Härlig fredag

Igår var det en sån där fullmatad dag igen, så att jag aldrig hann blogga. Här kommer i alla fall ett sammandrag.

Det är en sån där underbar vårdag idag. Klarblå himmel och nästan helt vindstilla. Bra tajming att jag ska städa idag då. Jag har skjutit upp det så länge nu, så det är inte ett alternativ att skjuta på det igen. Nåja, det tar ju inte lång stund att dra runt ett varv med dammsugaren. Det får duga.

Carina kommer altanvägen, för jag sitter i solen och myser, när hon kommer. Hon har köpt med sig var sin låda med sushi. Mm, det ska bli gott! Tror inte att jag har ätit det sen i höstas. Vi sätter oss på altanen i solgasset och äter.

Det är länge sedan vi träffades, så vi har mycket att prata om. Känner nu hur jag har saknat Carina och våra samtal. Måste bli bättre på att hålla kontakten med mina gamla vänner. Det blir ju lätt så, när man träffar så många nya vänner.

Henke ringer och frågar om han kan komma förbi och äta. Han har ingen att luncha med, så självklart kan han komma med sin kebabrulle och göra oss sällskap här på altanen.

När Henke och Carina har åkt, så är det snart dags för mamma att komma. Jag har lovat att hjälpa henne att blåsa och fixa håret inför kvällen. Jag hinner lagom göra mig själv iordning, innan hon kommer.

Det tar inte lång stund att fixa mammas hår och hon åker hem igen. Nu väntar nästa besök. En spontan fika med han med stort H. Lite scaery. Tänk om det inte känns så där magiskt, som det gjorde i lördags! Det kan ju vara jag som har blåst upp spänningen.

Jag sitter i solen på altanen, när han kommer. Han ler och kliver upp på altanen, går direkt fram till mig och kramar om mig och ger mig en puss rakt på munnen. Wiii! Nu har ju grannarna garanterat något att prata om! So what?!

Vi dricker kaffe och äter glass. Frågorna haglar mellan oss och vi gör ett seriöst försök att lära känna varandra. Jag känner att jag sitter och ler hela tiden. Ser säkert urfånig ut, men jag bryr mig inte. Känslan från i lördags är tillbaka. Så härligt!

Jag får skjuts ner till Spakällan, där mamma väntar. Nu blir det bubbel i dubbel bemärkelse och massage. Livet är bra härligt emellanåt!

Nyknådade och med russinhud, går vi till Ölkultur, där Lillis sitter och väntar. Maten på Ölkultur har tagit slut, så vi nöjer oss med en öl, innan vi går vidare till Grappa. Där blir det riktigt god mat med vin till. Grappa har alltid serverat bra mat, när jag har varit där.

När det är dags att tänka på hemgång, så ringer vi Henke. Han är ute på stan och åker omkring med Micke och hans gula vrålåk. Häftigt, då får vi åka ståndsmässigt hem! Jag bara älskar det där motormullret!

Återigen, får grannarna något att skvallra om. Henke gasar nämligen till, precis utanför min lägenhet. Bra där! Nu ska det bli skönt att få krypa ner i sängen.

En sväng till IKEA

När jag stiger ur sängen, straxt före åtta, så tittar jag ut och inser att det kommer att bli en helt fantastisk vårdag. Ja, det är ju inte riktigt vår än, i alla fall inte enligt almanackan då, men vem bryr sig. Bara det är soligt och skönt.

Mitt skadade revben gör sig extra påmint idag. Känns som att allt har svullnat. Självklart, så blir jag tvungen att nysa två gånger och det är inte skönt, kan jag meddela. Långt ifrån!

Trots det vackra vädret, så ska jag åka till IKEA idag med mamma och Lillis. Det är nog ett bra beslut, för då kommer det inte att vara så himla mycket folk. Det är inte riktigt min grej, att trängas bland en massa folk.

Vi kommer fram lite innan tolv och vi börjar med övervåningen, där de stora möblerna finns. Mamma och Lillis letar vitrinskåp och jag ska bara ha lite småsaker. Vi traskar ändå hela varvet runt och tittar på allt. Man blir nästan förvirrad av alla intryck och idéer på en gång.

Självklart, så äter vi lunch, innan vi plöjer varvet på nedervåningen. Det finns mycket gott att välja mellan på menyn, men jag står ändå fast vid mitt beslut om att äta köttbullar. Det är ju en klassiker på IKEA!

Det blir inget vitrinskåp på IKEA. Däremot, så slinker det ju ner en hel del annat i mammas och Lillis vagn. Själv lyckas jag faktiskt att hålla mig till de två saker jag hade tänkt att köpa. Inte ens några servetter eller ljus. Wow, nytt rekord!

När vi ändå är ute och åker, så tar vi vägen förbi Tumbo Möbler och går in där en sväng. Där hittar vi flera fina vitrinskåp, men vi bestämmer oss för att även titta på Sveaplan, innan de gör sitt val.

Som väntat, så hittar de inget finare eller med prisvärt skåp. Brukar ju bli så, att det första intrycket består. Sen är ju i alla fall jag funtad så, att jag i alla fall måste titta runt i alla andra affärer, så att jag inte hittar något bättre o/e billigare. Jobbigt eller kul? Döm själv!

Vi hinner även med en sväng till Jysk på hemvägen. De har ju ganska fina och prisvärda badrumsprylar, så mamma och Lillis kommer hem med en stor påse därifrån också.

Nu är vi alla helt slut, så nu åker vi raka spåret hem. De lämnar av mig på Lagmansgatan och far vidare till Vilsta. Solen gassar och vindarna är nästan ljumma. Härligt!

Jag hinner bara gosa en stund med Simba och ge honom mat, innan jag ringer till Ullis. De var ju och hämtade en ny katt igår och jag är så nyfiken på honom, så jag frågar om jag kan ta cykeln och komma över om en stund. Absolut!

Ullis och Marre har valt att ta sin nya katt från ett katthem. Han heter Ty och är runt året gammal. De ville ha en halvvuxen katt, så att de kunde se vilket psyke den har. Ty verkar fullkomligt trygg, även om deras gamla katt, Freaky, har gått omkring hela dagen och låtit som en gris.

När jag sätter mig i soffan, så hoppar han direkt upp i mitt knä och börjar gosa. Vilken härlig kattkille! Freaky sitter på en stol ute i köket och surar. Tar nog lite tid, innan han accepterar Ty fullt ut.

Jag ser till att cykla hem, innan det blir mörkt. För att prova en ny väg, i hopp att den ska var bättre och kortare, så svänger jag in på en stig i Kronskogen. Listigt Lena! Det är så geggigt och blött, så jag får lov att leda cykeln förbi det värsta. Givetvis hinner det nästan bli mörkt i skogen. Känns så där, måste jag erkänna.

Nu är jag i alla fall hemma i tryggheten igen. Verkar som att det gamla ordspråket håller, "Genvägar blir oftast senvägar".