Skulddrömmar och loppisstök

Även i natt, har Johnny hälsat på i mina drömmar och jag har även denna gång reagerat med ilska. Tror personligen att det handlar om, att jag håller på att släppa taget. Kan även ha något att göra med, att jag chattade med en trevlig kille i går kväll på Facebook.

En del, bl a jag själv, tror ju att de döda kan hälsa på i drömmar. Sen ligger det nog mycket sanning i, att det är mina egna tankar, som genererar drömmarna. Hur som helst, så kan jag omedvetet ha känt skuld, när jag chattade och Johnny kan ha varit svartsjuk. Bara att välja vad man tror på. Kombo kanske?

I väntan på att Lillis ska hämta fler loppisbord och att Ullis och Marre ska bli klara, så åker jag och tvättar bilen och handlar. Första gången jag körde in i den helautomatiska biltvätten, så tyckte jag att det var läskigt. Nu lutar jag mig bekvämt tillbaka med Rockklassiker på hög volym.

När jag har handlat färdigt på Willy's, så springer jag på Lena Forsman på parkeringen. Vi pratar en stund och jag berättar bl a om min dröm och gårdagens chatt. Precis när jag berättar om killen jag chattade med, så dyker han upp vid bilen bredvid. Snacka om tagen på bar gärning! Tror inte att jag rodnade...

På väg hem med matkassarna, så ringer Lillis och säger att han nu åker ut till Borsökna med de nya loppisborden. Bra, då kan jag åka ut och försätta med uppdukningen inför söndagens loppis. Ullis och Marre kommer ut så fort Hailey har sovit klart.

Nu börjar det faktiskt att likna en loppis. Jag tar några kort, så att jag kan lägga ut dem på Facebook, som smakprov. Hailey har hittat en vattenpistol och går omkring och dricker vatten ur den. Självklart, lånar vi alla pistolen och det blir lite vattenkrig.

Ullis och Marre har fyllt på med nya prylar, men har även mycket prylar med sig hem. Tänkt vad kul det är att gräva i andras grejer! Alltid hittar man något man vill ha. Själv har jag försökt, att lägga band på mig. Jag har banne mig inte plats med fler saker nu.

Just som jag skriver som bäst, så ringer min mobil. Det är min Belgienkompis, Anitha, som ringer och hör om jag vill följa med ut i morgon. Hade varit jättekul, men jag känner att jag behöver vara fräsch på söndag, då vi har loppisen. Man kan ju inte vara med på allt!

Däremot, så har Anitha två till förslag på utekvällar framöver. Perfekt, det bokar jag direkt in i kalendern! Jag hinner knappt tänka tanken, att det är långtråkigt, innan någon vän ringer och frågar om jag ska med. Vilken tur jag har, som har så omtänksamma vänner!

Julesorg

I natt drömmer jag intensiva drömmar om Johnny. Vet inte riktigt vad det handlar om, men jag tror det har att göra med, att jag på något sätt ska få tillbringa sista natten med Johnny i livet. Han ligger liksom bredvid mig i sängen och jag kan höra hans andetag och jag lägger min hand på hans arm.

Jag vaknar med ett ryck av att det rasar snö från taket utanför fönstret. Känns som om hjärtat ska brista, när jag inser att det var en dröm. Simba kommer till undsättning och kryper in under täcket. Mattes älskade lilla hårboll!

Vid niotiden kravlar jag mig ur sängen, för att göra frukost, även om jag inte direkt är hungrig. Jag har fortfarande en sån där obehagskänsla i magen och strupen känns spänd. På radion spelas det jullåtar för hela slanten och jag känner mig irriterad.

Lite senare på förmiddagen, ringer telefonen. Det är David, Johnnys pappa, som vill önska mig en god jul. Han frågar hur det är med mig och berättar samtidigt att han har fått en pacemaker inopererad nyligen. Vi pratar en stund och jag ber sen att få prata med Doris.

När jag hör hennes bräckliga röst, så brister det för mig. Jag gråter tillsammans med Doris en stund och vi ältar varför allt hände. Sen bestämmer vi att jag ska hämta dem någon mellandag, så att de får se hur jag har det här i min lilla lägenhet.

Jag har svårt att koncentrera mig på bakningen, när sorgen bara väller över mig. Jag gråter ohejdat, där vid diskbänken. Fy vad ont det gör! Sen alla dessa glättiga julmelodier, som kan göra en galen! Gaaah!

Det känns snart lite bättre och jag kommer igång med mina bakbestyr. Dels ska jag göra en kaka till kaffet, som jag ska ta med till mamma och Lillis på julafton. Sen får jag besök ikväll av en gammal vän från gymnasietiden och jag ska göra en paj till oss.

Medan kakan står i ugnen, så passar jag på att avreagera mig en stund på bloggen. Tur att jag kan få ut sorgen i ord! Tangentbordet börjar bli slitet.

Misstänker att det inte kommer att bli så mycket tid över för bloggen i morgon, så jag vill passa på att önska alla bloggföljare en riktigt God Jul!