Belgienkompis och gardiner

Det känns lika tungt idag, när jag vaknar. Jag har sovit dålig och Simba har varit orolig och krånglat hela natten. Bara han inte håller på och blir sjuk! Skulle inte orka att han rycktes ifrån mig också nu. Jag tog aldrig någon sömnmedicin igår, så jag gör inte om det misstaget ikväll igen.

Jag kommer ändå igång rätt snart och ser även till att sminka mig och fixa till håret. Gäller ju att man ser skaplig ut, när man ska ner på stan. Dessutom, så står jag ut lite bättre med att titta mig själv i spegeln, när jag har fixat till mig.

Idag ska jag träffa Anitha, som jag ska dela rum med på Eskilstuna Ölkulturs Belgienresa. Spännande! Det gäller ju att man kan känna att det känns bra, när man ska sova i samma rum i fyra nätter. Hjälp, tänk om det är dubbelsäng med bara ett täcke!

Innan jag ger mig iväg, så ringer jag min mäklare. Jag har sovit/funderat på saken under natten och har nu bestämt mig för att godta spekulanternas sista bud, dvs om de till träder i slutet av februari och om jag får flyttstädningen av mäklaren.

Jodå, det ska väl gå att ordna. Mäklaren lovar att resonera med paret, som är intresserade av huset. Hon ska träffa dem i morgon, men hon är ganska säker på att de går med på mina krav om tillträde och flyttstädningen står hon för. Kalas!

Anitha och jag har stämt träff på Sveaplan och jag ser henne direkt. Hon ser mycket yngre ut, än jag trodde från början. Hon kan vara i min ålder, kanske. Vi går in till restaurangen och köper varsin macka och kaffe.

Vi berättar för varandra om vilka vi är och blir väldigt förtroliga direkt. Skönt med öppna människor! Vi har en hel del gemensamt och vi kommer fram till att jag till och med har ridit på hennes islandshäst. Nu ser jag verkligen fram emot Belgienresan!

Mamma ringer, när jag har kommit hem igen. Hon vill att jag ska göra henne sällskap till Vilsta, för att titta på allt nytt, som har hänt i lägenheten. Hela köket är klart och den nya fondtapeten är på plats. Det blir supersnyggt!

Mamma följer med mig in en stund, efter att hon har skjutsat hem mig. Jag måste ju visa hur det blev, när jag flyttade runt på lite taklampor. Nu har jag en bra lampa i vardagsrummet och i hallen. Däremot, så saknar jag fortfarande kökslapma. Det är så svårt att hitta någon jag gillar.

När mamma har åkt, så rinnger Ullis. Hon är uppåt värre och vi pratar en lång stund. Vi ska åka till Stockholm och shoppa på lördag. Vi ska ha en riktig mysdag, bara vi! Det var för övrigt Ullis födelsepresent från mig.

Efter en tidig kvällsmat, så får jag en plötslig lust att borra hålen för de återstående gardinkapporna. Gäller att smida medan järnet är varmt, så jag släpper allt annat och börja borra. Telefonen ringer, men jag svarar inte. Är helt inne i det jag gör och vill fortsätta med det. Sorry!

Självklart går inte allt utan hinder på vägen. Det är svårt att borra, så att det blir rakt och fint, men nu sitter fästena där i alla fall. Sen visar det sig att det behöver sys en kanal i kapporna. Hade jag inte alls räknat med. Känner att jag börjar bli både trött och grinig.

Men nu så....

Nu saknas det lite tavlor, en kökslampa och lite fräscha blommor. Sen är jag faktiskt klar! Ja, klar blir man väl aldrig, men....