Torredembarra

Det blev mycket riktigt sol nästa dag och vi passade på att promenera söderut på stranden, fram till hamnen i Torredembarra. Helt underbart att kunna gå med bara fötter i vågskvalpet och bara njuta. Dessutom kändes det skönt att få lite välbehövlig motion. Det är lätt att man blir lite "sutten" som husbilsmänniska.

Idag skulle vår favoritrestaurang från förra året, Il Padrino vara öppen, så vi gick dit för en sen lunch. Det vi minns från förra året var att portionerna var enorma och att allt smakade jättegott. Vi blev inte besvikna den här gången heller. Jag valde att "bara" äta musslor....

Bosse däremot valde att ta dagens meny, dvs tre rätter. Hans första rätt var en jätteportion med spagetti bolognese. Skulle ha kunnat räcka till två personer som huvudrätt. Nästa rätt på menyn var en jätteschnitzel med gorgonzolasås och pommes. Jag smakade lite, men sen smällde "tokfan" i sig allt själv.

Som ni kanske kan förstå, så åt vi inget mer den dagen. Bara att försöka smälta maten och ladda inför nästa dag.

Fredag morgon och vi vaknade med ett lätt regnsmatter på husbilstaket. Då kan man sova lite extra länge. Sen till frukosten så började jag att leta musikevenemang i närheten. Något skulle vi väl ändå kunna hitta på, trots det trista vädret.

Som på beställning, så hittade jag ett evenemang bara någon mil ifrån oss. Ett band skulle spela Jimi Hendrix, något som både jag och Bosse gillar. Vi bad receptionen om ett telefonnummer till taxi till kvällen.

Vi fixade oss och laddade inför kvällens händelse, men när det var dags att ringa efter taxi, så var det ingen som svarade. Kan ha berott på det ihållande regnet. Det var då jag upptäckte att spelningen i själva verket låg 3,5 mil bort och inte bara 1 mil, som jag trodde. Tror att det var tur att inte taxi svarade. Antiklimax - JAA, men samtidigt bra. Hade nog blivit onödigt dyrt.

Lördag morgon och strålande väder igen. Vi bestämde oss för att promenera till en närliggande by, Creixell. Vägen dit kantades bitvis av blommande träd....

Vi cyklade dit förra året, men nu promenerade vi dit och tog oss verkligen tid att utforska den pittoreska byn....

Lunchen intogs i form av tapas och ett glas rött på en härlig liten bar med otrolig utsikt....

De riktigt gamla delarna av byn var från 1050-talet....

....och överallt den stolt vajande katalonska flaggan....

På väg hem från Creixell hittade vi den här fantastiska muren. Jag brukar inte gilla graffiti, men hallå....

Sista biten hem gick vi på stranden och njöt....

I söder hotade regnmolnen och blåsten gladde i alla fall några kite-surfare....

Kvällen till ära hade vi hittat ett nytt musikevenemang. Med fredagens misstag i smärtsamt nära minne, så ville vi inte chansa. Det här var bara en kvarts promenad bort och vi hade redan varit och rekat stället, så det inte skulle kunna bli något missförstånd.

Punktliga, som vi svenskar är, så hamnade vi kl.20:00 på "Bluegrass Bar La Traviesa" för att se det spanska bandet "Moody Sake". Under tiden fram till uppträdandet njöt vi av vinylplattor i mängder....

Så där en timme senare än utsatt tid, började folket välla in. Vi var enda turisterna....

Inga höga förhoppningar, men de var faktiskt bra. Ett eget sound med tydliga influenser av stora artister från 70- och 80-talet. Vi fick trots allt lite Hendrix-känsla....

Bosse fick med gossarna i bandet på kort också....

Självklart var jag ju tvungen att få en bild på mig och den charmige sångaren också....

Vid elvatiden var spelningen över och folk började lämna stället. Var vi nöjda med kvällen då och gick hem? Neej, självklart tog vi oss till en nattklubb i närheten av campingen. Hade det inte varit för Google Maps, så hade vi aldrig hittat stället. Det låg mitt i ett bostadsområde, nere i en källarlokal utan större krusiduller på utsidan.

Stället öppnade kl. 23 och vi kanske var där kl. 23:15. Tomt! Jag frågade en tjej i baren när folk brukade komma och det var åtminstone en timme kvar. Alltid samma fel! Sen fick vi verkligen uppleva spansk nattklubb á de luxe. Helt underbart! Folk i alla åldrar, ingen fylla eller bråk. Alla var bara där för en enda sak - dansa....

Vid tretiden tyckte vi att det kunde räcka för oss. Stället var ju i själva verket öppet till 05:00.

Söndagen började väldigt segt, med tanke på gårdagens utsvävningar. Ändå helt klart värt det! Lite senare på eftermiddagen så fick vi tillfälle att inviga Bosses nya leksak - ett elektriskt stekbord. Visst ser han nöjd ut....

Helt suveränt att kunna stå ute och steka det man vill äta. Oftast ingår ju elen i dygnshyran och då är det ju inte helt fel med denna mojäng.

Vädret har varit lite ostadigt den sista veckan och då gäller det att ta vara på de fina stunderna. Här har vi tagit med oss våra stolar till stranden för att riktigt njuta de sista soltrålarna.

Det regnade runtomkring oss, men vi hade sol....

Planen är att vi ska åka norrut in i Frankrike på lördag, men med oss vet man aldrig. Är vädret bra, så stannar vi kanske ett par dagar till i vårt älskade Torredembarra.