måndag 6 augusti 2012

Livskamrater

Tänk, nu är det över en månad sedan jag skrev något! Jag kan inte säga att jag direkt har saknat skrivandet. Det blev ju lite av ett måste på slutet och det var ju inte vad jag hade tänkt mig. Meningen var ju att bloggen skulle vara min terapi och andningshål.

Nu har jag hittat en ny terapi, eller rättare sagt energi och lärt mig att andas utan hjälp. Jag mår så himla bra! Sanningen är att jag har hittat en ny livskamrat. Det var något jag inte trodde var möjligt, men nu är det alltså sant.

Jag hör redan olyckskorparna kraxa om, att det är väl ändå för tidigt att kunna säga så. Då vill jag ändå hävda, att är man över femtio, så vet man vad man vill och har redan trillat i de flesta gropar, som går att trilla i. Nej, vi är som skapta för varandra!

Vi har varit två veckor på resande fot med husbilen. Det blev Danmark och en sväng till norra Tyskland. Efter det, ett par veckors intensivt arbetande på Ica. Det var en stor omställning för mig, måste jag säga. Kul, men jobbigt!

Nu i helgen var vi i Dalhalla och tittade på P-Floyd. Helt magiskt!



Nu håller vi på att förbereda ett stort knytkalas till helgen. Ska bli jättekul att blanda våra nya och gamla vänner, på en och samma fest.

Jag skulle kunna skriva hela dagen, om jag skulle försöka återge allt kul vi har gjort och upplevt under sommaren. Nu blir det bara dessa korta rader, för att visa att jag fortfarande lever och mår bra.

JAA, jag mår som en prinsessa och blir behandlad som om jag vore en också. Mitt hjärta sjunger igen och jag kan förmå mig att släppa taget och njuta av det.

Även om jag flyter omkring på rosa moln, så ligger sorgen och ilskan där under ytan och pockar på uppmärksamhet. Jag får bilder av det hemska, som kommer fram i de mest oväntade situationer.

Det är nog något jag får lära mig att leva med. Det har ju trots allt inte ens gått ett år än. Bävar lite inför årsdagen, som kommer snart. Men varför skulle den vara värre än det jag redan har upplevt?! Det räcker och blir över flera gånger om.

Nej, nu ska jag ta tag i dagen och se till att få något gjort, innan Bosse kommer hem från jobbet. Tror att jag ska ringa Ullis och höra om hon vill göra mig sällskap och handla.

1 kommentarer:

Anonym sa...

Bra...Helt rätt ...skoj o höra att du mår bra...:) Må Bra och bry dig inte om vad andra tycker.
Lev livet:)o hälsa Bosse....kram Gunilla

Skicka en kommentar