Förvånansvärt många platser lediga! Vi började nästan undra vad haken kunde vara. Närheten till den rikligt trafikerade järnvägen visste vi redan. Servicehusen var så hyggliga som en trestjärnig camping kan erbjuda, dock inga sitsar på toaletterna, vilket är ett sort minus.
Det var lika nära till havet som sist vi var här. Bara en tunnel under järnvägen, sen var vi framme vid en underbar och milslång strand. Tror inte att jag behöver säga mer....
På skärtorsdagen började det droppa in spanska barnfamiljer och säsongsgäster, så det där med någon hake kunde vi glatt glömma. Vi hade helt enkelt haft tur som kunde välja fritt bland platserna innan alla kom.
Påsk är en stor högtid i Spanien. Stora processioner med "Ku-Klux-Klan-klädda" figurer tågar fram på gatorna. Hade jag inte sett det förr, så skulle jag ha blivit helt förskräckt. Har alltså ingenting med rasism att göra! (Lånad bild)....
Istället för att titta på processionerna, så åt vi varsin tapas som lunch på vårt favoritställe i Torredembarra, "El Meu Bar", ett ställe med nästan uteslutande lokalbefolkning. God mat och vin, supertrevlig personal....
På långfredagen tog vi oss en välbehövlig promenad. Vi höll oss några kvarter in från stranden, för det blåste rejält. Av en händelse så hamnade vi i lä på "Surfers Bar" och fick oss en välförtjänt öl. Det var fler än vi som gillade stället och utsikten....
Hemma på campingen sen gottade vi oss med färska jordgubbar och grädde, riktigt söta faktiskt....
Lite boule blev det också. Vi fick lite hjälp av den här lille killen, som gärna ville lägga sig i....
Hans föräldrar ropade oroligt på honom, men vi försäkrade att det gick bra. Han blev överlycklig när han fick vara med och kasta några klot....
Sen var vi ju inte alltid överens i domsluten. Kolla in minen och kroppsspråket....
Trots mängden med spanska barnfamiljer på campingen, så har påsken passerat väldigt lugnt och fint. Vi har suttit i våra campingstolar och tittat på alla barn, ungdomar och föräldrar som faktiskt har umgåtts, lekt och sportat med varandra, UTAN mobilerna klistrade i näven. Ett föredöme för barnfamiljer, måste jag säga!
Bosse lyckades lura mig rejält på första april. När vi vaknade så tittade Bosse ut genom fönstret och sa "Nej men vafasen! Det är ju Carléns som står utanför!". Glad i hågen tittade jag ut, men kom genast på vilket datum det var. Bra där, Bosse! (Kan väl tilläggas att Carléns är ett trevligt svenskt par vi träffade i Tarifa och slog följe med under några dagar.)
Det som inte har varit så kul med den här påskhelgen är att jag har åkt på en släng av magsjuka. Jag har känt mig olustig och illamående till och från. Nu är jag inne på tredje dagen, har feber och har botat det värsta i magen med Imodium.
Igår sov jag större delen av dagen och hela natten. Lite tråkigt för Bosse, men han har promenerat på stranden och tagit lite härliga kort....
Sen har jag ju givetvis blivit ompysslad och sluppit tänka på mat och disk. Idag kom Bosse på att han kunde sätta upp våra härliga hängmattor. Han behövde bara säga till mig en gång för att jag skulle komma ut och ta plats....
Nu hoppas vi på att morgondagen kommer med ett tillfrisknande och att Bosse inte har blivit smittad.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar