Skogen lockar

Tänk vad jag är glad över att jag valde svampskogen istället för att tvätta fönster! Ja, valet var ju ganska lätt att göra, egentligen. Fönstren finns ju kvar i alla fall!

För det första, så är skogen ett utmärkt sätt att få lugn i kroppen, när ångesten kickar in och tankarna börjar snurra. Ett bättre alternativ än att knapra Sobril, så fort man mår dåligt.

För det andra, så vet jag ju att skogen formligen kryllar av fina matsvampar nu. Efter allt regn och all värme, så kan det ju bara bli på det viset. Det är en ren fröjd för ögat att se!

I början av turen i skogen, plockade jag även trattisar, men snart blev jag kräsen, eftersom det fanns så pass mycket gula kantareller också. Det här är vad jag hittade på en radie, i skogen runt huset, på låt oss säga sådär 100 meter....

Korgen blev full och det började bli tungt att bära. Annars hade jag nog varit kvar i skogen än. Det är så härligt att plocka svamp! Jag blir glad i hela kroppen, när jag hittar ett fint ställe med stora, gula kantareller. Sen kan det vara lite svårt att se de gula kantarellerna nu, för det finns så mycket gula löv på marken, som förvillar.

Jag har ingen större lust att ta rätt på all svamp själv, så jag ger nog bort den till Ullis och Marre eller till mamma och Lillis. Den är ju rensad och klar, så de blir säkert glada.

Det är just det där med att vara i skogen och plocka svampen, som lockar mig. Sen är det ju inte helt fel med en svampomelett eller en mustig kantarellsås, men just nu är jag inte så road av att varken laga eller äta mat. Hoppas att den lusten kommer tillbaka snart.