Borsökna by bike

Gårdagens blåst segrade över våra planer på en cykeltur igår, så idag har vi bestämt oss för att ta en tur direkt efter frukost. Johnny är förste banläggare och har plottat ut en lagom cykelväg på ca. 3,5 mil. Det blir in genom Skogstorp, in mot stan, in vid Skogaholm, genom Lagersberg vidare ut mot Borsökna och sen hem igen.

Precis när vi är klara att ge oss av, så ringer mamma och vill prata en stund. När jag berättar att vi ska cykla förbi i Borsökna, så vill hon att vi ska titta in på en kopp kaffe, så det bestämmer vi att vi gör. De bor ju precis vid Borsöknasjön, så det kanske kan bli ett dopp också.

Det blåser rätt så kraftigt idag också, så det blir ett bra träningspass. Trots det så känns kroppen pigg, så det är riktigt härligt att trampa på i motvinden. Vi kommer ju, som en extra bonus, att få en hel del sol på oss under färden också. Gäller att förena nytta med nöje!

När vi kommer fram till Borsökna, så visar mätaren på ganska så exakt 2 mil. Då stämmer det som Johnny räknade ut, att det blir ca. 3, 5 mil totalt. Effie, mammas hund, kommer och möter oss när vi kliver av cyklarna på uppfarten.

Vi går ner till sjön tillsammans med en överlycklig hund, som visar oss vägen. Dessvärre har bryggbåten blivit stulen, så det finns inget bra ställe att bada ifrån, så det får vara. Det är ungdomar från badet som nyligen har varit bussiga och tagit tre olika bryggbåtar i området. De ligger i vassen på andra sidan av sjön, men dessvärre har de vandaliserat en hel del. Trist!

Effie och Johnny på det som återstår av bryggan....

Jag och Effie njuter av solen....

På altanen sitter vi och njuter av både kaffe och utsikt. Mammas och Lillis hus ligger högt, så de har en riktigt fin utsikt från altanen, även om man inte ser det så bra på just den här bilden. Dessvärre så är det oftast väldigt blåsigt på den här sidan av tomten, eftersom vinden oftast är västlig och får riktig fart över sjön.

Vi tackar för oss och far vidare hemåt. Den här gången tar vi in på grusvägen mot Sommarhemmet. Kul med lite andra vägar och nya vyer. Vinden ligger på och vi får verkligen ta i för att komma hem igen. Låren riktigt svider i de sista backarna innan vi är hemma i Bälgviken igen. Pust!

Det låter inte riktigt klokt, men vi äter bruna bönor och köttbullar till lunch och det smakar helt ljuvligt! Jag blir alltid så där tokhungrig när vi har varit ute och cyklat lite längre än normalt. Sen är det ju väldigt smidigt att bara värma maten och sätta sig vid bordet och äta.

Nu är det kväll och vattning som gäller. Verkar inte som att det blir något åskväder i dag heller. Undrar när det kommer då? Skulle inte förvåna mig ett dugg om det dyker upp lagom till alla studenterna ska springa ut på lördag. Nej, nu ska jag inte vara grinig! Det blir nog bra.