Skradin

Ingen som är i närheten av Skradin får någonsin missa denna pärla till by! Vi hade bara ca. 5 km ner från berget, så var vi där. Vi stannade på en annan camping än vad vi hade tänkt - Camp Odmoriste Skradinske delicije Krka...

Den här campingen kostade lika lite som ACSI-campingen och var väldigt centralt belägen, 50 m till en toppenrestaurang - Tony´s, 150 m till närmsta affär och ca. 200 m. in till byns mysiga kärna. ACSI-campingen låg ca. 800 m. rakt upp på berget i ingenting.

Alla fasader i byn bar tydliga tecken av inbördeskriget för 25 år sedan. Vi kunde se kulhål i fasaderna och bombade tak. Riktigt kusligt med tanke på att folk i vår ålder hade varit med om och minns detta bittra krig.

Många hus var övergivna, men det som slog oss mest var hur mycket nybyggnation som pågick. En sönderbombad liten by under återuppbyggnad. Vi skämdes nästan för att vi gick och fotade allt.

Den här fasaden var lite representativ för många andra i byn. Det gulmålade området och de gröna fönsterluckorna, där bedrevs verksamhet eller där bodde folk. Resten av byggnaden lät man bara vara...

Vi tog oss ner till den fina marinan. Många barer, restauranger och caféer. Inne på en liten tvärgata hittade vi en helt underbar liten "Wine Garden". Där parkerade vi för ett glas vin och för att njuta av de underbara rosorna, som tävlade med rosmarinbuskarna om att dofta bäst...

En extra kul grej med stället var att de hade en riktigt gammal Pentamotor från Skövde, Sweden som prydnad. Bosse gick ju igång förstås...

Vi hade ju redan sett nationalparken, så nästa dag blev det en stund på stranden vid den isblå och iskalla sjön. Där satt vi och tittade på de fina båtarna som passerade fullastade med turister. Bosse trotsade kylan i vattnet och gick i till i alla fall, ja ni ser ju själva...

På eftermiddagen när vi kom tillbaka till campingen, så hade en skön snubbe från Schweiz släpat fram ett redigt alphorn...

Han spelade ett par låtar och förklarade sen att han alltid har den med sig när de är ute med husbilen. Varje år brukar det samlas ett hundratal entusiaster och ha någon sorts stämma därhemma i de schweiziska alperna. Häftigt, tyckte vi!

På kvällen gick vi ner till hamnen igen för att äntligen få äta helgrillad gris. Mums!...

Nästa dag hade vi som mål att ta oss upp till den gamla fästningen på höjden i byn. Utsikten därifrån var magnifik åt alla håll...

Sen tog vi oss ännu längre upp på berget, (någon som blir förvånad?). Där såg vi att vi hade gjort helt rätt i att välja den enklare campingen nära byn, istället för att slaviskt följa ACSI´s rekommendationer.

Sista kvällen i Skradin hade vi bokat bord på byns äldsta familjerestaurang, "Tony´s". Vi skulle äta "Peka", en traditionellt tillagad gryta i en stor grill under en metallklocka. Suveränt gott!...

Tre dagar i Skradin sen kände vi att vi hade tittat runt och upptäckt det mesta, som var värt att se. Jättemysig liten by, som är värd ett stopp!

Nu har vi just landat på en enkel camping ca. 15 km utanför Zadar. Närmsta samhälle heter Nin och ska vara en pärla att se. Vi håller tummarna för att det stämmer och laddar för en cykeltur.