Varför så öppen?

Många av er kanske undrar varför jag är så öppen med vad som händer i vår familj. En del kanske rent utav blir illa berörda och tycker att jag lämnar ut Ullis. Lugn, jag har noga frågat Ullis om det är OK att jag skriver om det här. Hon har givetvis sin fulla rätt att säga till om hon tycker att jag passerar gränsen. Dessutom är det ju frivilligt att läsa det jag skriver!

När jag frågade Ullis första gången om jag fick skriva om hennes problem på bloggen, så sa hon, "Men spela roll då?! Folk är väl inte dumma i huvudet, heller!" Nej, just det, tänkte jag. Alla ser ju hur det är ställt och då kan man väl lika gärna skriva som det är. Annars kan man ju riskera att det uppstår en massa andra spekulationer om varför hon är så mager. Man vet ju hur folk pratar.

En annan sak som gjorde att jag ville skriva om det här var att Ullis, när hon ville berätta för mig om hur hon kände, hänvisade mig till en blogg där en ung tjej berättade om sitt helvete. Det var precis som om hon berättade Ullis hemlighet i sin blogg och då var det lättare att be mig att läsa den än att försöka uttrycka det i ord. För den som vill så finns den här. Skrämmande läsning!

Jag blev så tagen av det jag läste på den här bloggen så jag visste inte riktigt hur jag skulle hantera det. Att skriva om det kanske dessutom kan hjälpa någon annan med samma problem. Framför allt så lättar det på trycket för mig. Sen tror jag även att det kan vara nyttigt för Ullis att läsa om sig själv. Av någon anledning så går inte ord och spegelbilder in i Ullis medvetande. Däremot att läsa och att titta på foton verkar vara en bra metod att förstå att det är i hennes egen kropp det händer.

Nej, nu ska jag ta och göra mig i ordning för nu kommer Ullis & Marre snart ut med Hailey, som har öroninflammation. Hon har fått penicillin i omgångar, men tydligen för låg dos, eftersom det inte verkar hjälpa. Hon har så ont och skriker mest under den tid hon är vaken. Då är det inte lätt att orka för mammorna när de dessutom har andra allvarliga problem att hantera. Då är det tur att mormor har slutat jobba och kan rycka in! :)