måndag 19 september 2011

Läkarbesök med Ullis

Telefonen ringer ilsket vid halv åtta. Fortfarande snurrig av sömnmedel, svarar jag med rosslig röst. Det är Ullis, som lovade igår att väcka mig. Visst ja, jag lovade ju henne att följa med på hennes läkarbesök nu på morgonen. Dags att kliva upp och göra sig i ordning då, med andra ord.

Vi pratade sent igår kväll och då frågade Ullis, med lite ynklig röst, om jag hade lust att följa med henne till läkaren. Hon har en förmåga att jämt glömma bort vad hon ska ta upp på sina läkarbesök och så behöver hon lite moraliskt stöd. Jajemensan, mamma följer med!

Även den här natten har varit lite stökig. När jag vaknade vid tvåtiden, så kunde jag bara inte somna om igen. Då fick jag lov att ta en insomningstablett. Då gick det bra att somna om igen, men nu när jag ska kliva upp lite tidigare än jag brukar normalt, så känner jag fortfarande av den.

Läkarbesöket går bra och jag behöver bara lägga mig i lite grand. Nu har Ullis fått det hon behöver och jag ser direkt att hon är väldigt lättad. Skönt att kunna vara till nytta ibland, som mamma. Innan jag skjutsar hem Ullis, så gör vi sällskap in på Willy's och handlar lite.

Jag följer med Ullis in sen, så att jag får gosa lite en stund med Hailey och Freaky. Marre får en kram, hon med. Vi dricker kaffe och äter var sin pinnglass, som jag handlade på Willy´s. Hailey får smaka lite glass och blir helt oxtokig, när hon inte får mer. Små barn lär sig snabbt vad som är gott!

Känns lite som att luften har gått ur igen och jag tackar för kaffet och åker hemåt. Nu har jag en sån där klump i brösten och i magen igen. Var väl för mycket att tro på att jag skulle fortsätta framåt, utan att falla tillbaka i avgrunden några gånger på vägen.

När jag ändå är i närheten, så får jag för mig att åka in vid den där bostadsrätten, jag har beställt visning på. Man kan ju titta lite i smyg utanför och i själva området i alla fall. Ändå känner jag mig som en värsta stalker, när jag går förbi och tittar där i smyg. Får nog ändå försöka att ge mig till tåls, tills jag har fått en tid för visning.

Hemma sjunker jag snabbt ner i mörkret igen. Jag börjar rota bland våra bankpapper och känner att paniken kommer smygande. Jag bara hatar det där med försäkringar och sånt. Jag måste ju ha allt i ordning tills jag ska till bankjuristen för att starta upp arbetet med bouppteckningen. Blä!

Mamma ringer och vi pratar en stund. Hon ska snart åka till mataffären och handla lite fräscha grönsaker och kryddväxter, som vi ska ha till morgondagens piff inför fotograferingen. Ska bli kul!

Solen har börjat att titta fram. Kan inte bestämma mig för om jag ska börja tvätta fönster eller om jag ska gå ut i svampskogen. Måste eller lust? Vi får se vad det blir.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar