tillbaka med Rockklassiker på hög volym.

När jag har handlat färdigt på Willy's, så springer jag på Lena Forsman på parkeringen. Vi pratar en stund och jag berättar bl a om min dröm och gårdagens chatt. Precis när jag berättar om killen jag chattade med, så dyker han upp vid bilen bredvid. Snacka om tagen på bar gärning! Tror inte att jag rodnade...

På väg hem med matkassarna, så ringer Lillis och säger att han nu åker ut till Borsökna med de nya loppisborden. Bra, då kan jag åka ut och försätta med uppdukningen inför söndagens loppis. Ullis och Marre kommer ut så fort Hailey har sovit klart.

Nu börjar det faktiskt att likna en loppis. Jag tar några kort, så att jag kan lägga ut dem på Facebook, som smakprov. Hailey har hittat en vattenpistol och går omkring och dricker vatten ur den. Självklart, lånar vi alla pistolen och det blir lite vattenkrig.

Ullis och Marre har fyllt på med nya prylar, men har även mycket prylar med sig hem. Tänkt vad kul det är att gräva i andras grejer! Alltid hittar man något man vill ha. Själv har jag försökt, att lägga band på mig. Jag har banne mig inte plats med fler saker nu.

Just som jag skriver som bäst, så ringer min mobil. Det är min Belgienkompis, Anitha, som ringer och hör om jag vill följa med ut i morgon. Hade varit jättekul, men jag känner att jag behöver vara fräsch på söndag, då vi har loppisen. Man kan ju inte vara med på allt!

Däremot, så har Anitha två till förslag på utekvällar framöver. Perfekt, det bokar jag direkt in i kalendern! Jag hinner knappt tänka tanken, att det är långtråkigt, innan någon vän ringer och frågar om jag ska med. Vilken tur jag har, som har så omtänksamma vänner!