Dagen efter vinprovningen

Jag rävsover fram till tio. Helt klart, så sover man inte bra med alkohol i kroppen och igår blev det lite mycket av den varan. Vi hade jättetrevligt och det är helt klart värt att vara lite seg idag. Hela kroppen skriker av träningsvärken från gårdagens joggingtur.

Det är inget vidare väder ute, så jag slår genast bort tanken på att komma ut. Regnet piskar mot fönsterrutorna och jag är glad över att jag inte har tvättat fönstren. Sen är det något jag bara måste ta tag i snart. Det är skillnad att bo i stan, när det gäller damm i luften.

När jag har gjort mig i ordning och dragit upp alla rullgardinerna, så är klockan redan en bit över tolv. Vad gör det?! Bara skönt att ta det lite lugnt. Jag ringer mamma och hör om hon vill komma över. Vi bestämmer att hon ska ringa när hon är på G.

Efter en lunch, bestående av en bit paj från gårdagens kalas, så bestämmer jag mig för att ta en tupplur på soffan under pläden. Skönt att riktigt få mula in sig i fuskpälspläden. Skulle tro att jag kommer att slockna inom fem minuter.

Tror gör man i kyrkan, för mamma ringer och jag får bråttom att krångla mig ur pläden, för att hinna fram till telefonen och svara. "-Jodå, det är bara att komma över. Jag vill ju så gärna se din nya klänning och sen kan jag färga dina ögonbryn."

Jag kryper tillbaka under pläden, för att vakna till lite innan mamma kommer. Nästan så att jag somnar, men jag tar mig upp och försöker att piggna till. Kan ju inte erkänna att jag är seg pga gårdagen.

Mamma skrattar högt, när hon kliver in i hallen. Hon gick fel och har varit på 7:an och ringt på dörren. Ja ja, det är ju mörkt ute, så det kan väl hända den bästa, eller hur?

Mamma plockar fram sin nyinköpta klänning från Sisters och ber mig att prova. "-Vadå, ska jag?!" Mamma vill inte klämma in sig i den figursydda blåsan, för att hennes mage, som hon säger, "står i fyra hörn". Vad gör då min, efter gårdagens frosserier?!

Jag ålar mig, trots allt, in i hennes klänning och konstaterar att den sitter som ett ormskinn på mig och då inte i positiv bemärkelse. Mamma hjälper mig att komma ur den tajta tingesten och jag mår lite lätt illa.

När jag ändå är avklädd, så tar vi fram min nya klänning och den fina lila, som jag får låna av Lena Forsman. Mamma blir glatt överraskad av båda klänningarna och vi funderar hur det skulle se ut med mammas svandunsbolero till min gröna. Blir nog superfint!

Efter mannekänguppvisningen, så sätter vi oss i soffan och går loss på skumtomtarna, som är kvar från gårdagens kalas. Blää! Varför går det inte att behärska sig?! Tur att mamma är likadan, för då tar de slut fortare.

Jag hjälper mamma att färga ögonbrynen, så att hon blir lite fin till nyår. Det går ju så fort, men gör ändå så stor skillnad.

Mamma tackar för sig och åker vidare. Gäller att hinna med att köpa bubbeldrickat till nyår, innan det blir alltför kaosartat på Bolaget.

När lugnet åter har lagt sig hemma, så passar jag på att ringa till Ullis. Givetvis, så håller de på att lägga Hailey, så jag ringer med lite dålig tajming. Ullis ber att få ringa upp.

Vi sitter och gäspar varandra i örat under hela samtalet. Ändå är det skönt att höra, att de mår bra. Det är så mycket värt, det där med att man kan höras av lite varje dag. Man behöver inte prata i timmar, bara konstatera att alla mår bra.

Nu tror jag att jag ger upp för idag. Tycker ändå att jag har varit tapper, med tanke på att jag var vaken till runt halv tre i natt. Vi får se om John Blund kommer till mig nu.

Låg dag

Trodde att jag skulle vara utvilad efter en vecka i solen, men idag är klockan närmare halv elva när jag vaknar. I och för sig, så har jag sovit dåligt och varit uppe flera gånger under natten, så det är ju inte så konstigt. Min nacke håller dessutom på att ta kål på mig. Jag måste se till att boka tid hos naprapaten!

Om jag nu hade vaknat i tid, så var meningen att jag skulle vara hos Ullis och Marre klockan tolv. Nu inser jag att den ekvationen är omöjlig, så jag ringer och berättar att jag blir sen. Ska bli så mysigt att få krama om alla tre tjejerna sen.

Igår var Henke över en stund på eftermiddagen och fikade. Johanna var så förkyld, så hon stannade hemma. Tack Johanna, för att du var så förståndig och stannade hemma! Henke och Johanna har varit snälla och bott här hemma hos Simba under veckan, så jag har köpt lite smått och gott till dem, som tack för hjälpen.

När jag åkte till Gran Canaria, så såg jag till att tvättunnan skulle vara tom. Nu är den överfull igen. Det blir ju så med flera omgångar lakan och handdukar, plus kläderna från resan. Nu gäller det att jag ser till att tvätta så mycket det bara går, så att jag får undan allt tills på lördag.

Jag har ny visning av huset på lördag. Det innebär att jag har en grundlig städning och en hel del piffande att göra, innan jag kan släppa in mäklare och förhoppningsvis några spekulanter också. Känns tungt att ta tag i, men det är bara att bita ihop och göra.

Högarna med post börjar nu ta slut. Även om det mesta är reklam, så behöver man ju bläddra igenom allt, så att inget viktigt brev har smugit sig in emellan. Det blir ju drivor av reklam, så här innan jul!

När jag kliver ur bilen på parkeringen hos Ullis och Marre, så har det mulnat på rejält och det blåser snålt. Ett och ett annat regnstänk kommer ner också. Tänk, bara för ett par dygn sen, så gick jag och mamma på stranden och plaskade i havet.

Det blir kramkalas direkt innanför dörren hos tjejerna. Hailey är på ett strålande humör och visar alla nya konster och ljud, som hon har lärt sig sen vi träffades sist. Nu står hon utan att hålla i sig och har lärt sig att rulla på rrrr:en. Låter jättekul!

Även om jag har det mysigt hos tjejerna, så har jag en riktigt låg dag idag. Vet faktiskt inte varför, men tungt är det i alla fall. Fick till och med lov att ta ett par tabletter mot oro, innan jag åkte in till stan. Känns inte att de har gjort någon nytta ännu.

När jag åker hemåt igen, så svänger jag in i Fröslunda för att hämta ett paket. Då passar jag också på att handla det lilla jag behöver i matväg. I morse tog jag fram ett paket med färdigkryddade kycklingklubbor från frysen, så nu köper jag potatisgratäng till det. Enkelt och bra!

Sen bär det iväg ut mot Bälgviken igen. Känns oerhört tungt, även om det nu är ganska så precis en vecka tills jag flyttar till Stenby. Jag både vill och inte vill flytta. Det är så otroligt mycket att göra innan man kan känna någon glädje i att man har flyttat.

När jag kommer hem, så sätter jag fart med att städa toaletterna. Känns bra att ha det klart, så att jag slipper ha allt kvar till i morgon. Sen tappar jag lusten att fortsätta, eftersom det är helt mörkt ute. Jag tycker att det är pest att städa när det är mörkt.

I ugnen puttrar kycklingen och potatisgratängen. Ska bli gott att sätta tänderna i! Bra att jag kunde motstå frestelsen att köpa smågodis i affären. Nu får det vara slutätet ett tag framöver! Vågen visade på tre extra kilon, efter all god mat, dryck och godis under semestern. Det var det värt!

Nu ringer klockan och det i ugnen är klart. Efter maten blir det nog Idol, dvs om jag nu inte hittar inspiration att fortsätta med städningen, men det är nog ingen risk.