torsdag 8 december 2011

Färdigflyttat!

Jaha, här sitter jag framför datorn igen då. Jag tror banne mig att det är rekord, att jag inte har skrivit något på bloggen på en vecka! Inte konstigt att jag känner abstinens!

Det blir för jobbigt att försöka skriva ifatt en vecka, så jag gör ett försök att bara berätta rakt av hur allt har gått och hur vi har det nu, jag och Simba.

Som jag skrev förut, så körde jag merparten av alla flyttkartonger i bilen, redan de första dagarna. Otålig som jag är, så kunde jag ju inte bara sitta och vänta på att det skulle bli lördag och dags för det stora flyttlasset. Tack Lillis, för att du lånade ut din större bil till mig!

På lördagen kom Henke med fyra kompisar, för att hjälpa till med flytten. En av dem hade en riktigt stor lastbil, så hela bohaget gick in i ett lass. En annan av hans kompisar hade dessutom tagit med en skåpbil, som vi kunde köra de lite mindre sakerna i.

Lillis och min vän Thomas från Borsökna var med och hjälpte till att bära också. Allt gick jättesmidigt! På en och en halv timme, så var allt lastat och klart. Bye, bye Bälgviken!

När vi kom till Stenby, så tog det kanske en timme att lasta av allt. Jag stod inne i lägenheten och dirigerade var grejorna skulle stå, samtidigt som jag försökte ordna med fika. Lillis åkte och hämtade två fina smörgåstårtor, som mamma hade beställt tidigare.

Tänk vad bra det smakade, att få sitta omgiven av välmenande människor och få äta smörgåstårta i sitt eget nya kök! Jag tackade alla grabbsen med bamsekramar sen, vilket jag misstänkte att de tyckte var lite pinsamt. Ja, nu pratar jag om de yngre killarna, för Lillis och Thomas verkade inte misstycka i alla fall!

På kvällen kom mamma över för att göra mig sällskap. Hon ville så gärna hjälpa mig att packa upp, men hur skulle det gå till, när jag knappt visste själv var sakerna skulle stå?! Hon fick helt sonika sitta på en stol vid köksbordet och titta på.

Tårarna började spruta på mamma nästan direkt. Hon sa att hon blev så rörd, när hon såg hur glad jag var och hur fint det blev. Jag for omkring och nynnade, medan lägenheten blev mer och mer färdiginredd.

Själv känner jag en enorm stolthet över att jag faktiskt har klarat det här själv. Jo visst, jag har fått ovärderlig  hjälp att flytta de tunga möblerna, men vad jag menar är, det här är MIN lägenhet, som jag SJÄLV har valt att köpa och ordnat med.

Känns nästan som att man blir vuxen igen. Jag har ju i princip aldrig gjort något sånt här själv tidigare. Tror faktiskt att det är nyttigt för mig att gå igenom det här. Sen kan man ju tycka, att det hade kunnat vara under andra omständigheter, men nu är det som det är.

Simba hämtade jag sist av allt. Han var ju totalt chockskadad av alla människor, som klampade in i hans hem och tog bort möblerna. När jag öppnade altandörren, så tänkte han först vända i dörrhålet, när han såg att allt var borta.

Han har ännu inte riktigt lugnat ner sig. Han tillbringar merparten av tiden i nya sovrummet, där jag har ställt både kattlåda och mat. Varje kväll vågar han sig fram en stund, för att gå på inspektionsrunda, givetvis tillsammans med matte.

Jag har faktiskt lyckats med konststycket, att lära Simba att han ska dricka vatten och äta själv, utan att matte ska behöva följa med och titta på. Tänkte att det skulle funka, när det i alla fall blev en stor omställning för honom. Yes, jag hade rätt! Nu får jag faktiskt sova ifred på nätterna.

Nej, sammantaget så har flytten gått väldigt smidigt. Det enda som har strulat, är att förra ägarna hade tagit med sig fiberoptikboxen till stadsnätet. Jag har med andra ord varit utan både telefon, TV och Internet i nästan en vecka, innan det gick att åtgärda. Hu, det vill jag inte uppleva igen!

Jag vill rikta ett extra tack till den personen, som hjälpte mig att få snabb hjälp med stadsnätet. Om du bara visste hur tacksam jag är! Sen ska vi se om mäklaren kan få förra ägarna att förstå, att de faktiskt ska få betala kalaset också.

Idag har jag varit på Jysk och shoppat loss lite. Det blev en förvaringshylla till badrummet, med matchande korgar, och en köksmatta. Det är nog den enda nya möbel jag har behövt köpa. Jag flyttade ju från en fyra till en trea, så det var lite trickigt att få in allt det jag ville ha med mig, men nu så.

En sak är i alla fall säker. Jag trivs verkligen här! Allt är så nytt och fräscht, lugnt och skönt! Varje morgon, när jag drar upp rullgardinerna i sovrummet, så tittar jag ut mot de gamla ekarna i Kronskogen. Känns superbra!

Idag bestämde jag mig för, att inte sätta upp några av de gamla korten på väggarna. Det gör för ont. Nu ska det bara vara nytt och fräscht. De korten får stanna i lådorna, så får jag titta på dem när jag får lust i stället.

Han finns ju där i mina tankar i alla fall dygnet runt och hans ljus brinner i sovrumsfönstret varje kväll, innan vi säger god natt.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Oh va härligt att du känner dig stolt o glad, det glädjer mig :-)) Nu är jag jättenyfiken på hur du har det men jag får väl tåla mig tills imorgon

Vi ses
Lena

Anonym sa...

Vad härligt att det känns bra i nya lägenheten. Vilken tur att du fick hjälp av snälla (och starka? :-)) människor med flytten. Ha det gott! // Peter (Haspet)

Anonym sa...

Tycker du har gjort ett fantastiskt jobb själv Lena. Och du, jag blev ju såååå glad när jag klev in i din lägenhet o fick se hur otroligt fin den är. Och miljön runt omkring. Det värmer mig! <3

Skicka en kommentar