Ullis och Marre kommer ut idag

Måste ha somnat som en klubbad oxe igår, för jag hörde aldrig att jag fick ett SMS vid halv tolv-tiden. Nu står jag här och läser SMS:et från Ullis och hon skriver att hon saknar mig och att vi kanske kan ses som idag. Självklart, min älskade lilla gumma! Jag ringer direkt!

Klockan är redan en bit över elva, när jag ringer till Ullis. Det går fram många signaler, men så svarar en sömnig Marre. Hon berättar att Ullis fortfarande sover och jag säger "Men vad skönt! Låt henne sova, men be henne att ringa sen, när hon har vaknat."

Ullis har haft väldigt svårt att sova sista tiden. Redan innan det här med Johnny hände, så hade hon problem att komma till ro på kvällarna. Det är då lätt gjort att vända på dygnet och det blir ju inget bra när man har en liten flicka på snart nio månader. Hoppas att det löser sig snart, så att Ullis börjar må bättre.

Idag är det dags att byta lakan och jag har funderat på hur jag ska göra. Ska jag bädda i på Johnnys sida, eller ska jag låta bli? Nej, det kommer att kännas väldigt konstigt att inte ha några lakan på hans sida, så jag bestämmer mig för att bädda i. Dessutom skulle ju sängen se helt låghalt ut om det var tomt på hans sida. Mitt i eländet ler jag åt mina knasiga tankar om en låghalt säng.

Mamma ringer för att höra hur det står till. Vi pratar lite om nattens åskoväder. När mamma hör att jag låter stark, så rundar vi av och jag fortsätter med mina tvättbestyr.

Undrar hur det gick för Henke igår då? Han var med i ett galet badrings-race i ån mellan Skjulsta och Strömsholmen. Meningen var att jag skulle ha åkt in och tittat på dem, men jag orkade inte efter den svettiga matchen med gräsmattan. Mamma och Lillis hade i alla fall varit där och hejat på honom.

Nu ringer Ullis och säger att hon och Marre ska komma ut till mig idag med lilla Hailey. Jag blir jätteglad! De tar nog en timme på sig innan de kommer, så då ska jag passa på att ånga runt Lillsjön med stavarna.