Aktiv fredag

Idag ringer klockradion sju igen. Den här gången kommer jag upp lite lättare. Idag har jag en hel del att fixa med i stan.

Första ärendet blir hos naprapaten, Peter Skog. Min kiropraktor i Stockholm ringde ju återbud, så sent som dagen innan, så nu var jag bara tvungen att få komma till någon annan med kort varsel. Nacken plågar mig, så jag står snart inte ut!

Peter är proffsig i sitt bemötande och hans behandling av min ömma nacke och rygg är proffsig, även den. Ska banne mig sluta gå hos kiropraktorn i Stockholm, nu när jag vet att hjälpen finns på närmare håll. Då har jag både massör och naprapat under samma tak.

Lite lätt vimmelkantig, efter Peters behandling, sätter jag mig i bilen och åker till Elon. I nya bostadsrätten saknas det diskmaskin och jag måste bestämma mig för vad jag vill ha. Efter lite funderande och tjugo frågor, så blir det en Bosch.

Nu har jag två timmar kvar, innan nästa tid att passa. Därför ställer jag bilen på Willy's parkering och går in till centrum. Fy så kallt det är idag! Ett par vantar hade definitivt inte suttit i vägen!

För att få tiden att gå, så kryssar jag mellan alla affärerna och galleriorna  på gågatan. Känns helt OK att bara strosa omkring, helt utan mål. Skulle kunna bli en dyr historia, men jag lägger band på mig.

Min nya lägenhet är ansluten till stadsnätet. Jag behöver en ny Internetleverantör, så jag går in till Telia för att höra vad de har att erbjuda. Dessvärre, så har de inte dragit fram sitt nät till min nya adress, så det finns inte så mycket att erbjuda. Får kolla, sen i kväll, vilka leverantörer jag har att välja mellan.

Klockan är halv ett och nu är det dags för besöket hos min massör. Skönt att ha fått bort alla låsningar, så att han nu kan mjuka upp de irriterade musklerna också. Ont, men skönt! Sigge är bara helt grym på massage!

Efter massagen, så går jag till banken och hämtar bouppteckningen, som nu är registrerad och klar. Sen går jag förbi hos min mäklare, men där är det tomt, så det får helt enkelt vänta till en annan dag.

Nu är jag hungrig, så det blir en kebabsandwish på Kebabhuset. Jag sätter mig, så att jag har utsikt mot gågatan. Så rofyllt att bara sitta där och äta och titta på alla som går förbi. Sen att de, som går förbi, tittar på mig när jag äter, det bjuder jag på!

Ja ha, då är jag klar på stan då. Jag ringer Ullis och hör om det är OK att jag kommer över på en kopp kaffe och det är det. Återigen en kall promenad mot parkeringen på Willy's. Smällar man får ta, när man är för snål för att betala i parkeringshuset!

Jag ser Ullis redan genom fönstret. Någonting har hänt med hennes hår. När hon öppnar, så ser jag. Hon har klippt av sig till en kort och väldigt fin frisyr. Jag kramar om henne och säger att hon är jättefin. Ullis ser lite tveksam ut, men inser sedan att jag menar allvar och hon blir glad.

Hailey är på sitt bästa humör och vill givetvis komma direkt till mormor. Hon är så himla gullig, mitt kära barnbarn! Vilken lycka det är att få kunna snusa henne i nacken och att få hämta energi från hennes varma och äkta leenden.

Jag blir inte så långvarig hemma hos Ullis och Marre. Måste ju hinna med att åka förbi hos mamma och Lillis också. Det är redan mörkt ute, fast klockan bara är runt tre. Skönt att dra på stolsvärmen i bilen!

Mamma och Lillis väntar på besök av en ny spekulant på huset. Vi sitter och pratar en stund om allt och inget. Sen ringer han och säger att han hellre vill komma en dag när det är ljust. Mamma och Lillis blir lite irriterade, eftersom de har piffat lite extra, bara för att han skulle komma.

Känns tungt att åka hem i mörkret sen. Som vanligt, när det känns så, så kör jag alldeles för sakta och bilarna ligger klistrade bakom och vill köra om. Varsågod!

Hemma igen, så ser jag först till att Simba får det han behöver. Sen ringer jag Henke. Han har ju faktiskt lyckats att sälja både mina utemöbler, kanoten och en resväska. Tack Henke!

När jag sen slår på datorn, så inser jag att något har hänt med Internetuppkopplingen. Shit, jag som är så himla teknisk! Jag startar om datorn och försöker att ansluta igen, utan resultat. Men då! Då återstår det bara att ringa till supporten hos Bredbandsbolaget då. Det här är absolut inte min grej! Johnny har alltid varit den, som har fixat med Internet och sånt.

Efter ca tio minuter i telefonkö, så kommer jag fram till en kille, som undrar vad jag har för problem. Det första han frågar är om eladaptern till modemet. Den är kall och då inser han att det är det som är problemet. Kommer en ny med posten, om så där en vecka, tack och hej!

Men jag vill ju ha tillgång till Internet nu! Men hur svårt kan det vara?! Visst borde det väl kunna finnas en likadan adapter här hemma någonstans? Jag har precis för mig att jag har sett en sån.

Efter en stunds letande, så hittar jag vad jag söker. Fläkten till braskaminen har en likadan adapter. Jag läser noggrant på adaptern, så att det ska vara samma input och output, innan jag törs prova om den passar till det strömlösa modemet.

Bingo! Fan var jag är duktig, alltså! Å andra sidan, så kanske insatsen inte var så himla heroisk, men för mig var den det i alla fall. Nu slipper jag ju att vänta på att Bredbandsbolaget ska skicka en ny adapter med posten. Seger, igen!

Nu ser jag fram emot en stund framför TV:n med bl a Idol. Sen skulle jag tro att det blir ganska tidigt i säng, eftersom jag har varit uppe vid sju två dagar denna veckan. Måste bli ett slut på dessa tidiga morgnar!

Fredag och besök i minneslunden

Märks att jag var hos kiropraktorn i går och fick kotorna på plats. Har klarat natten utan kramp i nacke och axlar. Visst är jag öm i kroppen, men det är en sån där "nyttig" värk, som man kan få efter att ha blivit mörbultad hos kiropraktorn.

Stor del av förmiddagen går åt till att skriva ifatt två dagar på bloggen. Känns bra att komma ifatt, inte för att jag måste, utan för att jag sen vill kunna gå tillbaka och läsa om vad jag gjorde de här dagarna. En sorts terapeutisk dagbok. Jag skriver ju inte ut allt, men jag kan ju läsa allt mellan raderna.

Först hade jag tänkt att åka in till minneslunden redan på förmiddagen, men nu inser jag att det kan vara skönt att bara gå omkring och skrota i morgonrock och tofflor hela förmiddagen. Dessutom är det ju bra om ljusen inte hinner slockna, innan det ens har blivit Alla Helgonaafton. Det får bli ikväll jag åker dit.

Ullis och Marre kommer ut vid lunchtid, för att duka fram de saker de har att sälja på loppisen. Hailey ler med hela ansiktet, när de kliver in genom dörren. Jag får den stora äran att mata och underhålla Hailey, medan Ullis och Marre fixar i garaget. Gör jag SÅÅ gärna!

Vi har det jättemysigt, jag och Hailey. Hon inleder med att se till att jag får byta bajsblöja. Går ju som en dans. Sen blir det en liten kräka på vardagsrumsgolvet. Gör inget, mormor torkar! Simba går långa lovar runt Hailey, för att hinna undan hennes attacker.

Ullis och Marre undrar hur alla människor ska få plats i garaget. Det är ju redan SÅÅ fullt. Vi skämtar om att vi ska ha kölappar. Det blir nog bra om bara alla bjuder till.

Nu har jag börjat rensa på allvar i byrålådor och skåp. Vad ska jag med en massa gamla gardiner och dukar till, som jag inte har använt på flera år?! Nu åker de antingen ut i garaget, eller i soporna. Inte vill väl jag släpa med mig en himla massa "bra-att-ha-saker" till Lagmansgatan?!

Ullis har nog fått lite av min den där "bra-att-ha-mentaliteten", för hon tar reda på en hel del av det som annars skulle åka. Marre suckar, men fogar sig. Hailey börjar bli väldigt trött, så de packar ihop och åker hemåt.

Vid fyra får jag tag på mamma och säger att jag snart kommer över. Vi har bestämt att vi ska göra sällskap till minneslunden idag. Det är ju egentligen inte förrän i morgon man ska tända ljusen, men då är jag hembjuden till mina goa vänner Per och Carina i Skogstorp, så det får bli idag vi tänder ljusen.

När jag kommer hem till mamma, så blir jag lite irriterad över att hon inte är klar att åka. Jag har ju tänkt att hinna handla ljus och blommor på handelsträdgården intill kyrkogården och klockan börjar närma sig halv sex. Mamma verkar helt oförstående, men skyndar sig och snart är vi på väg.

Vi hinner i tid till handelsträdgården och får köpa våra blommor och ljus. Vi låter bilen stå kvar där och går över gatan till minneslunden. Vi stannar till vid kanten av dammen och tänder våra ljus där. Jag blir tyst och sänder några kära tankar till framför allt Johnny, men även till mormor och morfar.

Tårarna rinner utmed kinderna och jag låter allt komma ut. Skönt att man kan gömma sig i mörkret. Vi står där en stund under tystnad. Sen kommer mamma och tröstar mig och säger att det är dags att gå. Mamma säger att det är väl OK med mormor och morfar, men att det känns så himla fel att Johnny ligger här och inte är med oss.

Vi går en sväng och tittar på alla vackra ljus i minneslunden. Mamma håller mig i armen och det känns helt OK. Ska bli så skönt att få åka iväg med henne sen och att vi får rå om varandra en hel vecka. Längtar dit!

Jag följer med mamma in en stund. Helt plötsligt ser jag att klockan bara är halv sex. Jag frågar mamma om det verkligen kan stämma. Jo, det gör det. Då fattar jag. Det är klockan i bilen, som jag inte har ställt om till normaltid.

Mamma skrattar och säger, "-Då förstår jag varför du höll på att stressa livet ur mig!" Jag trodde ju att klockan började närma sig halv sex och att vi inte skulle hinna i tid för att köpa ljus och blommor. I själva verket var ju klockan bara halv fem. Suck!

Jag sätter mig på golvet i köket och gullar en stund med Effie. Mamma värmer var sin liten glögg, så att vi kan värma oss efter besöket på kyrkogården. Sen tar hon fram vitlöks- och pepparsalami. Min mage knorrar och jag inser att jag inte har ätit mer än frukost och lite fikabröd under dagen.

Nu bär det av hemåt. Det är så himla mörkt. Känns riktigt trist att åka ut i mörka skogen. Snart behöver jag inte göra det längre. Om mindre än en månad, så kan jag anse mig själv som stadsbo, även om jag kommer att bo lite i utkanten av city.

Vad ska jag äta då? Jag tittar i frysen och hittar två isiga tjockkorvar. Får duga nu när jag är så hungrig. Smakar ljuvligt efter några minuter i mikron och med lite senap. Sen ett glas rött till det. Hade ju varit godare med öl till, men man kan ju inte få allt!

Nu ska jag bara duscha och krypa in i morgonrock och tofflor, innan det är dags för "Idol", som ska få bli min underhållare i kväll.

Trevlig fredag

Det var svårt att sova i natt. Tankarna bara snurrade runt kommande visning och garageloppis. Hur jag än försökte, så gick de bara inte att stänga av.

Idag ska jag in till stan och luncha med tre av mina favorittjejer, Eva-Lena, Maria och Karin. Jag ser därför till att komma upp skapligt i tid, så att jag har gott om tid på mig att fixa mig lite. Nu har jag ju varit hemma och bara städat i två dagar, så det ska bli skönt att fräscha till sig lite.

Henke ska komma ut och visa båten för en släkting på Gustafsson-sidan, Micke. Han har sagt att han till 98% vill köpa båten. Dessvärre hinner jag inte vara kvar hemma tills de kommer, så vi får väl hälsa på varandra en annan gång.

Det är en riktigt grådisig dag och jag fryser nästan när jag går från bilen till Beirut Zeller, där jag ska möta de andra. Jag behöver inte vänta länge, innan alla är på plats. Den ena bamsekramen, efter den andra. Härligt!

Dessvärre så finns det inga lediga bord och det är ca 30 minuters väntetid och det har vi ju varken tid eller lust med. Karin föreslår att vi ska gå till Josefs Bar. De har nyligen börjat med lunchservering. Kan vara kul att prova. Jag har aldrig varit där, inte ens på kvällen.

Tiden går ju, som bekant, fort när man har trevligt. Denna lunch är inget undantag. Vi har redan bokat in ett nytt datum för nästa lunch, så det ser vi fram emot. Den gången ska vi hem till Eva-Lena i Lista. Kul!

Jag är tio minuter sen tillbaka till bilen, men jag har tur och har inte fått några böter. Jaha, om man skulle ta och få det där med Systembolaget avklarat då, innan det blir alltför mycket folk. Jag styr kosan mot Tuna Park.

På vägen dit, så svänger jag in på Statoil för att kolla lufttrycket i vinterhjulen. Jag har varit på flera mackar tidigare, men ingen har haft fungerande tryckluft. Skumt!

På Statoil finns det fungerande tryckluft. Jag känner mig lite duktig, när jag fyller på luft i däcken. En sån där grej som jag bara har tagit för givet tidigare, men nu får jag allt fixa det själv. Inget svårt, men man blir ju skitig om fingrarna ju!

På bolaget är det hysteriskt mycket folk. Jag roar mig med att titta på folk i köerna, när jag står och väntar på min tur. Vad hemskt det är, när man kan se på folk att de har problem med spriten. Jag menar när de är så där rödmosiga och rödögda. Hoppas att de inte tänker så om mig!

Nu är det dags att åka hem till Ullis och Marre för att fira Marre i förskott. Hon fyller år på söndag, men de har valt att ha fikat idag. Som present har jag packat ner Johnnys stjärnkikare med en stor rosett.

Marre sa ofta till Johnny, att hon ville göra honom sällskap när han skulle titta på stjärnorna. Nu hann det ju aldrig bli så då. Därför känns det helt naturligt att Marre ska få stjärnkikaren. Jag vet att Johnny hade tyckt att det skulle vara en bra present.

När jag kommer in och lämnar fram presenten till Marre, så börjar hon nästan att gråta av lycka. Vi kramas och jag säger att hon är väl värd att få den. Då kommer den ju till användning i alla fall.

Jag får rå om Hailey en stund, innan alla andra kommer. Hon är så himla go! Hon kan omöjligt vara still en sekund. Pärlorna på min jumper är väldigt intressanta. Så glad hela tiden!

Mamma och Lillis kommer efter en stund. Sen kommer även Marres mamma och Markku med Marres två syskon, Jenny och Jimmy. Nu har Hailey ett helt gäng att leka med. Hon tar sig från famn till famn, hela tiden med ett stort leende.

Henke och Johanna kommer lite senare. Vi hinner bara ses en kort stund, innan det är dags att fara hemåt igen. Jag kramar om Henke och tackar honom för att han har lyckats sälja båten idag.

Innan det är dags att åka hemåt, så stannar jag till vid Willy's och handlar. Det är ju lönehelg, så det är hur mycket folk som helst. Känns lite jobbigt, när jag ser familjer och par som handlar och går och myser. Jag vill också ha någon att gå och mysa med!

Värre blir det, när jag styr kosan mot Bälgviken. Mörkret börjar lägga sig och när jag passerar avfarten till Stenby, så tänker jag att där kommer jag att bo snart. Känns bra, men ändå skrämmande, att det ligger så nära i tid.

Min lilla hårboll, Simba, visar tydligt att han gillar att jag kommer hem. Just nu sitter han in mitt knä och spinner för fullt. Ingen bra arbetsställning, när jag bloggar, men så bra sällskap!

Nu ska jag snart bänka mig i soffan, för att se på Idol. Sen blir det sängen. Hoppas att det går bättre att sova inatt. Inte så troligt, med tanke på att det är visning i morgon. Ska bli skönt att få den avklarad!

Långsam fredag

Eftersom jag inte kom i säng förrän efter kl. 01 igår, så lyckas jag somna om på morgonkvisten och sover ända till halv tio. När jag sitter och äter frukost, så ringer Doris.

Hon berättar att David får åka hem från lasarettet redan idag, så det blir inget besök hos honom denna gången heller. Skönt att han är så pass bra, men visst är det väl typiskt, att de två gånger vi har tänkt att komma på besök, så får han åka hem.

Tanken var att vi skulle ha åkt till minneslunden istället då, men jag föreslår för Doris att vi tar det i morgon istället. Då har David hunnit tagit igen sig efter sjukhuset och kanske vill följa med. Vi bestämmer att jag ska höra av mig, när jag är på gång inåt stan.

Henke och Johanna kommer ut vid lunchtid, för att kolla igenom de grejer de eventuellt vill ha, innan jag drar igång med garageloppisen. De fyller bilen och far hemåt. Huset är tomt igen.

Helst av allt, så skulle jag vilja kunna gå igenom allt i huset, för att kunna avgöra vad som ska säljas på garageloppisen. Nu känns det inget vidare, eftersom jag kommer att ha visning av huset nästa lördag. Då kan man ju inte barrikadera garaget med alla grejer.

Nu vet jag att visningen kommer att vara den 29/10, så då kan jag gå ut med att garageloppisen blir den 5/11. Jag lägger upp ett evenemang på Facebook, för att locka så många som möjligt till loppisen. Skulle vara skönt att kunna minska ner flyttlasset till Stenby en aning.

Jag ringer mamma för att ha något att göra. Hon tycker att jag ska komma över dit, men jag känner att jag vill vara hemma idag. Får helt enkelt skylla mig själv då.

I brist på annan sysselsättning, så lyder jag rådet från mamma och Lillis, att göra rent glasluckorna i braskaminen med fuktat hushållspapper och aska. Även om jag får gnugga rätt så rejält, så funkar det faktiskt. Halleluja!

Egentligen borde jag väl ta en promenad runt sjön, för att få bukt med min rastlöshet, men det är så himla ruggigt och kallt ute, så det känns inget lockande alls. Istället tar jag två papperskassar och hämtar in lite ved från vedboden. Här ska eldas!

Nu sprakar elden hemtrevligt från den renskrubbade braskaminen. Det är ju först nu jag ser hur himla fint det blev, när luckorna blev fria från sot och avlagringar. En behaglig värme sprider sig, både i mig och i huset.

Ullis ringer och vi pratar en lång stund om allt och inget. Hon är så himla glad, så att det smittar av sig på mig. Skönt att jag kan hämta energi från Ullis nu. Ge och ta!

Fantastiskt, men jag har faktiskt lyckats att spela in Robinson från igår på digitalboxen. Shit happens! Bra, då vet jag vad jag har att göra den närmsta 1½ timmen då. Middag och ett glas vin till det. Känns helt OK i skenet från brasan.

Simba har kommit till ro i pläden på soffan. Han kommer nog att bli en "pain in the ass" i natt, när han har sovit så mycket på dagen idag. Gör inget egentligen. Jag kan ju sova igen, när jag vill och behöver.

Nästa mål för kvällen är väl att hinna duscha innan Idol kör igång vid åtta. Ska jag väl kunna klara av att hinna med. Har en känsla av att det kommer att bli en påse popcorn eller glass ikväll. Lite kul ska man väl få ha!