Det är väl ett välkänt kvinnligt fenomen, att vågen kan förstöra en hel dag. I takt med att jag har mått bättre, så har aptiten ökat och då är det ju inte så konstigt, att jag kommer upp i min normalvikt. Sen skulle jag gärna ha stannat kvar på den lägre skalan då, men jag får väl var glad så länge det höll i sig.
En annan bidragande faktor till mitt låga humör, är nog det fina vädret och våren i sig. Ja, jag vet, det låter ju helt sjukt, men lugn, jag ska förklara, så gott jag nu kan.
Jo då, jag älskar också det fina vårvädret. Det som däremot inte är så kul, är att jag nu är ensam och inte har någon att dela det vackra med. Just bara därför, så ser man förälskade par överallt. Sen har jag alltid varit lite låg på våren. Bara för att alla andra är glada, så blir jag ledsen. Skumt!
För att riktigt grotta ner mig i träsket, så tar jag fram dammvippan och börjar städa. Kul? Nej, men väldigt nödvändigt! Det är ju trots allt skönt, när städningen är klar.
Jag gör mig en snabb lunch bestående av tre varma korvar med bröd. Sen bär det av ut i Kronskogen med stavarna. Det brukar vara bra med en promenad, när jag känner mig så här. Om inte annat, så kanske jag kan bränna några kalorier.
Nästan all is har försvunnit på stigarna, men däremot så är det ganska blött och geggigt på en del ställen. Det är trots allt skönt att gå min skogsrunda och låta tankarna löpa fritt. På ett ställe ser jag två nykläckta fjärilar, som värmer sig i solen....
Det är flera vänner, som har frågat om vi ska göra sällskap på promenaderna, men ibland känner jag, att jag bara måste vara själv. Idag är det en sån dag. Jag behöver sura färdigt och orkar inte vara trevlig.
Nu är jag hemma igen och det verkar inte som att promenaden har gjort så stor skillnad för mitt humör. Det är väl bara att bita ihop och hoppas att det blir en bättre dag i morgon.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar